Anwa akka yumnen belli Fransa tettɣalaf ɣef talwit deg Tmurt n Mali ? Anwa akka ara yamnen belli Lezzayer ur tessexdam ara irebraben i yellan deg Tmurt n Mali ?
Yal tamurt tekkat ɣef tebḥirt-is, ma yella d tibḥirin n wid ur nezmir, ɣas s ẓẓerb n uzeggar d inijel i as-yezzin, tibḥirt-is ad tt-ttwafeggel.
Ad as-feglen tibḥirt-is seg-sen ilefan ad asmen. Ad ak-feglen tibḥirt-ik yerna ad ak-sḍelmen, ɣer wiyaḍ d kečč i diri, d kečč i d amcum.
Yettuɣaḍ mmi-s n taɣaṭ mi i t-yečča wuccen.
Ttmeslayen ɣef tlelli, d nutni id bab n tugdut. Ayla-nsen bnan-t iḍelli, i wiyaḍ ttruẓun tawwurt. Arebrab d arebrab ɣas ur yesɛi ara aččamar, arebrab n Libya am win n Surya, ttemcabin akk ɣer wid n Mali akked wid n Lezzayer.
Ur yelli urebrab yelhan, ur telli tugdut n dir. Ur yelli buččamar ḥninen, ur telli tlelli berriken.
Tirwiḥen ɣer-wen ur ksibent yiwen wazal, ɣas teqqarem izerfan sɛedlen imdanen. Amdan d amdan; d bu sin iḍarren, ma d wid-nwen tsemɣim-asen-d afriwen.
Akal n win ur nesɛi iɣil, terram-t d ayla-nwen. Akal-nwen ibnan imawlan-nsen s
yiɣil, yettuḥerem i tarwa-nsen.
I aɣ-tefreḍ deg urebbi-inek a zzman n tlufa, tugdut d ddel akken-nni i ddukulen, tilelli d lbaṭel akken-nni i ttemizwaǧen.
Aḥlil a win ur nezmir, aḥlin a win izemren! Yettuɣaḍ win i ken-yettamnen, yettuɣaḍ win iḥeṣlen ger-awen.
Irnaten Murad
Azul,
Dacu ar ad nini ? Ad nessegzel kan awal, ad nini akken win t ssutrett ass a, ad ak yini akken win ittfen tawilat usiwett n isallen (les media) adrim, d netta ay d arebbit deg ddunit. Dgha ma yella nerna yas, deg tmurt am zzayer, aghervaz it wasqdec i twaghit, ad nessiwett gher w anida newwett ass a.
Ay fellagh, ass a, anesqdec awal, d tiherci. Issefk an ger tighri i tjaddit, i talast taqvaylit, i tmughli negh ghef tudert s umata.
Azul,
Dacu ar ad nini ? Ad nessegzel kan awal, ad nini akken win t ssutrett ass a, ad ak yini akken win ittfen tawilat usiwett n isallen (les media) adrim, d netta ay d arebbit deg ddunit. Dgha ma yella nerna yas, deg tmurt am zzayer, aghervaz it wasqdec i twaghit, ad nessiwett gher w anida newwett ass a.
Ay fellagh, ass a, anesqdec awal, d tiherci. Issefk an ger tighri i tjaddit, i talast taqvaylit, i tmughli negh ghef tudert s umata.
awal t-nittidd,mmis n ta&at at yecc ucen!maca ayen yesefqa3n ma ara yesexdam udabu ttawilat uwanak iw cuddu d wefsay n tlufa i lfaydda-s macci i lfaydda n tmurt d wegdud-is.
awal t-nittidd,mmis n ta&at at yecc ucen!maca ayen yesefqa3n ma ara yesexdam udabu ttawilat uwanak iw cuddu d wefsay n tlufa i lfaydda-s macci i lfaydda n tmurt d wegdud-is.
azul, newḥec deg wayen nettwali, tamurt deg tteγlayen imdanen am yizan, yal tama tettawi-d tamettant d tugdi, nezga ger-asen am iεeqayen ger iγuraf, ad tnaεrem a wid i zemren awit-aγ-id talwit kkest-aγ tamara-a.
azul, newḥec deg wayen nettwali, tamurt deg tteγlayen imdanen am yizan, yal tama tettawi-d tamettant d tugdi, nezga ger-asen am iεeqayen ger iγuraf, ad tnaεrem a wid i zemren awit-aγ-id talwit kkest-aγ tamara-a.
Azul,
Dacu ar ad nini ? Ad nessegzel kan awal, ad nini akken win t ssutrett ass a, ad ak yini akken win ittfen tawilat usiwett n isallen (les media) adrim, d netta ay d arebbit deg ddunit. Dgha ma yella nerna yas, deg tmurt am zzayer, aghervaz it wasqdec i twaghit, ad nessiwett gher w anida newwett ass a.
Ay fellagh, ass a, anesqdec awal, d tiherci. Issefk an ger tighri i tjaddit, i talast taqvaylit, i tmughli negh ghef tudert s umata.
awal t-nittidd,mmis n ta&at at yecc ucen!maca ayen yesefqa3n ma ara yesexdam udabu ttawilat uwanak iw cuddu d wefsay n tlufa i lfaydda-s macci i lfaydda n tmurt d wegdud-is.
azul, newḥec deg wayen nettwali, tamurt deg tteγlayen imdanen am yizan, yal tama tettawi-d tamettant d tugdi, nezga ger-asen am iεeqayen ger iγuraf, ad tnaεrem a wid i zemren awit-aγ-id talwit kkest-aγ tamara-a.
Comments are closed.