19 Meɣres 1962 yesserwel acengu n berra, iberreḥ-d s ucengu n wexxam

26
250

Asurif i d-lḥan izzayriyen si 19 Meɣres 1962 ar ass-a ɣer
deffir i ten-yewwi. Asurif i d-yedda wegdud yerna-yas-d takmamt,
yegla-yas-d s usegres ɣef yimawen alarmi yeɣli di tcerket n At udabu.
Asirem-nni ɣef yennuɣ wegdud 07 n iseggasen iɣezzfanen, nɣan-t wat
udabu.

Agdud iqubel acengu n berra, yuɣal deg wemḍiq-is ucengu n at wexxam.
Yessenta tuccar, ur inegger anagar ma yekker uɣebbar.

Abrid uɣen at udabu si 1962 ar ass-a yewwi tamurt ɣer wesyax. At udabu
glan s wegdud yettamnen yis-sen, sukken-t deg tezribt n yir tasertit.
Agdud yedder deg usirem, mazal yettraju melmi ar at‑beddel, melmi ar at‑seggem. Adabu yal ass yettṛeggim aseggem di liḥala n tudert i wegdud
maca d awal kan. Yal aḥkim ara d-ibedden d acebbeḥ deg imeslayen i
d-yettawi yid-s. Am win iruḥen am win i d-yussan. Anagraw (nniḍam) d
yiwen. At udabu sserwan-as awal i wegdud, rwin-as aqerruy-is, ččuren-as
aɛellaw-is.

Yuɣal wegdud iɣellet s wannuz, ittnuz s wawal, yettwarhan s wedrim.
Tuɣal tmurt am tin ur nesɛi imawlan. Tetteddu s tuffra. Wa yettu
tamurt, wa tettu-t tmurt, wayeḍ yeɣli deg tesraft n tatut.

At udabu refden srusun, ttawin ttarran, ttsawan, steqsayen, alarmi wa
kksen-t, wa rran-t-id.
Amek ara yidir wegdud d ilelli di tmurt anda ulac tilelli?
At udabu ugin ad nadin ɣef iẓuran n tmurt, ad lemden amezruy-is, seg
Yugurten alarmi d Ɛebban.

Amer d lebɣi ay ul, At udabu ad ssutren tuttriwin-agi: Anda-tt
tugdut? Anda-tt tlelli? Anda-t Uwanek n izerfan? Anda-tt
tmendawt?

At udabu skanayen-d tisebbiwin-nsen, ttawin-d tiqdimin-nsen, ass-a,
banent anda ttarrant. Wid yenwan s ubeddel n zdaxel n unagraw neɣ s
ubeddel n wudmawen ara tefru yewweḍ-d wass-nnsen.
Yak yir aseklu ur yettleqqim, yir adabu hḍer neɣ qqim.
Ass-a, yessefk ɣef wegdud ad ifaṛeṣ tagnit, ad yezḍem deg webrid
yessufuɣen, ɣas ẓayet teɛkemt, maca ad tifsus tudert.

26 COMMENTS

  1. azul, d tidet a Crif, akka i tella tesleḍt γef udabu yeṭṭfen Ldzayer di 62 ar ass-a, anagraw d-wwin swayes selḥan tamurt, ar γur-nneγ diri-t, acku kkaten ad beddlen lsas i tmurt, ssxerben amezruy-nni di Yugurten ar Σebban, bnan wayeḍ γef imnekcamen, i Σuqba ar Butefliqa, uffan-d tamurt tesεa lgaz d lpitrul s wayes ttaγen znuzun, s wayes bennun leğwameε d iγerbazen ttrebbin-d arraw-nneγ mgal-nneγ

  2. azul, d tidet a Crif, akka i tella tesleḍt γef udabu yeṭṭfen Ldzayer di 62 ar ass-a, anagraw d-wwin swayes selḥan tamurt, ar γur-nneγ diri-t, acku kkaten ad beddlen lsas i tmurt, ssxerben amezruy-nni di Yugurten ar Σebban, bnan wayeḍ γef imnekcamen, i Σuqba ar Butefliqa, uffan-d tamurt tesεa lgaz d lpitrul s wayes ttaγen znuzun, s wayes bennun leğwameε d iγerbazen ttrebbin-d arraw-nneγ mgal-nneγ

  3. D awal yelhan i d-tenniḍ a Muḥend a gma, ammer bɣan ad selḥun tamurt n Lezzayer ɣef ayen yemmut umelyun d uzgen n umelyun d ameɣras s tlelli d tugdut tili bnant ɣef umezruy n YUGURTEN akked ƐEBBAN.

  4. AZUL.
    wid iḥekmen tamurt n lezzayer a d-yass wass-nsen. Imi ttefren tidet. bɣan ad-aɣ-rren akk d aƐraben.

  5. I nekkni d acu i ɣ yuɣen imi nedḍafar deffir-nsen am ta yeḍran di Libya. igrawliwen i d-yekkren mgal lqeddafi uran ṛabul-nsen s taɛrabt akked tmaziɣt. maca mi ten-d seknen di di tiliẓri n Lǧazira nesla kan i taɛrabt teṭṭenṭun.

    • nessaram ur sen-yettruḥ ara wezref-nsen i Yimaziγen n Libya, di tnekra n tikket-a, nekkni s Iqbayliyen acḥal n tikkal i d-nekker, yal tikkelt yettεedday fell-aγ uzaylal, dγa nettγima kan din, am win yewwet buberak nessawal ulac wi γ-d-islan, ilaq ad nessfezwi iman-nneγ a d-nbin d nekkni mačči d wiyaḍ, timesbaniyin i ttgen akka, ama di tmanaγt n Ldzayer neγ di Tizi, Bgayet, Tubiret, Bumerdas, γas ini d Iqbayliyen ila ileḥḥun ttnaḍaḥen i wakken ad tbeddel! maca akken i d-tenniḍ ay Azwaw: nsel d Taεrabt kan i iṭeṭṭunen, ulac akk s wacu ara d-nbin azekka, mačči am Lmerruk deg tmesbaniyin-nsen yettrefrif senğaq Imaziγen, nekkni di Ldzayer ttseḍḥin yes-s.

  6. D awal yelhan i d-tenniḍ a Muḥend a gma, ammer bɣan ad selḥun tamurt n Lezzayer ɣef ayen yemmut umelyun d uzgen n umelyun d ameɣras s tlelli d tugdut tili bnant ɣef umezruy n YUGURTEN akked ƐEBBAN.

  7. AZUL.
    wid iḥekmen tamurt n lezzayer a d-yass wass-nsen. Imi ttefren tidet. bɣan ad-aɣ-rren akk d aƐraben.

  8. I nekkni d acu i ɣ yuɣen imi nedḍafar deffir-nsen am ta yeḍran di Libya. igrawliwen i d-yekkren mgal lqeddafi uran ṛabul-nsen s taɛrabt akked tmaziɣt. maca mi ten-d seknen di di tiliẓri n Lǧazira nesla kan i taɛrabt teṭṭenṭun.

    • nessaram ur sen-yettruḥ ara wezref-nsen i Yimaziγen n Libya, di tnekra n tikket-a, nekkni s Iqbayliyen acḥal n tikkal i d-nekker, yal tikkelt yettεedday fell-aγ uzaylal, dγa nettγima kan din, am win yewwet buberak nessawal ulac wi γ-d-islan, ilaq ad nessfezwi iman-nneγ a d-nbin d nekkni mačči d wiyaḍ, timesbaniyin i ttgen akka, ama di tmanaγt n Ldzayer neγ di Tizi, Bgayet, Tubiret, Bumerdas, γas ini d Iqbayliyen ila ileḥḥun ttnaḍaḥen i wakken ad tbeddel! maca akken i d-tenniḍ ay Azwaw: nsel d Taεrabt kan i iṭeṭṭunen, ulac akk s wacu ara d-nbin azekka, mačči am Lmerruk deg tmesbaniyin-nsen yettrefrif senğaq Imaziγen, nekkni di Ldzayer ttseḍḥin yes-s.

  9. azul.

    Γef akken ttwaliɣ iiqbayliyen neɣ imaziɣen s umata duklen di tmiwin nniḍen, maca iqbayliyen n tmurt n yeqbayliyen ar ass-a n wussan zgan ttemyeččan gara-sen zzun mačči d atmaten! Rnu ɣer waya amzun d nutni i dugur n umennuɣ Amaziɣ si talit n zzman almi d ass-a?!

  10. AZUL FELL-AWEN.

    ammer d lebɣi ay ul ayen i d-aɣ iferqen ad t-nettu, ad neqqar kan ayen i d-aɣ yesdukulen. tanemmirt!

  11. azul.

    Γef akken ttwaliɣ iiqbayliyen neɣ imaziɣen s umata duklen di tmiwin nniḍen, maca iqbayliyen n tmurt n yeqbayliyen ar ass-a n wussan zgan ttemyeččan gara-sen zzun mačči d atmaten! Rnu ɣer waya amzun d nutni i dugur n umennuɣ Amaziɣ si talit n zzman almi d ass-a?!

  12. AZUL FELL-AWEN.

    ammer d lebɣi ay ul ayen i d-aɣ iferqen ad t-nettu, ad neqqar kan ayen i d-aɣ yesdukulen. tanemmirt!

  13. Azul fellawen. i merra. Zriɣ llan kra degwen, ghas ur sinen ara tutlayth nsen, maca tteddifandintt negh ttqerrian ghef teqγaylit negh tamazight. Ad d-iniɣ : tanemirt i wmeɣnas nneɣɣef ayen i d-yettaru ula d netta. Dima, rriɣ-as s ddhen, izga isedduy-d yiwen negh sin imedyaten s tutlayt nneɣ. Ihi tanmirt-ik s wattas ! Ma d atmaten nneɣ nidhen, llan xilla degsen, ghas ur sinen ara tutlayt nsen, maca ulac ughilif, ttedifandin-tt ula d nutni. Ihi nehwadj ikwen merra. Taqγaylit negh tamazight tehwadj tarwa-s sumata. Ma ttira yaggi akken d-ttarugh, ur ghuri yara ttawil nnidhen bac ad tarugh akken ig laq. Surfet-iyi. Tarumit tuɣal d azegdhuf i tutlayt nneɣ. Tizikert tuɣal d affar (chiendent) ghef tutlayt nneɣ ghas nehwadj-itt bessif fellaɣ akken annec aghrum yiss. Maca tinn akw is yefkan tawaɣit i tmaziɣt : ttaarabt n ubrid.

    • azul, ansuf yis-k a Ḥand, ḥemmleγ aṭas ad γreγ ayen i d-tettaruḍ deg ismal n Kabyle.com neγ Kabyles.net, s Tefransist neγ s Teqvaylit, tezgiḍ tettḥudduḍ tutlayt-nneγ, ass-a daγen aql-ak s tira-k deg wesmel n tamurt.info, tamurt-nneγ yezga fell-as vuverak, amnekcam yeffγen, a d-yekcem wayeḍ, ad izwir tikerkas-is ad yernu ad issexrev amezruy i wakken ad yesḥel tamurt a tt-yečč, ifransisen d ayen igan, di 62 ar tura d ayen igan daγen, ccukkeγ ammer tisuta yeγran deg iγervazen n Ldzayer γrant taγuri n tidet, tili ad ṭṭfent deg iẓuran ad ddunt ar zdat, kra n win yessnen amezruy-is, ur yittili yara yiwen izemren a t-yesineff γef lassel-is,

  14. Azul fell-awen akken ma tellam.

    Atan ihi assa tgerzem inan, ggten iwenniten. D ayen yelhan. I wakken ad tidir tutlayt ilaq-as snat n trekkizin n lsas : tira d tmeslayt. Ihi a win yufan ad yimɣur wegraw ad ggten ugar widak yettarun. D wagi kan i d abrid yeṣṣawaḍen. Tutalayt mačči tawilat ɣas ma yella ilaq tawillat, tutlayt mačči d aṣenṣeb, ɣas ma yella aṣenṣeb d ayen ibanen. dacu am akken i d-nniɣ tutlayt tezmer ad tidir, tezmer ad teddu ɣer sdat ma yella imsawalen-ines fkan-as azal, ma yella sexdament.

    Ad fkeɣ sin imedyaten. Ass-agi Taɛṛabt ( tin Qureyc) ulac tin yesɛan lǧehd n tedrimt am nettat. Iduba imseɛraben ulac ayen ur xdimen akken ad ttemeslayen iɣerfan-nsen ɣas akken ur ṣṣawḍen ara. Ula di Sɛudiya ulac win yessawlen taɛrab n Qureyc. Temmut. Dacu kan tura tuɣal teǧhed deg tira, teǧhed deg tawilat n umṣiweḍ, muqlet Aljazira ( nekk ḥettmeɣ ɣef yiman-iw akken ad lemdeɣ Tanglizit. Ǧǧiɣ tafrasist, ǧiɣ taɛrabt,
    Tutalyin iran ad aɣ-quccent. Ihi ma riɣ ad sleɣ i usali yelhan ad twaliɣ neɣ ad as-sleɣ s teglizit Ar assa ulac ayen yelhan s Teqbaylit wammag d tina i axir). Dacu ma tkemmel aɛraben ad siwḍen ɣer lebɣi-nsen. Ma d Tazwawt tedder, tella yernu mebla imelyaṛen. Wer ma neɣrat deg uɣerbaz, drus i tt-neɣra deg yedlisen, ɣas ma tella ṛadyu, ɣas tella tiliẓri. Diri-tent i snat. Ɣas uguren-agi merra nettaru yes. Acku Tazwat, Tamaziɣt-nneɣ, d Tamuddirt.

    Amedya-nniḍen d tutlayt tirlandit. D tutalyt tunṣibt deg Irlanda macca tenɣat Taglizit. Yernu d aɣṛef i tt-yugin, wammag tezmer ad as-d-tuɣal tudert ( am tɛabranit yemmuten maḍi ugar 20 leqrun maca imi aɣref yebɣat tuɣal-as-d tudert).
    Ihi Tira, Tira, Tameslayt, Tameslayt i wakken ad yeǧǧuǧeg usirem.

    • tutlayt-a-nneγ, ixuss-itt uwanek ara tt-irefden i wakken ad tidir, γas qevlen-tt-id, maca, ar tura mazal-itt d tamerhant ger ifassen-nsen, ad twehmeḍ akk amek agrud ad yekcem i tikkelt tamezwarut ar uγervaz i wakken ad ḥettmen fell-as ad iγer taεravt, acimi mačči d taqvaylit ara iγer, annaγ d tin i d tameslayt-is n tyemmat,

  15. Azul fellawen. i merra. Zriɣ llan kra degwen, ghas ur sinen ara tutlayth nsen, maca tteddifandintt negh ttqerrian ghef teqγaylit negh tamazight. Ad d-iniɣ : tanemirt i wmeɣnas nneɣɣef ayen i d-yettaru ula d netta. Dima, rriɣ-as s ddhen, izga isedduy-d yiwen negh sin imedyaten s tutlayt nneɣ. Ihi tanmirt-ik s wattas ! Ma d atmaten nneɣ nidhen, llan xilla degsen, ghas ur sinen ara tutlayt nsen, maca ulac ughilif, ttedifandin-tt ula d nutni. Ihi nehwadj ikwen merra. Taqγaylit negh tamazight tehwadj tarwa-s sumata. Ma ttira yaggi akken d-ttarugh, ur ghuri yara ttawil nnidhen bac ad tarugh akken ig laq. Surfet-iyi. Tarumit tuɣal d azegdhuf i tutlayt nneɣ. Tizikert tuɣal d affar (chiendent) ghef tutlayt nneɣ ghas nehwadj-itt bessif fellaɣ akken annec aghrum yiss. Maca tinn akw is yefkan tawaɣit i tmaziɣt : ttaarabt n ubrid.

    • azul, ansuf yis-k a Ḥand, ḥemmleγ aṭas ad γreγ ayen i d-tettaruḍ deg ismal n Kabyle.com neγ Kabyles.net, s Tefransist neγ s Teqvaylit, tezgiḍ tettḥudduḍ tutlayt-nneγ, ass-a daγen aql-ak s tira-k deg wesmel n tamurt.info, tamurt-nneγ yezga fell-as vuverak, amnekcam yeffγen, a d-yekcem wayeḍ, ad izwir tikerkas-is ad yernu ad issexrev amezruy i wakken ad yesḥel tamurt a tt-yečč, ifransisen d ayen igan, di 62 ar tura d ayen igan daγen, ccukkeγ ammer tisuta yeγran deg iγervazen n Ldzayer γrant taγuri n tidet, tili ad ṭṭfent deg iẓuran ad ddunt ar zdat, kra n win yessnen amezruy-is, ur yittili yara yiwen izemren a t-yesineff γef lassel-is,

  16. Azul fell-awen akken ma tellam.

    Atan ihi assa tgerzem inan, ggten iwenniten. D ayen yelhan. I wakken ad tidir tutlayt ilaq-as snat n trekkizin n lsas : tira d tmeslayt. Ihi a win yufan ad yimɣur wegraw ad ggten ugar widak yettarun. D wagi kan i d abrid yeṣṣawaḍen. Tutalayt mačči tawilat ɣas ma yella ilaq tawillat, tutlayt mačči d aṣenṣeb, ɣas ma yella aṣenṣeb d ayen ibanen. dacu am akken i d-nniɣ tutlayt tezmer ad tidir, tezmer ad teddu ɣer sdat ma yella imsawalen-ines fkan-as azal, ma yella sexdament.

    Ad fkeɣ sin imedyaten. Ass-agi Taɛṛabt ( tin Qureyc) ulac tin yesɛan lǧehd n tedrimt am nettat. Iduba imseɛraben ulac ayen ur xdimen akken ad ttemeslayen iɣerfan-nsen ɣas akken ur ṣṣawḍen ara. Ula di Sɛudiya ulac win yessawlen taɛrab n Qureyc. Temmut. Dacu kan tura tuɣal teǧhed deg tira, teǧhed deg tawilat n umṣiweḍ, muqlet Aljazira ( nekk ḥettmeɣ ɣef yiman-iw akken ad lemdeɣ Tanglizit. Ǧǧiɣ tafrasist, ǧiɣ taɛrabt,
    Tutalyin iran ad aɣ-quccent. Ihi ma riɣ ad sleɣ i usali yelhan ad twaliɣ neɣ ad as-sleɣ s teglizit Ar assa ulac ayen yelhan s Teqbaylit wammag d tina i axir). Dacu ma tkemmel aɛraben ad siwḍen ɣer lebɣi-nsen. Ma d Tazwawt tedder, tella yernu mebla imelyaṛen. Wer ma neɣrat deg uɣerbaz, drus i tt-neɣra deg yedlisen, ɣas ma tella ṛadyu, ɣas tella tiliẓri. Diri-tent i snat. Ɣas uguren-agi merra nettaru yes. Acku Tazwat, Tamaziɣt-nneɣ, d Tamuddirt.

    Amedya-nniḍen d tutlayt tirlandit. D tutalyt tunṣibt deg Irlanda macca tenɣat Taglizit. Yernu d aɣṛef i tt-yugin, wammag tezmer ad as-d-tuɣal tudert ( am tɛabranit yemmuten maḍi ugar 20 leqrun maca imi aɣref yebɣat tuɣal-as-d tudert).
    Ihi Tira, Tira, Tameslayt, Tameslayt i wakken ad yeǧǧuǧeg usirem.

    • tutlayt-a-nneγ, ixuss-itt uwanek ara tt-irefden i wakken ad tidir, γas qevlen-tt-id, maca, ar tura mazal-itt d tamerhant ger ifassen-nsen, ad twehmeḍ akk amek agrud ad yekcem i tikkelt tamezwarut ar uγervaz i wakken ad ḥettmen fell-as ad iγer taεravt, acimi mačči d taqvaylit ara iγer, annaγ d tin i d tameslayt-is n tyemmat,

  17. azul fell-awen s umata.

    D ayen yelhan i d tennim ay imdukkal. D tidett ammer Iqbeyliyen bɣan s tidett temeslayet-nsen ad-as d-yɣal wazal, tili ad ttɣaren warrac di tazwara n useggas. Nekk s timad-iw. amnet-iyi ttidireɣ iɛewwiqen ma ra selmadeɣ taɛrabt i warrac imezyanen. Uyerna am wakken ttkellixeɣ fell-asen, neɣ sɛuguneɣ-ten?!
    Ata: – d acu d tayi ( s teɛrabt ) ?
    – d tafunast.
    – ala hadihi baqara!!!!
    …. am wakken ayen i d-yelmed ɣer yemma-s Taqbaylit ur yesɛi azal?!
    atan anda i tt-nečča ay atmaten.
    aqcic izar tutlayt n yemma-s deg wexxam kan. ina-y-id ccix-iw; aka!
    imusnawen teɛna temsalt, wekden-d d akken aqcic ur nelmid ara tutlayt tayemmat , ad yeffeɣ d ameɛyabu.
    Ahat ay tinzar rret azal tutlayt n tyemmat.
    Yak win yebɣan tutlayt-is ad yissin tira-s. Ay Aqbayli ittaǧǧan ayla-s yeɣli.

    • azul a Maziγ, atan ihi kečč yellan deg wannar, teẓriḍ d acu iḍerrun deg uḥettem-a n tutlayt, ur neli d tutlayt n tyemmat, kečč yellan d aselmad aql-ak temmliḍ-aγ-id iḥulfan-ik, wissen amek gan iḥulfan-nsen warrac-nni imecṭaḥ n Yeqvayliyen,

      Tamawt: deg tegrawla n Ldzayer i ttuwkelxen yegrawliwen-nneγ, amedya n Dda Lmulud send ad tefru lggira: yenna-yas i Krim Belqasem γur-k γef tmeslayt-a-nneγ, ilaq ad tili a tt-nessγer asmi ara tefru? yenna-yas ur ttugad ad tili kan, asmi tefra deg tmendawt ur d-tedda ara, yulles-as amek akka a Velqa? yerra-as-id, welleh ar γ-kelxen,

  18. azul fell-awen s umata.

    D ayen yelhan i d tennim ay imdukkal. D tidett ammer Iqbeyliyen bɣan s tidett temeslayet-nsen ad-as d-yɣal wazal, tili ad ttɣaren warrac di tazwara n useggas. Nekk s timad-iw. amnet-iyi ttidireɣ iɛewwiqen ma ra selmadeɣ taɛrabt i warrac imezyanen. Uyerna am wakken ttkellixeɣ fell-asen, neɣ sɛuguneɣ-ten?!
    Ata: – d acu d tayi ( s teɛrabt ) ?
    – d tafunast.
    – ala hadihi baqara!!!!
    …. am wakken ayen i d-yelmed ɣer yemma-s Taqbaylit ur yesɛi azal?!
    atan anda i tt-nečča ay atmaten.
    aqcic izar tutlayt n yemma-s deg wexxam kan. ina-y-id ccix-iw; aka!
    imusnawen teɛna temsalt, wekden-d d akken aqcic ur nelmid ara tutlayt tayemmat , ad yeffeɣ d ameɛyabu.
    Ahat ay tinzar rret azal tutlayt n tyemmat.
    Yak win yebɣan tutlayt-is ad yissin tira-s. Ay Aqbayli ittaǧǧan ayla-s yeɣli.

    • azul a Maziγ, atan ihi kečč yellan deg wannar, teẓriḍ d acu iḍerrun deg uḥettem-a n tutlayt, ur neli d tutlayt n tyemmat, kečč yellan d aselmad aql-ak temmliḍ-aγ-id iḥulfan-ik, wissen amek gan iḥulfan-nsen warrac-nni imecṭaḥ n Yeqvayliyen,

      Tamawt: deg tegrawla n Ldzayer i ttuwkelxen yegrawliwen-nneγ, amedya n Dda Lmulud send ad tefru lggira: yenna-yas i Krim Belqasem γur-k γef tmeslayt-a-nneγ, ilaq ad tili a tt-nessγer asmi ara tefru? yenna-yas ur ttugad ad tili kan, asmi tefra deg tmendawt ur d-tedda ara, yulles-as amek akka a Velqa? yerra-as-id, welleh ar γ-kelxen,

Comments are closed.