Sdeffir Benacenhu, tusa-d nnuba n Σli Mebrukin akken ula d netta ad d-yini acu i iwala ɣef umzruy n umeɣras Σmiruc, yellan d imḍebber ɣef twilayt tis-kraḍ (Tamurt n Leqbayel).
Yal yiwen seg-sen acu i d yenna, yal wa tidet i yenwa ad tt id-yessiweḍ, yal wa anwi inigan iɣef isenned akken ad d-yawi asnad i wawalen is, yal wa wid iwumi yekkes neɣ wid iwumi i iɛebba ddnub. Yelha imenɣi i yeqqaren widen yessnen, yal wa tidet amek i tt-yettwali. Anda-tt tidet deg ayen i d nnan wi akked widak ?
Di cfawat n temẓi seld tekfa lgirra, tiyemmatin nneɣ ttawint -d isfera ɣef traḍ ger Izzayriyen akked Irumiyen. Amur ameqran seg isefra agi ttawin-d ɣef Σmiruc. Annect-a kan iman-is yessebgan-d azal d leqder yesɛa umeɣras agi ɣer Leqbayel. Deg allaɣ ara ass-a tezzin yifyar agi:
Atan yusa-d Σmiruc
Lmatrayuz deg ufus
Neɣ :
Waεlik lḥemd a Rebbi
D Σmiruc i d yeflalin
Diɣ :
Xas ma yemmut Σmiruc
Lḥuriya ad tt-id-nawi
Anda nniḍen:
Σmiruc bu teɛyunin
D ccaf n lmuǧahidin
Xas mi tefra lgirra, zrin iseggasen fell as, icennayen n teqbaylit mazal ttawin-t-i d amedya n tirrugza akked d tebɣest. Mohand Saɛid Ubelɛid deg tezlit is ur nfennu ”Abeḥri ssiweḍ-asen slam/ i warrac yakk n tmurt-iw” anda i as-yeqqar :
Ad nɛeddi ɣet at Micli
Dinna d tamurt n Σmiruc
A Rebbi ḥareb fell as
balak ad t-yečč ubeɛεuc
Ula d Lwennas Meɛtub yudder-d asaḍ agi n tegrawala deg tezlit ”imesdurar n twaɣit” anda i d as-yeqqar:
Anda akka ddan yizmawen
Widen ireɛden deg idurar
Σmiruc yiwen seg sen
Deg umadaɣ ɣer rṣas yezwer
Wissen anti tamda i t-yeččan
Mi s-rran tablaṭ yezder.
Akka ihi yettban ccan yekseb Σmiruc deg ulawen n Leqbayel d win meqqeren mačči d izli. Inagan nneɣ d imeyyaten n yisefra ccnant tyimmatin nneɣ fell-as asmi rsas yeṭṭerḍiq, asmi idurar ttermimizen s ddaw tiyitiwin i d yesrus ɣef tɣaltin nsent ucengu mebla ceḥḥa. Ttbut nneɣ d tidet i d-yefrurin seg yisefra agi i d-illulen deg ujajiḥ n tmess, deg yirebbi n tergin yerɣan, asmi tamettant tettṣeggid kra n win yugin ddel. Tidet nneɣ tekmen deg yifyar n isefra agi ireqqen d tafat i d-yefrurin seg wayen yenhudden n tzeɣwa akked wayen yuzzlen d idim imiren. Anadi nneɣ yezzi ɣer isefra d-wwin imedyazen n teqbaylit fell-as di tallit n ṭrad akked tin n timunnent. Yal agdud di ddunit yeḥwaǧ tinfusin ara yessiǧehden iɣerban n timadit-ines, ula d nekni akka! Di tudert n yal ass, agdud yefren anwi i d asaḍen ines, anwi d imedyaten ines, anwi i d imawlan n tirrugza.
Qqaren deg umedya: “awal n wegdud d awal n Rebbi” ( voix du peuple voix de Dieu). Ihi di tallit-nni, aɣref yenna d awal is, ma d ayen nniḍen d iberdan ttaɣen wid yestufan! Wama deg annar n tilawt Σmiruc yessergagi acengu asmi yedder, yessewḥec-it asmi yemmut, aya yettban asmi akken t-tḥuza tiyita, acengu arumi yesɛedda d asaru n tmettant-is di tzeɣwa n sinima di Lezzayer meṛṛa. Ayagi kan yettemmal-d lhiba yekseb akked tugdi i yessekcem deg ul n umnekcam arumi.
Ḥamid At Sliman
yenna mohya,asyafu yillu,di tecequft nni n' »mohand ucaevan »,yerwan lemhan,fellas ur ivan,attenger yematwen ihhi,almi d’at laxert kkan i teqimem ula am akka temutem,win temmuten amzun yedder,win yeddren amzun yemmut,
nekkwni, tawaghit nnegh s’leqvail,ur nemmut ur neddir,ur neddir ur nemmut.ttaggi i ttilawt deg id neggura.
azul, ngum aseggas-nni n 47 at ičummar bdan yakan taznewt-nsen(propagande)mgal Leqbayel « di tallit-nni, i terbaεt n Messali lḥağ i wumi isemman akka » di 54 tekker lgirra nutni ur d-ddan ara ar tegrawla, akka-d i wegraw n Summam, qqaren-as akk agraw-agi ur yefka ara azal meqqren i lislam, γef waya i ssawḍen ttgen anguzen=les complots) mgal imegranen i d-yufraren di Leqbayel, acku Fransa akk d nutni yiwen umennuγ-nsen, Fransa tbγa a d-terr ttar n tyita, i s-fkan wid i tt-yennuγen, nutni ttheggin-d iman-nsen melmi tefra a tt-ḥekmen, ar taggara d nutni i iγelten yes-s, irgazen-nni inγan, rrnan ssamsen-asen s leεyub ur nelli, tura win d-ineṭṭqen s tidet, a d-γlin fell-as am warẓaẓen.
azul a mohend
ttidett ay akka id nidd,mlaleghed ussan aggi iaddan yiwen waeskkriw d’arrumi,igglan di lewqt nni n’trad mgal franca di tmurt,nemeslay akka cuya ghef tesrtit,yenna yid s uqemuc is,belli fkkanazend »l’ordre,imuqranen n’sen akken ad eiwnen messali ttervaet-is,as aggi,lagh qarren,ed nekkwni igg ddan d’fransa,yerna,ar as-a mazal aten nettamen,ihhi,ayen igh xedmen drus,u nuklal.it.yeqqim ed citt usirem i leqvail, s’timanit aggi umusu n’le mak,ma ugin leqvail at ddefrren,anef agh awin waman d’asawen.
azul a Winn n’da, d tidet yal tikkelt mi ara nruḥ ad nekkes azaglu γef yirawen nneγ, a d-aznen wid ara γ-issedhun i wakken ad nerğu nnger-nneγ, ma nmuqel ar uγerbaz, lğameε, tiliẓri, neγ iγmisen n Ledzayer, ad naf xeddmen akk mgal idles d umezruy-nneγ, i mi d adabu udγil i ten-iselḥuyen, γef waya i tlaq tuddsa tasertant, » timanit »s wacu ara neḥrez ayen i d-yeqqimen, tamezwarut d tutlayt, akk d umezruy i wakken a s-nekkes ammus i s-id-sneṭṭden , yessefk fell-aγ tura a d-naki, acku ma neğğa tagnit ad tkemmel akka, tisutwin i d-itteddun a d-afent deg umezruy-nsen, d Leqbayel i ixedmen afernas deg Benṭelha, di Bni-messus, akk d Γil-izan.
yenna mohya,asyafu yillu,di tecequft nni n' »mohand ucaevan »,yerwan lemhan,fellas ur ivan,attenger yematwen ihhi,almi d’at laxert kkan i teqimem ula am akka temutem,win temmuten amzun yedder,win yeddren amzun yemmut,
nekkwni, tawaghit nnegh s’leqvail,ur nemmut ur neddir,ur neddir ur nemmut.ttaggi i ttilawt deg id neggura.
azul, ngum aseggas-nni n 47 at ičummar bdan yakan taznewt-nsen(propagande)mgal Leqbayel « di tallit-nni, i terbaεt n Messali lḥağ i wumi isemman akka » di 54 tekker lgirra nutni ur d-ddan ara ar tegrawla, akka-d i wegraw n Summam, qqaren-as akk agraw-agi ur yefka ara azal meqqren i lislam, γef waya i ssawḍen ttgen anguzen=les complots) mgal imegranen i d-yufraren di Leqbayel, acku Fransa akk d nutni yiwen umennuγ-nsen, Fransa tbγa a d-terr ttar n tyita, i s-fkan wid i tt-yennuγen, nutni ttheggin-d iman-nsen melmi tefra a tt-ḥekmen, ar taggara d nutni i iγelten yes-s, irgazen-nni inγan, rrnan ssamsen-asen s leεyub ur nelli, tura win d-ineṭṭqen s tidet, a d-γlin fell-as am warẓaẓen.
azul a mohend
ttidett ay akka id nidd,mlaleghed ussan aggi iaddan yiwen waeskkriw d’arrumi,igglan di lewqt nni n’trad mgal franca di tmurt,nemeslay akka cuya ghef tesrtit,yenna yid s uqemuc is,belli fkkanazend »l’ordre,imuqranen n’sen akken ad eiwnen messali ttervaet-is,as aggi,lagh qarren,ed nekkwni igg ddan d’fransa,yerna,ar as-a mazal aten nettamen,ihhi,ayen igh xedmen drus,u nuklal.it.yeqqim ed citt usirem i leqvail, s’timanit aggi umusu n’le mak,ma ugin leqvail at ddefrren,anef agh awin waman d’asawen.
azul a Winn n’da, d tidet yal tikkelt mi ara nruḥ ad nekkes azaglu γef yirawen nneγ, a d-aznen wid ara γ-issedhun i wakken ad nerğu nnger-nneγ, ma nmuqel ar uγerbaz, lğameε, tiliẓri, neγ iγmisen n Ledzayer, ad naf xeddmen akk mgal idles d umezruy-nneγ, i mi d adabu udγil i ten-iselḥuyen, γef waya i tlaq tuddsa tasertant, » timanit »s wacu ara neḥrez ayen i d-yeqqimen, tamezwarut d tutlayt, akk d umezruy i wakken a s-nekkes ammus i s-id-sneṭṭden , yessefk fell-aγ tura a d-naki, acku ma neğğa tagnit ad tkemmel akka, tisutwin i d-itteddun a d-afent deg umezruy-nsen, d Leqbayel i ixedmen afernas deg Benṭelha, di Bni-messus, akk d Γil-izan.
Ur fhimeɣ ara ayɣer tgezmem isem n umyaru n wedlis-a di tugna !
D Sadi i d-yewwin ameslay mačči d Ḥamid neɣ d wayeḍ i d-yesneṭqen lwafaɛ !
je suis vraiment déçu !
Yerna lliɣ d anelmad n Mas Ḥamid, ssneeɣ-t !
Deg weḍris daɣen ulac awal ɣef Sadi ! Ahat, d tuggdin i t-tuggadem neɣ ur tessawḍem ara !
Waqila, le site-agi iɣleb le sérail !
Lḥaṣun, azul kamim !
Mhend Ajennad
Ur fhimeɣ ara ayɣer tgezmem isem n umyaru n wedlis-a di tugna !
D Sadi i d-yewwin ameslay mačči d Ḥamid neɣ d wayeḍ i d-yesneṭqen lwafaɛ !
je suis vraiment déçu !
Yerna lliɣ d anelmad n Mas Ḥamid, ssneeɣ-t !
Deg weḍris daɣen ulac awal ɣef Sadi ! Ahat, d tuggdin i t-tuggadem neɣ ur tessawḍem ara !
Waqila, le site-agi iɣleb le sérail !
Lḥaṣun, azul kamim !
Mhend Ajennad
Comments are closed.