Tahuski n teqbayliyin deg isefra n imedyazen n teqbaylit

2
410

Taqbaylit tekseb tahuski id as igan timadit‑ines , tahuski i d‑yessakkin lejwareḥ n imedyazen-nneɣ si zik ɣer tura. Anect-a yettban d amsari deg awal i d‑yettuɣalen deg yimawen-sen. Zgan cennu : “zzin n teqbaylit !”
Amek-it zzin –agi yessazalen amru n wacḥal d amayaru ? Amek i d udem-is ? Anti i d tugniwin sqedcen at wawal akken ad metlen cbaḥa yessergagin ixfawen-sen ? Anti i d lewṣayef-is i yessidiren deg isfra-nsen akken ad as gen leqrar i thuski‑agi i d‑yewwin nneɣma‑s deg yisaffen yenḍen ɣef idurar?

Mebɣir cekk d Si Muḥend u Mḥend i d amedyaz n tmeṭṭut taqbaylit !
Ulac win yecnan lewṣayef‑is am netta , mebla adari melba tezweɣ ur nemɛin. Isfra d‑yewwi ɣef zzin n teqbayliyin d wid yeǧǧan ṣsura‑s ad tifrir s wayen tesɛa d ḍrafa akked d telqeq. Isefra n Si Muḥend ffalen akin i leɛceq akerfat, neflen ɣer rreḥba n tuzzuft. Ɣer Si Muḥend tameṭṭut uqbel kulci d ṣṣura‑s, d wayen i d‑yufaren deg‑s yettjeggiḥ lexwater‑is, yessareq‑as tirga‑s. Talɣa s wacu yecna tameṭṭut akked d zzin‑is yegzem yakk ccek deg anect-a deg yifyar‑agi. ”attay ‑a m wudem amsari/taksumt am ufilali” neɣ “taksumt‑is tɣerra di lfinu” neɣ diɣen “Dahbiya isegmi n lesluj”.

Kra yellan di tmeṭtut ijbed Si Muhend akken ad yeḥnunef lxaṭer ‑is ɣer lebɣi n yinig ɣer rreḥba n zzhu. Amedya ifyar‑agi:
– M tecraḍ si ddaw zzenda
– M teksumt am lfina
– Laɛyun izegza
– M timmi teɛkkef m leqwes
– Amzur alarmi d ammas

Ɣef tmeṭṭut yal awal ucbiḥ yesnernay di thuski‑s, maca neẓra yak belli zzin yesneɛtab. Deg awal‑is yenna Lunis Ait Menguellet : “{{ tjebbed‑iyi am dkir/ kecmeɣ di lḥebs n wallen‑im/ d lḥebs iɣerqen am lbir/ tawwurt‑is d lecfar‑im}}”.

Tikwal ihi , amedaz yettcetki si lketra n thuski d‑yettmirin di lqedd n tlawin am wakken tikwal diɣ yessimɣur di cbaḥa‑nni armi qrib yerra‑tt d tarebbit. Yuɣ lḥal tirebbitin n thuski si zik ttwasnen‑t, am Venus, Aphrodite, Ishtar. Maca xas akken tahuski tettweɛbed , tikwal diɣ d netta‑t i d sebba n lemrar. Yeqqar Lewnis: ”{{Mi truḥ ɣer tala ad taggem/fell‑as ttɣennin leḍyur/ win ɣef i tɛedda ad yewhem/ i warrac Ɛarqen lehḍur}}” . Akka , tahuski tiswiɛin tettkuffut d times si kenfen‑t tassiwin , tiswiɛin tettili‑d am ubeḥri ḥlawen yesedahayen ulawen.

Amek i d ‑lqaleb n zzin n teqbaylit ɣer imadyaznen‑nneɣ? Acu sser smenyafen di tmeṭṭut? Mi ara nmuqel amek cnan ɣef anect‑a anti tugniwin sqedcen akken ad as rren tajmilt, ɣer kra zzin yekmen deg udem: {{udem n lemri, udem‑is ireq am usafu, udem‑is ireq am tirget}}… Anda‑nniḍen d allen i d‑yufraren: {{m lɛayun n ṭir, inas i m lɛayun ṭawes, urǧiɣ m timmi, m timmi am leqwas, tawla yesserɣayen allen‑is, m laɛyun tiberkanin, Nadiya tumliḥt n tiṭ}}…

Ɣer tiyaḍ d amzur wuɣur tezzi tmuɣli: {{amzur‑is alarmi d‑ammas, amzur‑is d akbal}}… anda nniḍen d tikli‑s: {{t‑ttedu tettmil, tewwid abrid n wadda la tettecrurud}}. Ɣer wiyaḍ d lqedd s lekmal i iceɣben lbal: {{lqedd‑is am uɣanim, lqedd usaru, lqedd n lɛalem}}… Kra cuban‑tt ɣer taɣzalt: {{taɣzalt izedɣen ul‑iw, tekseḍ i teɣzalt sser tamuɣli n medden yak ɣurem, am tsekrut}}… Tikwal d iferdisen di tfekka‑s i d‑yewwin asefru: {{am snat tecred, deg uffus aẓelmaḍ, lxena deg yidis, lehnak usisnu}}…

Am akken tuget thuski i yugten‑t tugniwin yesnernan ccan i temeṭtut ! Tamedyazt n teqbaylit am temedyazin n ddunit meṛṛa tecna ɣef thuski n teqbayliyin s wawalen n teqbaylit, s uḥulfu n yeqbaliyen, s tugninwin n tmetti n Leqbayel. Tajlimit tameqrant nezmer ad as ner i cbaḥa‑agi d awalen n Lewnis id as yennan: tɛeǧbeḍ‑iyi a lwerd yefsan, seg wul yeṣfan d nniya !

2 COMMENTS

  1. ttamettut idd yurwen tamdyazt,tamedyazt ternaya-s lecvaha i temttut.attan ttajeggigt,ttafsut,ttudert.kra n wayen i cevhen di ddunit nettqnit &er temttut.i mi tecveh te&awsa,tesakwayedd ahussu idd qqaren imedyazen.

  2. ttamettut idd yurwen tamdyazt,tamedyazt ternaya-s lecvaha i temttut.attan ttajeggigt,ttafsut,ttudert.kra n wayen i cevhen di ddunit nettqnit &er temttut.i mi tecveh te&awsa,tesakwayedd ahussu idd qqaren imedyazen.

Comments are closed.