Γur Aɛmer n Yiɣil n Zekri (II)

0
501
Dda Amer n Yighil n Zekri
Dda Amer n Yighil n Zekri

TAMURT – Walit kan amek i tḍerru d tmeslayt nneɣ, akked d waɛraben-awal mara d-kecmen ger iqbayliyen di leqhawi n iqbayliyen di Lpai d lqarub ines.

Kra izerri wakud*, Aɛraben-awal ad tsellem mara ttjeddiren deg imaziɣen i wumi semman : »cluḥ! ». Zzat-sen neɣ gar-asen, zgan deg usmerged* deg iqbayliyen d imaziɣen i ten-yifen di yal tamsalt. Tagi tella amma di Fransa amma i tmura n Tmazɣa (akin ugemmaḍ. Werǧin tekkes, tzad maḍi (ɣef ayan yaɛnan Lzayer) si 62 ar ass-a seg asmi « tamurt testaqel », tuɣal ger ifassen-nsen.

Deg uɣzur* neɣ di beṛṛa, aɛrab-awal yezga yettcetim* ar urumi deg uqbayli akken ad yessaɛli leqder-is d ccan-is. Aqbayli ittawi, d asebbar; ɣas akkagi ur iɣuc ara aɛrab-awal deg tikli-s. Mi tent-seqsaḍ: amek ur ten-tettarram ara ar imukan-nsen? ak d-rren: ulac uɣilif, acku xuṣṣen deg tmelɣiɣin-nsen!. Meḥsub ur fhimen ara, atg,….

Tella tin i tent-yugaren akk deg-sent: ini, ɣas agraw deg-s mraw* agnawi iman-is kan as-sawalen meṛṛa s tegnawit-is. Tagi werǧin izmer ula d ameɣnas asen-tt-ikkes, ɣas alukan d Mas Muḥend Aɛrab ara d-ikkeren deg uẓekka-s.

Yal tikelt, dagi di Lpari neɣ di tmurt, illa anida nehhun-ten imeɣnasen akken ur sen-sawalen ara s taɛrabt i wigi. Qqaren-asen: « ur sen-ttarran ara s wawal mara ken-d-tmeslayen s tegnawit-nsen ». « Taɛrabt, mmeslayet-tt kan akken ad teqḍum lecɣal-nwen ». Ma d nutni i ken-isteḥqen, werǧin asent-thedrem s tegnawit (ḥala ak d at udabu, acku zemren a ken-d-xedmen uguren).

Nutni ad ttemeslayen s tinna-nsen, kunwi s tagi nneɣ. Kunwi tfehmem-asen, nutni mdah. Ihi, ad yuɣalen d ignawiyen ara iruḥen ad-agmen ar tefransist akken ad msefhamen yid-wen.
Tutlayin tiberraniyin ma temmeslayem-tent d ignawiyen n Tmazɣa sumata, ulac deg-s kra n uɣilif, acku ttutlayin agi: Ur llant-nwen, ur llant-nsen. Skecmet-tten deg « lber arawsan*.
Maɛna ɣas ttewsayat akk agi id-nebder, ugin. Ruḥ tura kečč kkes-asen yir lɛadda i ten-yeblan amzun d lmerḍ* yeblan amdan.

Imɛallmen iqbayliyen ttsusumen-asen, ttawin-asen tixubta*ɣef sebba n tedrimt. Win deg temmeslayeḍ ɣef taluft agi ak-d-yini : »Ih ! Wagi d ttjara,*d lkumirs, akken id-yussa yiwen as-tedduḍ di lebɣi-s ! « Meḥsub am akken d iffer zuɣuren waman di terga, anda bɣan at-rren, d ayen i bɣan ad-inin wigi. Llan igad ik-iqqaren : « lukan a ken-nesmuzgut tili an-nerr tasarutt ddawa n tewwurt, akken iqqar urumi an-nefirmi ! » Ayagi d ayen yellan s tidett.
Ihi, ignawiyen, mačči akka i gan yid-neɣ, mara yili nekni ur nessawal ara tin-nsen, mačči ak-d-serbin tafenjalt n lqahwa di ttbernat-nsen. Mi sen tenniḍ amer armi nekni nfehhem-iken kunwi mdah? ak-dderren: « kunwi tutlayt-nwen tewɛar i welmad! » Ruḥ tura kečč fehm-itt.

Ayagi daɣen d ayen yellan, win ur numin ara, ad iruḥ ad ijerreb.
Amɛallem aqbayli neɣ amaziɣ sumata, ur beqqun ara asen-yenser, asen-yerwel umesmmendu*, ɣas asen-yaweḍ ar nnif-nsen. Ulac ar ɣur-sen kra n trugza, neɣ n yiseɣ; i ten-iceɣben ttadrimt, tadrimt, dima tadrimt yezwaren nnif d lḥerma-nsen. Awal sin kan, ak-inin: « aɛraben agi msakit, aaah…, ur fhimen ara, nekni nif-iten s waṭṭas, acku nfehhem tameslayt-nsen, nutni mdah, ziru tamellalt ! »

Aqbayli ma ijedder-d, iɛuyer-d aɛrab-awal zzat n wiyaḍ d iqbayliyen, ad-kkren kra yellan din at-nnaɣen, at-sbehdlen, as-inin: « kečč d azɣuzri* i telliḍ ! ». Maɛna ma d agnawi ara d-yewten seg-sen neɣ seg tutlayt-nsen, atg, ak-inin : « ur yefhim ara meskin, ulac uɣilif xussen lefhama ! ». Ad rren leɣlaḍ meẓẓi.

Amawal:
ukud: temps
aɣezur: etablissement
usmerged: dénigrer
yettcetim: casser, salire
mraw: 10
ttjara: commerce
ummesmendu: consommateur
azɣuzri: raciste
agnawi: assimilé
arawsan: neutre
lmerḍ: maladie incurable
tixubta: traîtrise

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here