Izerfan utlayanen akked idelsanen n Yimaziɤen deg Lezzayer Seg tama n uwanek

8
511

Izzayriyen akked d Tezzayriyin, γas akken d imaɛraben, ur tt-lemmden ara γer tyemmatin-nsen, deg uxxam, deg uzniq. Neḥsa yakk belli deg uγerbaz ay tt-lemmden, am Yimaɛraben (Arabophones), am Yimamziγen (Berbérophones); aγerbaz d tasuddut (institution) n uwanek. Tella taɛrabt n Yizzayriyen iwumi i semman kra n medden “taɛrabt tazzayrit”, “ taɛrabt taγerfant”, … Tutlayt-a mačči d tasenfelt (variante) n “taɛrabt taseklant”, d tutlayt-nniḍen ! – γas akken γur udabu, γur kra n Yimaɛraben ttusemmant d yiwet. Seg tama-nniḍen, ma tegrem tamawt, “taɛrabt-a tazzayrit” ur tesɛi ara kra n uẓayer unsib, ur tettwaselmad ara deg yiγerbazen n Lezzayer.

Azayer-a i das-tefka tmendawt n Lezzayer i tmaziɤt ur tt-id-ḍfiren ara kra n yiḍrisen n usnas (textes d’application), akken ad tuɤal s didet d “tutlayt taɤelnawt” deg yal tasuddut n uwanek, yecban amaṭṭaf, tiliẓri, axxam n ccreɛ, … Anda llan kra n yisuḍaf n usnas, am uɤerbaz, ad naf isuḍaf-a mgaraden niɤ ur ten-snusun (ṭebbiqen) ara. Nessen akkit amek tetturar Teɤlift taɤelnawt n Uselmed (MEN) s tmaziɤt seg useggas n 1995/96 – aseggas n uɤunzu n uɤerbaz. Seg wassen ar ass-a, taɤlift-a ur tri ad tt-tefru, ur tt-tferru s wanwa agemmay ara taru tutlayt-a. Dɤa, ar ass-a mazal tessufuɤ-d idlisen n uɤerbaz yettwarun s 3 n yigemmayen : win n tlaṭinit, win n taɛrabt akked tfinaɤ. Ad naf deg-sen yiwen n uḍris yuran s tlata n yigemmayen-a. Iswi-nsen ifa am yiṭij, ɤas akken taswiɛt-a ggaren ttqilen : ran ad tettwaru s yisekkilen n taɛrabt.

Mi ara nmuqel ayɤer, ad naf di tazwara imḍebren n tsuddiwin-a n Teɤlift n uselmed akked wiyaḍ ur wulmen ara ad ilin dinna. Acuɤer ? Acku iqerra n uwanek aɛrab-ineslem n Lezzayer ur yesrusu ara menwala deg tsuddiwin-a. Ulayɤer ahat ad d-nebder ismawen n yimdanen-a, acku nessen-iten, nessen tikliwin-nsen : d imeɤnasen n taɛrabt niɤ n tefransist (niɤ i snat) akken ma llan ! D amedya, sin n yimasayen imezwura n CNPLET – ɤas akken yiwen d Aqbayli, wayeḍ d “Acawi”– ur sɛin ara akk assaɤ akked tutlayt-a.
Deg taggara n useggas 2009, sbedden-d anemhal amaynut deg rradyu Sumam ; amdan-a d amesjernan aqdim deg rradyu taɤelnawt n taɛrabt rnu yettwet ɤef taɛrabt – ɤas akken d “Aqbayli”. Ihi, d acu i tebɤam ad d-awin yimeɤnasen n taɛrabt … i tmaziɤt ?

Ugur wis sin yerzan tutlayt-a, am waken i t-id-nniɤ iwsawen, ulac (?) iḍrisen n usnas, niɤ ma llan ur ten-ṭebbiqen ara. Acku, lemmer yella kra n usaḍuf, tili ahat ur xeddmen ara akken i asen-yehwa yinemhalen-a !!! Imi, akken nettwali, d aseɛreb i tt-seɛraben gar cwiṭ … d waṭas aṭas. Seg tama-nniḍen, lemmer d tidet tamaziɤt d “tutlayt taɤelnawt”, tili tettusemma d taɤelnawt akkit deg wakal n Lezzayer, mačči kan deg kra n temnaḍt, yecban Tamurt n Leqbayel. Dɤa, mi ara nettḥessis i yimaṭṭafen yecban win n Bgayet, ala taɛrabt uwumi ar nsell, taqbaylit tuqa ! Ihi akka! deg yimaṭṭafen n Tmurt (n Leqbayel) tella teqbaylit, tella taɛrabt, ma deg tamiwin-nniḍen, ulayɤer ara tili tmaziɤt, ɤas akken ulac tamnaḍt ideg ulac Imamziɤen. D wa d ccreɛ n Rebbi : yiwen yefka-yas kra yellan, : adrim, tazmert, tigemmi, …; wayeḍ iqell-as ula … d aɤrum !

Di teggrayt, azẓayer n “tutlayt taɤelnawt daɤen” i das-tefka tmendawt n Lezzayer i tmaziɤt yecba lexyal n yigran, taswiɛt-a. Yes-s, s umagrad-a yellan deg tmendawt, ran kan ad aɤ-samnen belli awanek (ddula) tefka azal i tutlayt-a. Ma yella ur d-sufɤen ara iḍrisen n usnas swayes ara tt-“ṭebqen” deg tilawt, deg tsuddiwin n uwanek, yecban aɤerbaz, tasdawit, axxam n ccɛer, tisuddiwin n teywalt, …ad as-gen i tmaziɤt, gar-asen taqbaylit, akken yetteg umger deg yiger. Dɤa win iḍemɛen kra seg uwanek-a, ad teḍru yid-s am win yessunduyen aman …
Deg tallit-nni n wasmi i tella Fransa teḥkem tamurt n Lezzayer, yettili ṭṭrejman deg uxxam n ccreɛ, acku llan wid ur neɤri, ur nessin tafransist … Dɤa, imi Ifransisen ḥsan s waya, yettili dinna ṭṭrejman i yettmeslayen taqbaylit …seg wasmi i tentaqel (riɤ ad d-iniɤ : i testaqel) tmurt-a, ṭṭrejman ur yelli deg uxxam n ccɛer !!! At udabu ẓran belli llan wid ur nfehhem ara taɛrabt-nni, maca ur cliɛen ara, ur dasen-d-tewqiɛ … Rnu, imi nwan rnu ɤilen belli Izzayriyen akken ma llan d Aɛraben, amek ara d-ṭṭrejmen taɛrabt … i Waɛraben !!! D lɛib cwiṭ, niɤ ala ?

Seg tama n uɤref

Neẓra akkit belli deg tmurt n Lezzayer, izerfan n Yimaziɤen ur d-ttunefken ara, d acraw i ten-id cerwen yimdanen yiwen s yiwen. D amedya, aslali n tsegwin n tutlayt akked yidles n tmaziɤt i yellan deg tesdawiyin n Tizi Wezzu d tin n Bgayet yella-d deffir yisuturen akked d tikliwin n MCB deg yiseggasen n 1980; anekcum n tmaziɤt s aɤerbaz yella-d deffir aɤunzu n lakul n Lezzayer deg useggas n 1995 i yeḍran deg Tmurt n Leqbayel ; anekcum-is deg tmendawt yella-d deffir tidyanin n “Tefsut taberkant” i iḥuzan Tamurt n Leqbayel, atg.

Mi ara imuqel yiwen akkit aya, ayen iɛeddan, ad iɤil d tidet belli Leqbayel ran tamaziɤt, ran taqbaylit ad tili – ad tili d tutlayt gar taɛrabt akked tefransist, ad as-fken azal, ad as-gen ccan, ad …
Annect-a yak, ay at leɛraḍ, d tikerkas, d aɤurru kan ! Aya mačči d aɤbel n LEQBAYEL ! aya d aɤbel n Kra n Leqbayel kan, rnu drus yid-sen maḍi maḍi …Llan wid yeqqaren : “Ttif takemmict n tzizwa, wala taɤrast n warẓazen !” Lhan lemtul, lhant les metaphores, maca, di tilewt, imdanen mačči d tizizwa, mačči d arẓaẓen !

Mi ara iger yiwen tamawt, ad yaf gar wayen i d-qqaren medden, gar wayen ay suturen ussan n Yennayer akked yebrir, akked wayen i xeddmen, yella lxilaf d ameqqqqqqqqqqqqqran.
Deg wayen xeddmen, ad tafeḍ Leqbayel ur ḥmilen ara taqbaylit, ur as-ttgen ara ccan wala azal. Amek ?
Walit kan d acu i das-xeddmen : ḥeqqqqqqqqqren-tt ! d acu i xeddmen yes-s : cennun rennun xeddmen isefra !

Bohh ! – akken yeqqar Winna – ur tezmir ara teqbaylit i ddin, i tserit, i tussna … Ahat deg waya yella kra n tidet ?! Amek! ur tezmir ara daɤen i yijernanen? ! ur zmiren ara Leqbayel ad arun taqbaylit-nsen ɤef yiɤerban (leḥyuḍ), ur zmiren ara ad arun yes-s les SMS akked tebratin ?!
Ur zmiren ara ad ɛerḍen ad issinen ad arun ismawen-nsen s teqbaylit ? ur ẓrin belli taqbaylit tla agemmay, belli tettwaray, belli llan inasiwen (claviers) swayes ara arun taqbaylit deg yiselkimen, deg internet?!

Aḥlil !…

{{WARISEM}}

8 COMMENTS

    • d tidet i d-tenniḍ a Warisem, aql-aγ newhem kan neqqim, maca ur negzim ara asirem, nezga nettrağu anwa ara γ-id-isselken, ma mačči d Ferḥat tikkelt-agi, aṭas n tigawin=(action) i wumi kkren Izwawen di 49 ar ass-a, maca yal tikkelt nettaf-d iman-nneγ nettewreẓ s ddin-a i rran d aεekkaz swayes ttruẓun igduden nniḍen. Wigi ur ttendemayen ara akk deg wayen xedmen, Ifen-ten Irumyen tassa.

    • d tidet i d-tenniḍ a Warisem, aql-aγ newhem kan neqqim, maca ur negzim ara asirem, nezga nettrağu anwa ara γ-id-isselken, ma mačči d Ferḥat tikkelt-agi, aṭas n tigawin=(action) i wumi kkren Izwawen di 49 ar ass-a, maca yal tikkelt nettaf-d iman-nneγ nettewreẓ s ddin-a i rran d aεekkaz swayes ttruẓun igduden nniḍen. Wigi ur ttendemayen ara akk deg wayen xedmen, Ifen-ten Irumyen tassa.

  1. Azul a Warisem !
    Amagrad-ayi igerrez mačči d kra. D tidet d akken yessefk a-n-aru tutlayt-nneɣ (Taqbaylit) imi d nettat id agerruj-nneɣ n tidet, d nettat ar ad afen ineggura. Yessefk daɣen a-n-eg yes-s tasertit, tamusni…acuɣer ala tasreḍt (Ddin). D tutlayt am nettat am tid nniḍen neɣ ahat axir n tiyyaḍ. Ay iqbayliyen, nekkni ur nelli d aɛraben ur nelli d irumiyen…maca d IQBAYLIYEN, ɣas ma yella win iran ad yili d afransis neɣ d aɛrab ur yezmir ara imi netta d aqbayli..ihi ad yeqqim am winna n tfunast; ur yeddi d weglim ur yeddi d yiɣes.
    Tanemmirt i tikkelt nniḍen a Warisem ɣas ma isem-ik yessefk ad yili d Asirem.

  2. Azul a Warisem !
    Amagrad-ayi igerrez mačči d kra. D tidet d akken yessefk a-n-aru tutlayt-nneɣ (Taqbaylit) imi d nettat id agerruj-nneɣ n tidet, d nettat ar ad afen ineggura. Yessefk daɣen a-n-eg yes-s tasertit, tamusni…acuɣer ala tasreḍt (Ddin). D tutlayt am nettat am tid nniḍen neɣ ahat axir n tiyyaḍ. Ay iqbayliyen, nekkni ur nelli d aɛraben ur nelli d irumiyen…maca d IQBAYLIYEN, ɣas ma yella win iran ad yili d afransis neɣ d aɛrab ur yezmir ara imi netta d aqbayli..ihi ad yeqqim am winna n tfunast; ur yeddi d weglim ur yeddi d yiɣes.
    Tanemmirt i tikkelt nniḍen a Warisem ɣas ma isem-ik yessefk ad yili d Asirem.

  3. Tanemmirt a Warisem ɣef umagrad-a. D tidet qerriḥen!. Maca ttif tidet qerriḥen lekdeb yessefṛaḥen. D aḥric aneggaru n umagrad-a i yesseqraḥen mliḥ mliḥ. D tidet, aṭas n Yeqbayliyen, d Iqbayliyen kan n yennayer akked 20 yebrir, wama deg wussan-nniḍen…a nnger-ik ay ul!!
    Lḥusin

  4. Tanemmirt a Warisem ɣef umagrad-a. D tidet qerriḥen!. Maca ttif tidet qerriḥen lekdeb yessefṛaḥen. D aḥric aneggaru n umagrad-a i yesseqraḥen mliḥ mliḥ. D tidet, aṭas n Yeqbayliyen, d Iqbayliyen kan n yennayer akked 20 yebrir, wama deg wussan-nniḍen…a nnger-ik ay ul!!
    Lḥusin

Comments are closed.