IMI D-LULEɣ D AQBAYLI…

8
183

Ur yewwid ara wagur seg mi teḍra tedyant-nni n Yinelmaden Iqbayliyen ,hatan yettkemmil karuh akked lɣiḍ ɣer Yiqbayliyen.

Tikkelt-a d imdebbren n Useqqamu Asdawan n Umussu n Timanit i wumi teḍra imi heyyan-d yiwet n temlilit gar-asen deg uɣaram asdawan Buxrisa ,ugur yella-d deg unekcum n uɣaram-agi imi i d-ɛerḍen aselway n tseqqamut n At Yeεla n Umussu n Timanit M.Y.Aselway n Useqqamu Asdawan X.B akked yimdebbren-nniḍen A.T M.OU bdan la ttawin ttarran deg wawal akked yiεassasen n tewwurt n uɣaram ,ineggura-yagi ugin ad ǧǧen M.Y ad yekcem.Aselway X.B yenna-yasen d akken d ameεraḍ i d-yusa ɣur-s d azref-is tnubga-yagi ;d ayen i yebdan yesserfay iεessasen acku yettunefk-asen lamer sɣur unemhal n uɣaram belli ulac win ara d-ikecmen ma ur yelli ara d anelmad.

Ur teḥbis ara dagi acku imdebbren s yisem-nsen d inelmaden heddren akked yiεassasen s usaḍuf n tneɣleft ur d-nessedda annect-a i ɣef d-qqaren ,asaḍuf-agi ur yeεǧib ara maḍi iεessasen i yuɣalen d ticekkarin n wurfan ladɣa yiwen deg-sen yessuter seg A.T ad s-yefk abruy n wakud akken ad as-yini kra n wawalen d ayen i yeqbel unelmad-imdebber maca dindin kan yuɣal-d am akken yella wayen ur as-neεǧib ,imiren yesteqsa-t M.Y ɣef wayen i s-d-yenna yerra-yas A.T belli d rregmat acku yenna-yas kečč ma seg At wertiran neɣ Buεendas neɣ At Yeεla ,imdebber yenna-yas : seg At wartiran aεessas-nni dɣa yenna-yas :  » kunwi s tamiwin-agi tεewjem « .

Ameεraḍ M.Y akked X.B ugaren aman ɣef tmes imi slan i waya u bdan la heddren d win yenwan εewjen maca imeddukal n uεessas-nni d wid yeffɣen i leεqel acku ur εriḍen ara yak ad mmeslayen ɣef rregmat-agi mgal Iqbayliyen yernu ssawḍen ad s-inin i X.B d akken ad t-wwten ma yebɣa ad yeffeɣ ɣer berra.
Iqbayliyen bdan ttnejmaεen-d imi terza taluft Iqbayliyen maca aselway yesres-asen-d leεqel imi ur yebɣi ara ad timɣur taluft.

Di taggara win akken i iregmen timnaḍin n Leqbayel yefuḥ-d tazmert n yinelmaden-agi akked leḥdaqa-nsen i izemren ad s-d-yawin ayen ara t-yesnedmen ,ladɣa kra kan n ddqayeq iruḥ-d ɣur-sen yessutur ssmaḥ imi yettwali iman-is yeɣleḍ ladɣa d win i icudden mliḥ ɣer temsalt-nni n rregmat imi yal tikkelt yettales-as-d :  » Leqbayel akk ssnen-iyi ssneɣ-ten dagi ula d tameṭṭut-iw d Taqbaylit ,d zzεaf kan wamma ugar-ɣ-k s 10 iseggasen maca d kečč i ireẓnen fell-i…atg  »
Imdebbren sḥassfen imi yal tikkelt ttafen-d iman-nsen sdat n tlufa am tagi u nnan-d :  » mačči d aneqqis ara ɣ-isrekden neɣ d tiyita n yiεessasen ,d Timanit kan i izemren ad tefru karuh akked wuguren nettemlil berra i Tmurt n Yiqbayliyen « .

8 COMMENTS

  1. Azul
    Deg lezzayer, ulama d tassedawith thughal d lhevs. Inelmaden ur zmiren ara ad aarten yiwen, ad snevgin yiwen. Aniti tamurt anda yella u anect a ?
    Tissedawiyin akwit deg umadal ttakented tafath, tamusni, ldint ghef tmettant. Ghur negh tisseddawiyin ughalent d lkazirnat, d lehvus.
    Yessek i ymawlan n inelmaden iqvayliyen ad zren akken tamusni imi taken azal d amoqran, thin vghan i tharwa nsen, maci d tin i tafen arraw nsen deg ugharvaz azzayri. Aghervas azzayri, s umata, d tamnatt n tlam. Ma yella nevgha tamusni yuklalen, yessefk ad naf tawil nitten.
    Ma yella nevgha tamusni d tnaslit, maci deg ughervaz n umennugh akw d tlam, maci deg ghervaz azzayri ara tnaf. Ma yalla nevgha tamusni, issefk an sved adavu d’aqvayli; adavu ara yesseghren s tqvaylith akw d tuslayin n tmusni, maci s tuslayt yemuten, tin issawalen ala ghef lmut. Nuhwaj aghervaz it heyyin amejtuh i tudert; win ar ivedden s imusnawen akw d n tmussni, maci win ilehun s taakwazt, s regmat, s lekhdaa, s tkerkas akw d tehraymit.

  2. Azul
    Deg lezzayer, ulama d tassedawith thughal d lhevs. Inelmaden ur zmiren ara ad aarten yiwen, ad snevgin yiwen. Aniti tamurt anda yella u anect a ?
    Tissedawiyin akwit deg umadal ttakented tafath, tamusni, ldint ghef tmettant. Ghur negh tisseddawiyin ughalent d lkazirnat, d lehvus.
    Yessek i ymawlan n inelmaden iqvayliyen ad zren akken tamusni imi taken azal d amoqran, thin vghan i tharwa nsen, maci d tin i tafen arraw nsen deg ugharvaz azzayri. Aghervas azzayri, s umata, d tamnatt n tlam. Ma yella nevgha tamusni yuklalen, yessefk ad naf tawil nitten.
    Ma yella nevgha tamusni d tnaslit, maci deg ughervaz n umennugh akw d tlam, maci deg ghervaz azzayri ara tnaf. Ma yalla nevgha tamusni, issefk an sved adavu d’aqvayli; adavu ara yesseghren s tqvaylith akw d tuslayin n tmusni, maci s tuslayt yemuten, tin issawalen ala ghef lmut. Nuhwaj aghervaz it heyyin amejtuh i tudert; win ar ivedden s imusnawen akw d n tmussni, maci win ilehun s taakwazt, s regmat, s lekhdaa, s tkerkas akw d tehraymit.

  3. Azul
    Yal yiwen ad irebbi tarwas akken att dhfer lasel-is, tanedra-s (tara-s). Illa umedya yenna-d : « inna-as zik yiwen iw udhar itteddun, iteddun yuugin ad ihbes: « anda akk-a ay adhar ? Netta irra-yas: s azar

  4. Azul
    Yal yiwen ad irebbi tarwas akken att dhfer lasel-is, tanedra-s (tara-s). Illa umedya yenna-d : « inna-as zik yiwen iw udhar itteddun, iteddun yuugin ad ihbes: « anda akk-a ay adhar ? Netta irra-yas: s azar

  5. Lukan d inalmaden n UGEL i d-iεerṭen ḥed seg at-icumar nni yettawin ɣer ṭtlam dili heyyan-s-d « le tapis rouge »! aṭas ur neẓri belli ma ifat teffɣeṭ i tmurt Leqbayel, am akken g tmurt Iran i telliṭ.

  6. Lukan d inalmaden n UGEL i d-iεerṭen ḥed seg at-icumar nni yettawin ɣer ṭtlam dili heyyan-s-d « le tapis rouge »! aṭas ur neẓri belli ma ifat teffɣeṭ i tmurt Leqbayel, am akken g tmurt Iran i telliṭ.

Comments are closed.