IQBAYLIYEN di 1846 ‑ Amur wis-sin: Tameṭṭut deg Tmurt n Yeqbayliyen

0
294

Am yiɣerfan yakk yettamnen s Leqran, Iqbayliyen ttemyercalen mebla ma ggulen ɣef yiwen n zwaǧ kan neɣ ɣef tdukli i lebda. Zemren ad aɣen aṭas n tlawin, ad sent-brun akken i sen-yehwa i wakken ad d-rnun tiyaḍ, acu kan yessefk fella-sen ad sent-rren sḍaq-nsent, ayen akken d-tewwi teslit ass-nni n tisulya.

Dacu kan, xaṭi mexṭa ad d-tafeḍ Aqbayli yuɣ nnig n yiwet n tmeṭṭut. Iqbayliyen ḥemmlen ad sεun yiwet kan iɣef ad teklen. Ḥemmlen daɣen aṭas arraw-nsen, tadukli d tin i d llsas n wexxam-nsen.

Tilawin tiqbayliyin d tilelliyin deg tuddar-nsent. Xeddment d yergazen-nsent deg tferkiwin. Ṭṭafarent irgazen ɣer lgirra, ur ssibεident ara ɣef wemkan umennuɣ, ttserriḥent-as s uslewlew i wakken ad sen-rnunt deg lkuraj, d nutenti dɣa i yessujayen imejraḥ.

Ansayen iqbayliyen ur d-seɣlayen ara deg wazal n tmeṭṭut akken tezga tḍerru deg tmetti taεrabt. Taqbaylit, d anemgal, tettwaqader s waṭas. Deg wassaɣen ger leεrac, lxalat n yiqerray neɣ n Yeqbayliyen at ccan ttsewwiqent s yisem n wedrum-nsent, dɣa zgant ttawint-d s zzyada, ayen ttagin yergazen-nsent mi ara ten-ciwrent. Mi ara nnaɣen leεrac deg ugara-nsen, argaz mi ara yeɣli deg wannar umennuɣ neɣ yejreḥ, ula d yiwen seg udrum-is ur yezmir ad t-id-yekkes seg wemkan-nni mebla ma yečča-t weḥlalas n weεdaw-is. Tameṭṭut i yiman-is ad d-tezg sdat n yergazen n wedrum-is, ad teḥbes rṣaṣ syawesya, ad d-tezzuɣer amdan-nni seg wannar umennuɣ, syinnakin ad tejbed iman-is, asmi ara taweḍ ɣer wemkan anda ur tt-meknen ara, amennuɣ ad ikemmel.

Tameṭṭut taqbaylit tesεa kra n lqeḍra deg taddart, leεnaya-s tezmer ad tsellek ula d aεdaw. Tella akken yiwet n temεayt teḍra ussan-nni imenza n unekcum ɣer Bgayet tesken-d nezzeh ayen iɣef d-nemmeslay akka. Tamdint-a teɣli ass n 29 ctember 1833. Yufa-d lḥal tella yakan yiwet teflukt tatunsit deg lmerṣa, yeqleε ɣer Lezzayer ass n 08 nunember n useggas-nni; sdaxel n teflukt-a llan rebεa n yimsebriden, sin d irumiyen, Massen “Lent” akked “Carsénac”, sin nniḍen d aεraben, Corali d Bousétsa. Amezwaru seg Waεraben-a yella ger wid i s-d-yesseknen abrid i lεesker-nneɣ asmi d-yekcem ɣer Bgayet, wis-sin d gma-s uqerruy n yimeskanen-a. Am win am wayeḍ, ttwalin-ten-id Yeqbayliyen d ixeddaεen, dɣa ttuneḥsaben d iεdawen. Akken d-teɣli fell-asen tzawa deg lebḥer, nudan ad d-uɣalen ɣer lmersa n Bgayet, maca ur ssawḍen ara. Ass n 10 nunember tafejrit, ssusfent-ten-id lemwaji ɣer ceṭṭ n tiɣilt n wadda n Bgayet, rẓant-asen meḥsub kra yellan, maca selken i rebεa. Iqbayliyen, uzzlen deg waṭas yid-sen ɣer wemḍiq, ɣlin ɣef irumiyen-nni i yeṭṭfen yakan tarewla ɣer Bgayet, nɣan-ten [[“Iqbayliyen…nɣan sin yemsebriden irumiyen »: Imir-nni, Iqbayliyen llan εyan deg-neɣ seg wasmi sen-neṭṭef cwiṭ seg Bgayet. Maca segmi nemsefham am acemma, aṭas n lebwaber i d-yersen deg ceṭṭ-nni yakan, yiwen ur d-yeḥki yella kra i ten-yuɣen.]]. Deg lɣaci-nni, llant kra n tlawin. Corali d Bousétsa, imi ten-id-εeqlen Yeqbayliyen, qrib i yemmuten ula d nutni, lemmer mačči d snat n tlawin i d-ḍeggren fell-asen ibernyas-nsent. S leεnaya-nsent selken deg tmettant. Wwint-ten Yergazen n snat n tlawin-nni ɣer taddart-nsen, qqimen dinna wer ma yennul-iten yiwen.

Kra n wussan kan akka ar deqqal, sdeffir umtawi i d-yellan ger Yeqbayliyen d jiniral Trézel, sin Waεraben-nni Corali d Bousétsa uɣalen-d ɣer temdint n Bgayet wer ma yuɣ-iten ula d kra.