Tasiṭ n fad – « Nekk aman-iw d taqbaylit »

12
238

Si Lbacir imi yefqeε, yerra ɣer teεwint yellan deg weḥriq-is, yegzem aman. Dɣa, taddart teqqim i fad. Deg temlilit, yezwar-d Bulekluf, aselway n tejmaεt, yenna :  » Ad nṣelit γef nnbi rasul llah a lxawa !!…. « .

Werεad ur yekfi, yegzem-as awal Muḥend :  » a Bulekluf, nusa-d ad nefru aɣbel n Si Lbacir mačči d taẓalit i d-nusa ad neẓẓal da. Deg leεnaya-k kcem srid ɣer wayen i ɣ-d- yecqan.

« Ih yesεa azref Muḥend, yenna yiwen seg tiɣmert n wuxxam anda mlalen. Ayen i γ-d-yewwin γer da d amek kan ara nekkes fad γef taddart-nneγ. Awah mačči d tixerbicin-nwen di lğameε, tili ur γ-iḍerru wayen yeḍraṛan akka yid-neɣ. Ẓṛet kan d acu i s-txedmem i Si Lbacir, terriglim-t i wakken aγ-d-yerr aman, uqbel ad teḍru twaɣit di taddart-nneγ. Imir-nni mi ara ifat lḥal, ad s-neqqar : ah lemmer nenwa akk-a !! »

{{Bulekluf :}}

Ad nṣelit γef… dacu i ttixerbicin i nexdem ? Ha.. ur tettsetḥiḍ kečč a mmi-s n tinnatan. Lemmer tettsetḥiḍ, tettnefḍaḥeḍ, tili tettaseḍ-d ad teẓẓaleḍ am tizzya-k..

{{Si Lbacir}} (s wurfan) :

 » Yenεel taẓalit i tettẓalam kunwi ay iεdawen n Ṛebbi. Nekk ur d-ttarraγ aman alma yettwakkes ccix-a i γ-d-tewim ur ẓṛiγ s anisa ? Ccix-a ay atmaten mi ad d-yesγaray ur s-fehmmeγ ara. Nniγ-as: yessefk ad γ-d-theddreḍ s teqbaylit i wakken yal yiwen deg taddart ad k-yefhem. Amedya : tuddna nezmer ad tt-nerr γer teqbaylit, yak annect-a mačči d leḥram?!! Yak deg Leqran ula d awal ur t-id-yenni ɣef tuddna? Ayak Rebbi ur ɣ-d-yenni ara ilaq s taεrabt kan ara ntedden i wakken ad ɣ-d-yeqbel taẓallit-nneɣ? Ay atma nniγ-as-d kan akka, am akken yuli-t-id uğenniw, yečča-yi yessebleε-iyi. Yexdem-d ağarnan fell-i. Ihi nekk ay atmaten ur d-ttarraγ ara aman alma yeddem lqec-is ccix-a amcum sya. Yerna ccix amaynut ar ad d-tawim, yessefk ad d-itedden s teqbaylit, ad d-yettmeslay s teqbaylit, ula d taɣuri n tṣurtin s teqbaylit. lḥaṣun kra yellan s teqbaylit. Σni Rebbi yexleq-d taqbaylit, yendem deg-s neɣ ur tt-ifehhem ara?!! Nekk lḥaṣun akka neγ ma ulac ala !! I wakken ad awen d-sifsuseɣ taluft, atan εerḍeɣ rriɣ-d tuddna γer teqbaylit. Hattan:

Ṛebbi d ameqṛan, Ṛebbi d ameqṛan

Umneɣ ulac ula yiwen sennig-s, Umneɣ ulac ula yiwen sennig-s

Umneɣ belli Muḥemmed d imceyyeε-ines, Umneɣ belli Muḥemmed d imceyyeε-ines

Asset-d γer teẓẓalit, Asset-d γer teẓẓalit

Asset-d γer webrid yessufuɣen, Asset-d γer webrid yessufuɣen

Ṛebbi d ameqṛan, Ṛebbi d ameqṛan

Ulac ula yiwen sennig-s

Ma yella ur telhi ara akka, nezmer ad nessuter afus i wid yessnen taqbaylit, ad tt-seggmen, i yekkemel Si Lbacir. Maca, wer akka yif xir ad temmten seg fad. Nekk aman-iw d taqbaylit.  »

Yekker uhedwir di tajmaεt… wissen kan amek ar ad tt-frun ?!!!

12 COMMENTS

  1. wayyi d ṣwav, Leqran udinna ara ilaq tudna staεravt. tudna d asiwel ilɣaci akken adeẓẓallen, ilaq atili s tutlayt nsen. Leqran daɣen ilaq ad itwatedğem ar teqvaylit iwakken atfahmen iqvayliyen. ma nevɣa taqvaylit ilaq anevdu deg leğwamaε. ilaq daɣen aneṭṭef g tneslemt ideğğan l’jdud nnaɣ, tineslemt « tasukalit » ‘secular islam’. dɣa ilaq usnessawal ara talayikit, awal ayyi tefrurusen dges medden, iqvayliyen naɣ wid nniḍen. ilaq « an remplaṣi » awal talayikit s tsukalit.

  2. wayyi d ṣwav, Leqran udinna ara ilaq tudna staεravt. tudna d asiwel ilɣaci akken adeẓẓallen, ilaq atili s tutlayt nsen. Leqran daɣen ilaq ad itwatedğem ar teqvaylit iwakken atfahmen iqvayliyen. ma nevɣa taqvaylit ilaq anevdu deg leğwamaε. ilaq daɣen aneṭṭef g tneslemt ideğğan l’jdud nnaɣ, tineslemt « tasukalit » ‘secular islam’. dɣa ilaq usnessawal ara talayikit, awal ayyi tefrurusen dges medden, iqvayliyen naɣ wid nniḍen. ilaq « an remplaṣi » awal talayikit s tsukalit.

  3. ttidett , aqlaɣ ak yidak a dda lbacir ad i‑ṣeṭuqat willu ag wid i‑ak‑yecban , winn‑a ur as‑iɛjiban taẓalit d ttudna as teqbaylit ad immat as fad !!!!
    bravooo !!!!!!!!! taqbaylit neɣ ulac ulac ulac !!!!!

  4. ttidett , aqlaɣ ak yidak a dda lbacir ad i‑ṣeṭuqat willu ag wid i‑ak‑yecban , winn‑a ur as‑iɛjiban taẓalit d ttudna as teqbaylit ad immat as fad !!!!
    bravooo !!!!!!!!! taqbaylit neɣ ulac ulac ulac !!!!!

  5. atan wamek ilaq att efru,wina i d isselan &ef nevi ineslem,ilaq ur t-id yesufu& ara,ad yinni kkan ,azul fellawen igal3um,axatter ma yella wis-sin yumnen s eissa ne& s mussa,d&a dina ar atekker.tifrat ihhi,:mi yekcem yiwen s’axam-is yesersed tahssert-is,dina sani isyahwa iwehha aqerru-s.ma xedmen akka,haca tufrin ar at fru.akken yenna mohya,d’sswav,ne& a3ddi att qimedd!mulac taeravt ni,les arabes se sont entendus pour ne pas s’entendre,att u&al,KABYLE.

  6. atan wamek ilaq att efru,wina i d isselan &ef nevi ineslem,ilaq ur t-id yesufu& ara,ad yinni kkan ,azul fellawen igal3um,axatter ma yella wis-sin yumnen s eissa ne& s mussa,d&a dina ar atekker.tifrat ihhi,:mi yekcem yiwen s’axam-is yesersed tahssert-is,dina sani isyahwa iwehha aqerru-s.ma xedmen akka,haca tufrin ar at fru.akken yenna mohya,d’sswav,ne& a3ddi att qimedd!mulac taeravt ni,les arabes se sont entendus pour ne pas s’entendre,att u&al,KABYLE.

  7. azul, ammer zik, Iqbvayliyen fernen kan ayen i ten-inefεen, eğğan ayen i ten-iḍuren, tili, ur nettili yara ass-a deg tegnit-a n twaγit, maca ttewkkelxen di 62-nni, armi i d-ḥettmen fell-aγ leqraya n taεravt akk d leğwameε, tevda tmeslayt d wansayen-nneγ ttruḥun, acku tasertit udavu tεemmed i lemḍera yellan, tra ad tveddel aggus i tmurt, cwi kan di tefsut yettuγal-d yemγi-s. Avaγur ihi, d tutlayt-nneγ, a tt-nγer deg iγervazen, ad nernu ad nessali luzinat i lxedma, mačči d leğwameε i iγimi, ma d tuddna, ad neğğ kan ayaziḍ ad yedden imi d taγect n wefrux i yesεa, ulac akk deg-s tuggdi!

    • Tudna d temsirin n ddin di ldjamaà s tqevaylit, macci d-lmùhal ! Yezmir ad d yili asmi ara nekkes azaglu aàrab-ineslem n Udavu amesvat’li: Ass n tlelli, ass n tedsimant (timanit) n tmurt n Iqvayliyen. Ayen nettwali ass-a di tmurt n Iiqvayliyen , tuget n lecyax ttme’slayen s taàravt yerna kkaten deg l’islam n lejdud- nnegh: D- TAWAGHIT TAMEQRANT ! Ar melmi ?
      Fakken sligh, deg tmurt n Turkiya, tudna d umeslay ghef ddin s tutlayt- nsen macci s taàravt.

  8. azul, ammer zik, Iqbvayliyen fernen kan ayen i ten-inefεen, eğğan ayen i ten-iḍuren, tili, ur nettili yara ass-a deg tegnit-a n twaγit, maca ttewkkelxen di 62-nni, armi i d-ḥettmen fell-aγ leqraya n taεravt akk d leğwameε, tevda tmeslayt d wansayen-nneγ ttruḥun, acku tasertit udavu tεemmed i lemḍera yellan, tra ad tveddel aggus i tmurt, cwi kan di tefsut yettuγal-d yemγi-s. Avaγur ihi, d tutlayt-nneγ, a tt-nγer deg iγervazen, ad nernu ad nessali luzinat i lxedma, mačči d leğwameε i iγimi, ma d tuddna, ad neğğ kan ayaziḍ ad yedden imi d taγect n wefrux i yesεa, ulac akk deg-s tuggdi!

    • Tudna d temsirin n ddin di ldjamaà s tqevaylit, macci d-lmùhal ! Yezmir ad d yili asmi ara nekkes azaglu aàrab-ineslem n Udavu amesvat’li: Ass n tlelli, ass n tedsimant (timanit) n tmurt n Iqvayliyen. Ayen nettwali ass-a di tmurt n Iiqvayliyen , tuget n lecyax ttme’slayen s taàravt yerna kkaten deg l’islam n lejdud- nnegh: D- TAWAGHIT TAMEQRANT ! Ar melmi ?
      Fakken sligh, deg tmurt n Turkiya, tudna d umeslay ghef ddin s tutlayt- nsen macci s taàravt.

  9. Azul

    Tamaccahut agi zrigh d’asnulfu maci n tidet maca tsedhsayid
    Isefk ad anekhdem akka, ur zrighara ayen win itzallan ur tzallanara s tmzight
    Isefk yal ddin yal timucuha « les filmes » « leqraya » « idjernanen » …. s tutlayt nnagh

    Tura « lkuradj » d win adizwir adidden s tmazigh maci alamma si ldjamâ si tejra ma yebgha
    Adider mas bacir hahahahahahaha

  10. Azul

    Tamaccahut agi zrigh d’asnulfu maci n tidet maca tsedhsayid
    Isefk ad anekhdem akka, ur zrighara ayen win itzallan ur tzallanara s tmzight
    Isefk yal ddin yal timucuha « les filmes » « leqraya » « idjernanen » …. s tutlayt nnagh

    Tura « lkuradj » d win adizwir adidden s tmazigh maci alamma si ldjamâ si tejra ma yebgha
    Adider mas bacir hahahahahahaha

Comments are closed.