Γur Dda Aɛmar n Yighil n Zekri (I)

0
458
Dda Amer n Yighil n Zekri
Dda Amer n Yighil n Zekri

TAMURT – Ass-a, Lmulud mi id-ikker, ibna ad ibeddel amekkan anda ara d-isew lqahwa-s: di Lqahwa n Dda Aɛmer id-yusan deg ubrid ansi i yettek yal ass. Yettwali-tt kan mara i yɛaddi ar lxedma-s. Illa ikeččem dayem ar yiwet n ttberna* n urumi, maca werǧin ig xemmem ad ikcem ar tin n uqbayli. Alukan d lebɣi, aqvayli ad yefk frank-is i weqbayli am netta, akka i gan igduden yedduklen gar-asen. Ihi, ass-agi, aɛni « d acu n yizi it-yeqsen » armi id-yenddekwal akkagi ? Kra n lmitrat kan ig ferqen lqahwa n ufransis akked tin n uqvayli yagi.

Tamrilt* attan tewweḍ d 6h 40 n tsebḥit mi Lmulud yeččur tawwurt n lqahwa n Dda Aɛmar, u Dda Aɛmar agi tamurt-is n Yighil n Zekri. Di lqahwa nni mi yekcem, yufa llan rebɛa imsudar*: sin d aklan n tferka akked yiwen umellal n tferka ula d netta; iruḥ ittak acbi d aqvayli, acku mellul deg udem.

Ttemmeslayen gar-asen, qublen adekkan (akuntwar), yal yiwen, wa d lkas, wa d afenǧal. Yiwet nniḍen tettmeslay s tegnawit (aɛrabt n ubrid) ak d tqeddact deffir n udekkan (kuntwar). Tettmeslay u tessirid lkisan daxel n ubasan n waman. Thedder s lekni, maɛna aqerruy-is yerfed-d, iqqebel taɛrabt am nettat. Lmulud yettraju ad terr ddhen-is ar ɣur-s. Mi tfuk asired n lkisan d ifenǧalen, teḥbes awal, tenṭeq-d ar ɣur-s, tenna i Lmulud:

Taqeddact: D acu ara k-in sserbiɣ a Mas (s tefransist) ?
Lmulud yerra-yas:  Awi-yi-d afenǧal n lqahwa !
Teddem tuẓẓimt n tmacint*, tezwitt ar tbettit n zbel, tewwet s ufus ayeffus berdayen, tesmar-as lmizan is-ilaqen. Teṣṣemmer-itt ar tmacint n lqahwa, tessemda yas aferǧal, dɣa tmacint lla d-berru i yizir d aberkan, lla d-yettquddur kra-kra. Mi yeččur, teddem-d afenǧal tegla-d s tqessult s ddaw, tessers-as ten-id ar zzat-s.
Lmulud yenna: tanmirt-im a massa!

Tameṭṭut tuɣal ar tkelyant ad ttkemmel ameslay. Netta yettmuqul-iten, yettmuqul s wallen is meṛṛa kra yellan dinna i lqahwa n Dda Aɛmer, akken s qqaren. As-tiniḍ am akken ittsewwir-d s wallen-is kra yellan akken ad yecfu af umekkan. Takelyant ttqeddact ttkemmilent awal s tegnawit* u sedduyent-as cwiṭ n tefransist; am akken ad zuxxent belli « fehmit », belli ɣrant ula d nutenti tafransist. Wagi d ayen i wumi qqaren imusnwaen: « tanbutla* usdurnay* ».

Akka i-gan xilla n wid-ak agi nneɣ mara ten-yaɣ lḥal gar medden abaɛda ma ger urupiyaniyen. Azɣar*agi txuṣṣ-it tafat. Iga am imukan meṛṛa ḥemlen ad xalḍen imanagen iqvayliyen n Fransa. Aɛraben-awal n lzayer, d wid n tmazɣa sumata, ḥemmlen ad xellen anida tezzin imanagen iqvayliyen, am akken ur zmiren ara ad sensren iman-nsen; ɣas akken ɣuccen-ten, ignawiyen ttegnawiyin n Tmazɣa akken llan sumata, gumman ad qecren ɣef imaziɣen sumata. Dima ttilin anida i zgan, teddun anida rran, xeddmen am nutni tɛanaden-ten du kullec akken aten-cbun, maca mačči ar timmuzɣa* neɣ ar ulmad n tutlayt. Wagi d awezɣi !

Amawal :
Imsudar: clients
at uẓar nneɣ: congénères
azɣar: endroit)
tanbutla: complexe
usdurney: colonisé (walit Albert Memmi).
timmuzɣa: berberité
tuẓẓimt n tmacint: la presse
tegnawit: arabe orale(tagnwait n tmanaɣt n Lzayer)
Tamrilt: heure

*(Tadyant agi, d ayen yeḍran s tidett. Ass amenzu ig ikcem Lmulud ar daxel n lqahwa n uqbayli yagi i wumi sawalen « Café de la Gare » n Dda Aɛmer, maca netta tamnaḍt ines i tmurt n Yiɣil n Zekri, taɣiwant id yusan ger Vgayet, Iɛazzugen akked d tin n At Cafaɛ. Ilaq ad twalim a medden, llan yismawen i wumi beddel ddula tazayrit si 62 ar ass-a).

* D argaz agi i d bab n lqahwa « café de la gare » i d-yusan ger Klici d labalwa lqarub n Lpari. As-nerr tajmilt imi Dda Aɛmer agi i yeqqim dima aqbayli aḥrur, xas akken yedder ger ifransisen lqidar n 40 n isegggasen.

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here