Rrebrab d rrebrab ama s yisem n ddin neɣ s yisem n tugdut

0
244

Llan yegduden ttnaɣen, neqqen, wiyaḍ s yisem n ddin. Sexdamen ddin akken kan ad kecmen timura, ad hudden iɣerfan, ad snegren tiɣermiwin. Llan daɣen yegduden nniḍen neqqen, keččmen timura, ssengaren iɣarfan s yisem n tugdut d tlelli. I wakken kan ad ten-ḥekmen, ad ten-rren d aklan, ad ten-sxedmen deg wakal-nsen, ad d-kksen ayen yesedreg lfert-is d aɣbur i nutni.

Ass-a amaḍal yeɣli ddaw laɛnaya n tedrimt akked tdeyyanit, yeɣli s irebbi n lbaṭel akked ddel. Amdan n zik neɣ win n tura kifkif-iten, iḍelli am wass-a yettidir s ṭrad, yettidir s wayla n wayeḍ. Ayen ibedlen ass-a d tiḥerci, d alallen, d weɣbur yesɛa yal awanek ɣer uwanek nniḍen ama iɣleb-it neɣ yettwaɣleb.

Imdanen ttmeččam deg wayger-asen am iɣerṣiwen. Wid yenṭerren d igduden ur nesɛi timsulta ijehden, d wid yettnadin tilleli-nsen, d wid ifernen ad idiren ilḥif di talwit, wala s tedrimt di ṭrad.

Fransa deg iseggasen n 1830 teẓḍem ɣef tmura n tefriqt n ugafa, thud igduden yellan dinna, tesexreb tudert-nsen, tesnulfa-yasen-d tilisa, thud tid yellan, thud imal-nsen.

Deg iseggasen n 1960 mi i d-jmeɛ iḍarren-is si tmura-aya teḥkem kter b lqern, teǧǧan aṭṭanen, teǧǧan ssem-is, teǧǧan dɣel i yesluɣen timunent n iɣerfan n tefriqt n ugafa. Ayen i n-teǧǧa i tefɣ-d deg yegduden ar ass-a.

D Fransa i d-yeslulen iwunak di tefriqt n ugafa, iwunak i tesexdam ar ass-a, iwunak yebnan ɣef ddel, lbaṭel d tijɛal d tukerḍiwin. I tetten ar ass-a izerfan n yigduden-nsen.

Ass-a s wudem amaynut i tettuɣal ɣer tmura i testaɛmer di leqrun yezrin. Tebɣa ad tuɣal akken ad tawi igerrujen yeffer waal i n-teǧga d abɣur. Twala adeddic aqdim yebda iḥellu, ɣef cwami-s ara teddu akken ad tuɣal s akal-nni i twala d agaruj yefren ad t-id-ssekfel.

Ayen akka iḍerrun di Tmurt n Mali d ayen i d-ibegnen ṭmeɛ n Tmurt n Fransa deg wakal n Mali yeččuren d pitrul, d yuranium, d ureɣ d wayen nniḍen. Fransa temsefham nettat d udabu n Mali, winna i d-suli; Fransa ad tesexdem akal, ma yella d adabu n Mali ad as-teḍmen leḥkem.

Ger lfayda yellan ger snat n tmura-yagi agdud yettmettat, agdud yettlaẓ.
Zzuzzunen agdud s ddin, s wayen ufan awid kan ad yeṭṭes, awi-d kan ad yelhi d laẓ-is. Targit-is ad ttwehhin ɣer ljennet awi-d kan ur d-yettaki ara.

Agdud n uzawad neɣ imucaɣ, kkaten ɣef tlelli-nsen acḥal d aseggas. Seg wasmi i teffeɣ tmurt n Fransa si tmurt n Mali deg useggas n 1960 ar ass-a mazal-iten kkaten ɣef tlelli n wakal-nsen.

Ass-a Fransa tuɣal ɣer tmurt n Mali, i wakken ad tennaɣ ”irebraben”.
S yisem n umennuɣ mgal irebraben-agi, agdud n Uzawad ad yeddu di lǧerra n waya, ayen akk i d-yebna 50 n iseggasen aya ad irab, ad ihud ad yuɣal d targit, ad yuɣal d yir targit.

Limmer d tidett Fransa teseḥbibir ɣef tugdut, tilelli akked izerfan n wemdan tilli ad tettikki ɣer tama n wegdud n Uzawad, yettnaɣen ula d netta s tidett irebraben inselmen. Maca ayen yecqan Fransa d ayen nniḍen.

Win yenɣan s yisem n ddin, win yesexdamen ddin akken ad ineɣ, neɣ win yesexdamen tugdut akken ad ineɣ ulac amgared ger-asen, Ilaq ad ttuḥasben.

Irnaten Murad