Yennayer tanfust i ɣef tebna timmadit

9
323

Am yal asseggas igduden imaziɣen ttebddaden i wasfuggel n umenzu n usseggas Amaziɣ. Yal tamnaḍt d acu n wansay s wamek i d-yettili usfugel-agi.

Anect-a yemgared si tama ɣer tayeḍ. Lɣerẓa n unamek n usfuggel n yennayer teqqen ɣer tadyant umezruy yeḍran deg useggas 2963. Agdud amaziɣ yerra azal i wass n 13 di yennayer( ɣer kra 12 di yennayer) acku azmez-agi yerra lwelha ɣer tagara n trad i d-yellan ger tiserdest n imaziɣen d wid n iferɛunen n Maṣer (936 issagasen uqbel tallalit n Ɛissa) anga agallid Ccacnaq yekcem akal n taxlijt n Nil akken ad yessali tigelda tis XXII deg tmanaɣt-is tella d Boubastis. Ihi Yennayer yeqqen ɣer tikelt tamazwarut i deg agdud Amaziɣ yeḍbeɛ deg umazruy imi ula deg « la bible » tettunebder tadyant-agi.

Maca asteqsi-nneɣ, ur iccud ara ɣer sseba yeǧǧan imaziɣen ad salin tafada-nsen 963 iseggasen uqbel tallalit n Ɛissa. Anect-a iban wamek-ines, amezruy yewwid fell-as. Tuttra i nebɣa ad d-neger ɣer unnar n tidmi d tayeḍ : Acimi asfugel n yennayer? Sani tejbed lɣerẓa-ines ?

Igduden n ddunit merra bnan timmadit-nsen ɣef wamud n iferdisen : akal, tutlayat, ddin,amezruy. Maca akken ad illal wegdud ,yernu ad yebnu aɣlan –ines izzeggir i lsas n lebni n taɣerma ɣef acu ara isaned ayen i wumi neqqar “ tanfust timsuddest” ( Le mythe fondateur ).

Ulac agdud neɣ talɣant ibedden yerna tequzzem akud s txidas-is , ur ntekka ɣef “tanfust tameslalit” yellan d azamul yeṭṭfen ajgu n tillin-ines. Tinfusin-agi zemrent ad illint d tidyanin yeḍran akka ( s tidet) deg umzruy neɣ d tid i d-tesnulfa tidmi n tmetti n yal agdud. Anamek n wawal iban : am wakken yal agdud yeḥwaj irebbiten, ddin, akal , tutlayt akken ad yilli, yeḥwaj diɣ izumal ara yesfugel akken “ Nek ” n tmetti yellan d aqnaḍri n yixef n ugdud ad yezgu deg amdiq-is. Ulac aḍu ara t-yesenquqlen.

Deg akka ad d-naf belli ( ma newwi-t d amedya) tamdint n Rome ( i wumi qarren tamdint ur n fennu, yettwabnan deg useggas n 735 uqbel Ɛissa) isallasen d Remus akked Romulus, akniwen id rebba tuccent. Tamurt n Suise tesbedd lɛeza-s ɣef yiwen waṣaḍ Guillaume Tell yedren di tamnaḍt n Uri di lqaren wis XIV. Si tama nniḍen , mi ara neddem tamurt n Franṣa ad d-naf belli timadit-nsen tebna ɣef yiwet n tanfust i d-yeqqaren d akken nutni d les Gaulois ( awal yuzzel deg yilsawen n ugdud-agi, imi yezga yettuɣaled ɣer-sen qarren :“lejdud-nneɣ les Gaulois” ). Ɣer tama n tnefust-agi, rnan asfugel n yiwen wasaḍ i ḥesben d amaɣras amezwaru yeɣlin ɣef akal n Fransa wagi d Vercingétorix.

Ihi am akken i aɣ-id-yettban, yal agdud yeḥwaj izumal ara yezdin teswin n weɣref ɣer yiwen n yiḍeli, ɣer yiwen n wass-a, ɣer yiwen n uẓẓeka. Azday-agi yettili-d ( d leḥtum akken cetla a ttemyeɛqel, akken ad ttegger isufar s wacu ara tegmu amek ara ad tenarni) s usfugel n wasaḍen, n tedyanin n umezruy , d trad yeckem agdud-nni yerna irebeh-it. Asfugel agi anamek ines d’asbucaɛ n ixef n tmeti ( amer ḥurent wussan akked tiyita n umezruy) akken “ nekk” n yiɣermaniyen yeččuren aɣref-nni ad yilli d win yezdin d win yekren. S usfugel n izumal-agi i teksent tifiriwin ɣef yixef akked « nekk » n yal aɣref deg umaḍal.
Akken izumal-agi ( neɣ tinfusin-agi) yesftayen ljedra n tjaddit n yal aɣref, timura–agi nnig asfugel isen-ttegen yegduden di lawan ( imuliyen n yal asaḍ neɣ tadyant) rennun-asen di ccan d wazal s tawil n tira, amezgun, sinima, ccnawi…

Deg akka ad d-naf belli mačči d yiwen wedlis neɣ yiwen usaru neɣ yiwet n tceqquft i yettwasudsen akken ad tuɣal tisemɣert n izumal-agi ( ɣef i tebna timadis-nsen) d tin ur yettḥaz uɣabbar n tatut. Lebni n timadit yesutur diɣen aktayen. Alleqqem n waktay yezga d lḥir ɣer tɣarmiwin-agi akken tuccar n zzman d awezɣi ad nnalent lsas i ɣef acu sendent akken ad illint yerna ad dumment.

Si tama nniḍen, asfugel ur yeqqim ara d agujil, iccud kan ɣer tidet n umezruy, imi ɣer yigduden-agi ( yesbedden tiɣermiwin inumren lawan) ula d aṣaden i d-tesnulfa tasugent-nsen ggan-as ccan. Anwa deg-nneɣ ur nessin Robin des bois, Ivanhoé, Lancelot, Buffalo Bil , Gérénémo, Sindibad, Spatracus , Ulyss, Achile….?

Annect-a yakk, yesenɛet azal yekseb uzamul di lebni n tjaddit. Igduden yettun asaḍen-nsen ( yellan s tidett neɣ wid i d d-tesnulfa tanfust) ɣebbun , kečmen deg azabuq n nger.

Am yal agdud di ddunit, Leqbayel neɣ imaziɣen sumta ula d nitni sɛan izumal-nsen, iten-yerran ttemyeɛqalen ger-asen ( ttikin ɣer yiwet n cetla), iten-yerran ggaren tamawat d akken yezdi-ten umezruy, yezditen wass-a, yezditen yimal. Ccicnaq, Gaya, Massnsen, Yugurten, Syfaks, Takafarinas, Dihya, Kusayla, Faḍma N Summer , Si Muḥend U Mḥend, Krim Belqasem, Ccix Muḥend u Lhusin, Lala Xadija Tukrift, Mqidec bu lehmum, Lunja, Anẓar, aɛeqqa yasawalen ,Ḥmed Umeri….. d aṣaden yura uktay akked umezruy ɣef tewriqin-nsen i lebda .

D Nitni i d lɛez s wacu yezdi senjaq n nekwa-nneɣ. Asfugel-nsen d netta ara yerren timadit-nneɣ ad tewwet s ugarrez akken ad tezdi lqedd , ad nwali iṭij-nneɣ yuɣ di tignawt n tmura akked lǧnas.

Yennayer i wumi nettara asfugel seg zik, yekcem di lɣerẓa-agi : d yiwen n lsas yettekkin di tanfusin id yexleq ugdud-nneɣ akken am netta am wiyaḍ ad yeɣ amur–is di talsa.

Ait Slimane Hamid

9 COMMENTS

  1. azul, amer d levγi d widak yellan acḥal aya ḥekkmen di tmura n tmazγa, ara yevnun γef lsas Amaziγ i mi akk timura yagi d akal Imaziγen, maca widak-a vnan-tt af umezruy n umnekcam wis ukkuz. Atan s ddin ttveddilen deg imaziγen i wakken ad uγalen d ayen nniḍen ad ttun tutlayt d umezruy nsen i wakken ad teqqim kan akka tettvna af weγmar, mačči am at tmura yagi i d-tuddreḍ Ḥamid i yevnan γef umezruy nsen,

    Yettγid weγref ur nesεi awanek, armi d-yeggra yettwakkes-as umezruy d tutlayt-is.

  2. azul, amer d levγi d widak yellan acḥal aya ḥekkmen di tmura n tmazγa, ara yevnun γef lsas Amaziγ i mi akk timura yagi d akal Imaziγen, maca widak-a vnan-tt af umezruy n umnekcam wis ukkuz. Atan s ddin ttveddilen deg imaziγen i wakken ad uγalen d ayen nniḍen ad ttun tutlayt d umezruy nsen i wakken ad teqqim kan akka tettvna af weγmar, mačči am at tmura yagi i d-tuddreḍ Ḥamid i yevnan γef umezruy nsen,

    Yettγid weγref ur nesεi awanek, armi d-yeggra yettwakkes-as umezruy d tutlayt-is.

  3. nan,akken att emhud a&ref ilaq att ezwired deg umzruy-is,ttalit deg llan imazi&en as-a! selsna-s i tmaz&a lhijjab d la3bbaya, ak qqaren,tta3ravt ttineslemt.
    am cix el jjamae ni di wehran,deg as el jjeme3a,yenna i yemzzula,di lxittab ines,
    d lehram iy neslem akken ad feter,yennayer.atan leslah n’sen s wacu i b&an ad emhun amzruy nne&.
    uur ten ttamen!

    • s waya i ttin allaγ n wegdud, wwin-d timucuha s wacu ssalayen ayla nsen, ma d ayen d-ufan a t-sxeven akken ad ssḥelen tamurt, d wagi iwumi qqaren amhersan(colonialiste) maca di tneggura yagi ẓemḍen tagnitt aṭas i tγan wwḍen taqacuct, nnig tqacuct d tarussi.

  4. nan,akken att emhud a&ref ilaq att ezwired deg umzruy-is,ttalit deg llan imazi&en as-a! selsna-s i tmaz&a lhijjab d la3bbaya, ak qqaren,tta3ravt ttineslemt.
    am cix el jjamae ni di wehran,deg as el jjeme3a,yenna i yemzzula,di lxittab ines,
    d lehram iy neslem akken ad feter,yennayer.atan leslah n’sen s wacu i b&an ad emhun amzruy nne&.
    uur ten ttamen!

    • s waya i ttin allaγ n wegdud, wwin-d timucuha s wacu ssalayen ayla nsen, ma d ayen d-ufan a t-sxeven akken ad ssḥelen tamurt, d wagi iwumi qqaren amhersan(colonialiste) maca di tneggura yagi ẓemḍen tagnitt aṭas i tγan wwḍen taqacuct, nnig tqacuct d tarussi.

  5. azul, amer d levγi d widak yellan acḥal aya ḥekkmen di tmura n tmazγa, ara yevnun γef lsas Amaziγ i mi akk timura yagi d akal Imaziγen, maca widak-a vnan-tt af umezruy n umnekcam wis ukkuz. Atan s ddin ttveddilen deg imaziγen i wakken ad uγalen d ayen nniḍen ad ttun tutlayt d umezruy nsen i wakken ad teqqim kan akka tettvna af weγmar, mačči am at tmura yagi i d-tuddreḍ Ḥamid i yevnan γef umezruy nsen,

    Yettγid weγref ur nesεi awanek, armi d-yeggra yettwakkes-as umezruy d tutlayt-is.

  6. nan,akken att emhud a&ref ilaq att ezwired deg umzruy-is,ttalit deg llan imazi&en as-a! selsna-s i tmaz&a lhijjab d la3bbaya, ak qqaren,tta3ravt ttineslemt.
    am cix el jjamae ni di wehran,deg as el jjeme3a,yenna i yemzzula,di lxittab ines,
    d lehram iy neslem akken ad feter,yennayer.atan leslah n’sen s wacu i b&an ad emhun amzruy nne&.
    uur ten ttamen!

    • s waya i ttin allaγ n wegdud, wwin-d timucuha s wacu ssalayen ayla nsen, ma d ayen d-ufan a t-sxeven akken ad ssḥelen tamurt, d wagi iwumi qqaren amhersan(colonialiste) maca di tneggura yagi ẓemḍen tagnitt aṭas i tγan wwḍen taqacuct, nnig tqacuct d tarussi.

Comments are closed.