Awal ɣef tmedyazt taberkant

2
526

Yezdeɣ wul targit yeqqim

Di tergit kemm d asenḍi

Tzedɣeḍ ul mebla amqim

Nekk berra i tiṭ d imeṭṭi

Urǧin iyi-tru tiṭ-im

Ukiɣ, ad iyi-teǧǧeḍ xaṭṭi.

Iman n umdan yebna s tlata n yiferdisen : « Nekk », « Netta », d « Nnig-nekk ». Yal aferdis yeqqen ɣer yiwen wudem uffir di tmedurt n umdan, yal yiwen seg wigi acu n tiwwura i yetteldi neɣ yettemdal di tudert n yal yiwen.
Nekk d tabujrut n lebɣi akked wayen yeεnan tillawt d kra i d aɣ-d-yezzin. D Nekk i-yettleqimen ccehwat deg iman n wemdan, d netta i-yesmendigen leɣṛur n tnefsit, yettṛebbin ṭmeε, tismin d wayen yefkan anzi ɣer wanect-a. Netta d tafrit i d-yeqqaren ala, d aɣalad yettẓeriben ɣef wallaɣ tudert tamenzut yefkan anzi ɣer tin n iɣersiwen. D Netta id aɣ-yettergalen iberdan ɣef lebɣi n lebɣi izedɣen deg yiman. Netta yettmal iberdan i ṛṛuḥ, yettqerriε tucḍiwin n yixef.
Nnig-Nekk si ljiha-s yella am ṛṛeḥba i deg ttnejmaεent tyersiwin akked uguren i d-yetterew yimenɣi yettilin ger Nekk akked Netta. Ulac amdan yesrewlan ixef-is ɣef kraḍ iferdisen agi. Ger Nekk d Netta ṭrad icubbel iman n yal yiwen acku di tilawt yezga yimenɣi ger lebɣi akked d tafrit, yal wa ireggel abrid i wayaḍ. Ahat d- aya i yeǧǧan amdan yettidir s wurfan d unuɣnu seg mi ara d-illal ar almi d ass mi ara yemmet.

Yeqqar Victor Hugo: “Tilelli d afran ger tanaṣaf akked d tafrit. Amdan yedmen abrid n tafrit d netta i d ilelli.”

Nudaɣ amḍiq

Nudaɣ amkan

Nudaɣ aḥriq

Nudaɣ ussan

Ur ufiɣ rriq

I k-icuban

Ad k-ttnadiɣ

γef wudmawen

Ur k-ufiɣ

Deg wulawen

Ziɣ ɣas lliɣ

Kečč wissen

(Katia Touat)

Imenɣi yellan deg yixef n umdan igellu-d s ifeṭiwjen yesaɣayen ijujaḥ n uḥulfu. Iḥulfan yellan d tirgin yettnawalen lebɣi n timena. Nnig wiyaḍ amedyaz ireq ugar s ucayuḍ n lhejna n times i d-yettenkaren deg iman n yiman-is. Allaɣ yettemεebbaṛen ger ayen icehwa wul d wayen tuggi tafrit irekkem, yattaǧǧa-d iragen yettεemiṛen tignawt (taɣzint ) d isefra, d ifyar. Isefra yettdelwiḥen ɣef yifer n ṛṛuḥ akken ad lallen amer ad fsin icidiwen iεelqen iman ger talwit akked cwal. Ulac i yugaren cwal n daxel n wul n wemdan.

Yezgen yiḍ tebrek teɣma

Iɣum uzgen di ṭṭlam-is

Tasusmi di yal tama

Ṭṭlam yeggugem yimi-s

Awal yeḥṣel di tullma

Yellem wul di qessam-is

Qessam d taqerrabt tegma

Yal aǧenniw yeddem isem-is

(Khatabi Ahmed)

Awal yettuɣal imiren d tafelwit deg yezmer ad irqem ayen ɣef acu yemderkal amru yesmeεdzen i tnekra. Di ccew yettinig lxaṭer ɣer imeḍqan yellan nnig tidmi n umdan, akken ad yezdi iggeni ɣer wakal, ad isenfel akal ɣef igenni, ad ihuz s lemwaji n wurfan idurar n neqma i d-yesbed Netta n yiman zdat Nekk yettrabin cihwat. Tebrek di tagnit am tin tezuɣureḍ iman-is akken ad tessu amendil-is ɣef usefru amer ad iqazem tahuski n temlal. Din azulal yettbedil anamek yettuɣal yif ṣwab ur d n-qeṭṭu.

Ur ttefɣeɣ

Ad iliɣ akkan d iman-iw

Deg yigenni ma freɣ

D laεjeb ad d-arweɣ

Ad skerheɣ iman-iw

***

Taẓuri n yigeni

Fell-i terwel

Di lexyalat n usmekti

Cbiɣ kan Taryel

Nɣiɣ ula d tamusni

Mi εezṛayen ibeddel

Teεawj-as tikti

Yerra kulci yehmel

( Aouchich Mohamed)

Acu i tudert acu i d tamettant? Tanica ɣef tanica tettmudud allefuɣ yettaran yir tamsessit di rrif. Innig ma yal yettban iḍul , ul iεemmed i rwaḥ yattawin akkin i rwaḥ. Lfuḍa n lmut tettban di tallit am tin-a, d leḥrir yesifsusen ɣef ul ma keblen icidiyen n lxiq. Lxiq yettuɣal d abrid yettaɣ yiman akken ad yenfel ɣer iberden n trewla. Tarewla tettuɣal d tanfust yettawin amdan ɣer tqucac n tudert anda tuffrin werǧin frant.

Di tmeqbert ḥyan-d lmiytin

Mmuten widak yeḥyan

Ɣur-sen d tudert tayḍnin

Ṣṣut-nni i d yettawin

Anza n tɣaltin

D zzhir n waḍu

Aḍu,…aḍu d-yettsuḍu.

( Khatabi Ahmed)

Iẓri mi yeldi ɣef timurṣad, yettef dwa deg umjadel akked d win yeṭfen tisura n tudert. Lexyuḍ ma din fsin, tidmi tezmer ad teqqen awezɣi ɣer tidet ! Tezmer ad squceḍ di tebḥat n tkerkas isufar yettaran aggas (ljerḥ) yeḥla. Ger tillist n tiselbi akked d taɣzin, lmeεqul yettuɣal ɣer deffir akken ad yegg nnuba i tirga n wul. Tabrek ziɣ ula d netta-t s thuski. Tahuski ziɣ ula d netta-t s ṣikra. Timlalay snent ad awwint iberdan nniḍen.

Temri terruri ur teri

Tata adrar yemḍel

Di ṣṣeḥ telqeḍ tefruri

Aḍar yuz d asawal

Tabaεaɣ aknu damsari

Lekdeb yelḥa yemsel

lex ssmayem s ubruri

uran yekfen yettunawel

Gar laman teɣri-d a tiɣri

Tisulya ar uhudref beddel

Aḥric yeɣɣerbel yerruri

Ssekref i twuɣa reṭṭel

(Methari Hakima)

Nekk n yiman yezga d amsuter, Netta n yiman yezga d imsergel. Ayen igedlen yettuɣal d cihwa yesmendagen tagrawla, reffu, aɣaweɣ. Ziɣ ifyar id yuǧǧwen liqqa si tiregwa n laxert, zemren ad bedlen tira n twenza. Ula d iɣunam ihuz ubehri, ma din flan ttawin-d yal aḥiḥa. Tijewaqin nat laxert, iɣasen yeggunin tenekra, akal yacedhen aman, isura yeḥwajen ammas, timḥermin yesutren izuraz… ran takufḍa d sεaya yettawin iman nnig aglugel deg yebɣa ad tt-yensentu Netta. Ger lawan akked wayeḍ yettban Nnek d imerni. Maca ur yebdid umdan ɣef yiwen uḍar, ur yuggim sḍel yeflan. Ruḥ yezga yettεenni, imi yezga yetɣenni, ma d Nnig-Nekk yuggi tanumi.

Tafat tegres teftutes

Temzerwaε akk d iceqfan

Yal aceqquf di ṭṭlam yumes

Tettimlul tebrek yeṣfan

Yesfeḍ-d ucebḥan ɣur-s.

***

Akuden ḥfan

Uḍan rfan

Ussan kfan

Iṭijen nfan

D ansay n yiḍes i d-yennulfan.

( Louni Hocine)

Tazrenant iḥuzan ṛṛuḥ tecba tabuciḍant ur neεtiq kra id temugger deg abrid-is. Yuɣal lḥawj ɣer tufra di tufra. Yedduri yiman ixef n yixef-is. Yesbur wallaɣ taqacebit n tirẓi-s. Tayri tezga temurḍes ɣef yejdi n leɣṛuṛ. Izamulen n yiman ṣeεben i uzmek. Tamusni tameεlalt ur telli d tin ara d yefdun ixef. Ziɣ tidmi tella d tasenbart n leḥmala. Lḥamu yekkad di tesmeḍ n ddew wakal. Tasmeḍ tekkad seg urɣu n yiṭij yedlen tafat. Ïlam ur yelli d mmi-s n yiḍ. Taffa tella kan d isɣaren. Win yerɣan werǧin yeknif, win yesensen times yuɣen yewwi abbu n lḥif.

Ma ad yenker yiman iman-is

Ɣef « nekk » i yebna yixef

Ma iɣab isem ɣef bab-is

Deg leḥq-is ad yesuref

Abrid yakk yassen abrid-is

Yesen ufurk anda yeṭṭef

Yal urar s ilugan –is

Win isen-yefɣen ad yettwexḍef ! (Hamid)

Anda i tezdeɣ tifrat? Di tgelda n cciṭan? Di tmurt n yiṛebiten? D telt lxali? D anda mcenqaren idurar? D anda mecḥen waman iggeni? D anda yenqeraε yiẓri? Aḍar ur yelhi ɣef tmurt, ur yeblaε s ddew wakal. Allen ur muqlent anda yella tbut, ur nuden-t ansi i d-tekka taggut. Ayen yellan win i t-ifehmen yeẓra belli yecba lxali, ayen ur nelli win it-inudan yuffa syen id yettlal kulci.

2 COMMENTS

Comments are closed.