Tatut d lmut

0
258

Si tedyant i yeḍran deg usseggas 1949 ar ass-a tamurt n Lzzayer mazal-itt t-ttedu s leɣlaḍ, s ukelex d tkerkas. Assen i d iban wubrid ara tawi, abrid n taɛrabt-tineslemt, abrid yerran izzayriyen n tidett ɣer deffir. Assen i d ttefran, id tt-gezmen di rray belli “tamurt n lzzayer d taɛrabt-tineslemt, ur telli ur tettili d ayen neɣ akken nniḍen.”. Seg wasseni i neqqen sekra n win id yezgan deg webrid agi, sekra n win yettnadin ɣef tidett, d win ak yugin tikellax d leɣlaḍ.

Lzzayer ur telli i medden akk, tella kan ikra, ma yella d wiyaḍ tugi-ten, tɣunfaten acku d nutni i la tt-id-ittaran ɣer ṣwab, d nutni i la tt-id-ismektayen ɣef iẓuran, d nutni is-yebɣan ayen yelhan…arg. Lemmer id-as-terbiḥ i wul, tili Lzzayer d tamurt meqren ( 4 tmura n Fransa i d Lzzayer, ma yella d Swis fiḥel ma nenn-ad ), izzayriyen akken ibɣun illin, akken i bɣunt mgaradent tutlayin, idlsan, d tsartiyin d tedyaniyin, yal yiwen yezmer ad yaf iman-is deg-s, ad yili akken yebɣa. Imi ur d as-terbiḥ ara iwul, ass-a izzayriyen ḥeṣlen deg yiwen n wakal, anga yiwen ur yufi iman-is, ama di tutlayin, ama di tdeyaniyin, d yidlesan …atg. Wid iḥekmen ak d izamaren-nsen, lḥaṣul bɣan ad sɣerqen lbir deg bidun ! Deg wayen ak yellan, ufan-d ( rran-t ) d ulac.

Ayen ak tezgel tatut nettaf-it deg lǧǧara n umezruy-nneɣ ( n iqbayliyen ); amek id as-xedmen i Ɛmeṛ Imac ? Ma walan ayen yura Bulifa ?Anda i d-yegra Sliman Azem ? amek settuyen tawacult n At Ɛemṛuc d Wary? Ayɣer ? Acu id nnan ɣef Mɛemmri ? Ayɣer yemmut Ɛebban ? Ma cfan ɣef wacu i d yura Farɛun ? Ayeɣer ur nessin ass-a ara Murad Burbun ? ɣef wacu inɣan Ǧaɛut ? Anida d wamek inɣan Matub ? Acḥal n ilmeẓyen inɣan di 2001 ?… Yal lmut teẓuɣur-d tigujelt, tuǧla d imeṭṭi ! Yal lmut tettawi ɣer tatut, yal lmut tesiṛẓig tudert, yal lmut tseffeḍ tililit…

Ayen akk tezgel lmut, yegra-d i tatut, tesirẓig, tseffeḍ tudert i wid id yeqqimen, ma yella di yal yiwen seg-nneɣ iruḥ kra, yedda d wid yemmuten, d acu i aɣ-d-iqqimen? S wacu ara nqabel tudert d wayen iɣ-tt-heggin widenni ?

Nekkat amek ur n tettu ara, mačči amek ara necfu, acku win yecfan d win id yennan, win yecfan d win ixedmen kra, win yecfan d win id yesmektan…atg. Neǧǧa si lḥeq-nneɣ aṭṭas; win yeǧǧan si lheq-is aṭṭas ad yegri d amengur, ad as-yekfu lḥeq, win iwumi yekfa lḥeq d win i ḍelmen, anwi i neḍlem ? d iman-nneɣ, nezga nekkat allen akkin mbaɛid, timsal n ddunit ak nerra-tent-id d ayla-nneɣ ! Nettu tadyant-nneɣ, nettu nger-nneɣ, nettu tutlayt, amzruy, idles,d TEQBAYLIT-nneɣ. Agerruj ddaw iḍaren-is, netta ireffed aɛenqiq-is.

Amennuɣ ɣef teqbaylit ur yelli n wagi neɣ n wihin, nneɣ yak; taqbaylit d areṭṭal, yal wa ad yer ayen i yettwalas, akken yezmer, d wakken yessen. Taqbaylit tefka-d i yal aqbayli s wayes-s ara yexdem kra fell-as, s wayes-s ara iḥareb fell-as; wa s walaɣ, wa s yiɣil, wa s ṣut, wa s tlilit, angaru tefka-yas lebɣi!