Mesṭafa Kamal Atattürk

0
362
Mustafa Kemal Atatürk
Mustafa Kemal Atatürk

Deg 1914, tamurt n Ṭurk tella mazal-itt d timiṭ n Uwanek aεetman. Maca aneggaru-a, deg tallit-a, yella yettkerrib, ur s-d-yegri d acu i s-yeqqimen. Ayen yakk i yesεa yuɣal meḥsub d ulac, tisudutin-is dayen yeffeɣ-itent rruḥ. Yerna zeεma yekcem ɣer Lgirra Tamenzut Tamaḍlant, ɣer tama n Lalman d Lutric. Tadukli-a ixelleṣ-itt ɣlayet deg 1918, asmi xesren. Maca deg Lgirra-nni, iban-d yiwen n jiniral uḥric, yessečč-asen tamrart i yiεdawen-is, yefka-yas Rebbi ur s-iccuḥ deg tezmert n uselḥu n lecɣal, yerna ur igi am ujeḥniḍ uyaẓiḍ, mačči s wansi i d-ihubb kan waḍu syin. Wa isem-is Mesṭafa Kamal.

Ihi, Mesṭafa Kamal yella ur d-yelhi ara kan d lgirra. Yella yettxemmim aṭas ɣef yimal, dɣa yefhem s tɣawalt belli ala tagrawla lqayen ara yesseḥlun tamurt-is, tamurt iwumi gan isem “Amdan yuḍnen n Turuft”. Yeẓra daɣen belli tagrawla tasertant ur tessufuɣ ara alamma teddukel-as, tefka-as-d afus tegrawla tadelsant.

Sdeffir Lgirra Tamenzut Tamaḍlant, Mesṭafa Kamal yufa-d iman-is d aqerruy n tmacint. Imi yewweḍ ɣer udabu, yesbedd-d deg 1923 Tagduda taṭerkit, iɣef yella d aselway amenzu. Imir-nni ɣer-s 43 iseggasen. Ihi, yebda yettḥettim-d s yiɣil tagrawla i yella yettargu. Maca daɣen s tegzi d leḥdaqa. Deg 1924, yessuli-d Tamendawt i yerran tamurt n Ṭurk d Awanek alayik, ala nettat i yellan akka deg umaḍal ineslem. Ur yeqqim ara kan da, imi yesṭuqet s waṭas deg usetrer d usetrem, ula deg wamek ara yels umdan. Yefka azref n tefrant i tulawin deg 1935, mraw (10) iseggasen qbel Fransa, iḥettem-d daɣen agemmay alaṭini deg tira n tutlayt taṭurkit.

Asmi yemmut deg 1938, Mesṭafa Kamal yeǧǧa-d tamurt telḥa aṭas isurifen ɣer zdat, deg wakud d amecṭuh, ur wwiḍen ara 15 iseggasen. Yeẓra belli qqimen-d aṭas n tɣawsiwin ad tent-yexdem umdan, maca yesres lsisan iṣeḥḥan. Deg 1934, fkan-as s wudem unṣib isem n Atattürk “Ababat n Yiṭerkiyen”. Tamεayt-is d yiwet seg tmucuha timeqqranin n tmiḍi tis-20.