Ameẓyan Mhenni, tafat n tlelli

6
227

Win yefkan tudert-is d asfel ɣef tlelli n weɣref-is, ur yettmattat ara. Wid i t-yenɣan s leɣder, rran-t seg wid ara yidiren i levda.

Ameẓyan yuɣ avrid n jeddi-s d vava-s. Ilul-d d aɣilas, yedder d ameɣnas, yeɣli d ameɣras.

Ilul deg useggas n 1974. Yegma-d deg-umennuɣ. Ur yeṛwi ara leḥnana n vava-s yezgan di leḥvas. Izegr-d iseggasen ur iḥulfa yis-sen. Tferfer-as temẓi.
Iṛebba-t-id lḥif. Meẓẓi yufa-d iman-is d argaz n uxxam.
D nnif i d izer amnezu i yeṭṭeḍ. Yekker-d deg irebbi n tirrugza. Yexdem tazmert-is akked tmusni-s akken tamurt-is ad tafeg s wafriwen-is di tegnawt n tlelli d yiseɣ.

Ur yesmid ara 12 iseggasen ass-mi i iteddu ɣer Lambiz d Beṛwagiya i wakken ad d-iẓer vava-s yettwaṭṭefn ɣef izerfan n umdan. Iwala tevrek n udavu amesvaṭli. Lvaṭel yeqes-it, yesduqqes-it, imesl-it-id d ameɣnas si temẓi.
Yerra-d tili. Feṛḥat, yufa-t d tayett i ɣef itekka. Yefka-yas-d afus di yal asurif iger di tsertit.

Ameẓyan yennuɣ yak yis-sent. Yessefra, yecna. Di 1993, akken kan yesmed 19 n iseggasen di tudert-is, isvedd-d aked yiwen umeddakel-is tarvaɛt n cna: Tezdeg. Cna-nnsen d win n umennuɣ am win n Imaziɣen Imula.
Deg-yiwet n tezlitt, rran tajmilit i tsuta i d-yurwen tafsut n 80, nnan-as:

Amezruy-nnsen, ur t-ntettu ara.

Yal yiwen deg-sen, yerẓa nnmara

yerna d ilmeẓyen

nejṛen avrId-nnsen

akken ad ad aɣ-d-ssuffɣen si ddel-agi.

Mi yeqqar di tesnawit, timenɣiwt n Ṭaher Ǧawut, tḥuza-t aṭas. Yekka-d ɣef tḥuna n iɛeẓẓugen, ijemeɛ-d tadrimt i twacult n umyaru ameqran. Mi iruḥ ad yessiweḍ lamana ar llal-is, Tameṭṭut n Ṭaher, tkukra ad telli tawwurt i netta d imeddukal-is. Dɣa, Amẓyan yecna-yas tizlitT n vava-s: » yekkat udfel ɣef udrar ». Yewwi-yas-d iwzi anda Feṛḥat yerra tajmilit i Ṭaher d wid i t-icuvan. Imir-n telli-yasen-d tawwurt s imeṭṭi.

Γer taggara n useggas n 1993, islul-d Tanmiregt n Usnawiyen Imaziɣen (coordination des lycéens amazighs). Tuddsa-agi, thegga-d aṭas n tikliwin. Tefka-d afud ameqran i Umussu Adelsan Amaziɣ (MCB) ladɣa ass-mi i d-ssuɣen warrac akked tullas: ulac lakul ma ulac tamaziɣT, di 1994/4995. (boycott scolaire).

Di tedyant-agi, llan wid yevɣan ad ssimsen vava-s, qqaren-as: Feṛḥat Mhenni, yewwi arraw-is ad lemden di Fṛansa.

Aya d tikerkas. Ameẓyan, am netta am inelmaden n Tmurt n Yiqvayliyen, iɣunza tasdawit. Yella yid-neɣ deg unnar. Ass-mi i d-serḥen « irevraven » i Lwennas Maɛtub, deg waggur n tuveṛ 1994, ṛadyu tis snat, tessawel-d s axxam n Feṛḥat Mhenni, aselway n Umussu Adelsan Amaziɣ, d Ameẓyan i d-ufan, d netta i immeslayen deg umur n vava-s. Yenna-d: « d aɣref i ivegsen qeccuc meccuc, i d-iserḥen i Lwennas…. »

Kra n wussan ɣer sdat, Nella akken di tẓeqqa n Ḥeṛca anda i d-nessudes yiwet temlilit tameqrant ass n 27 tuveṛ 1994.
Yeǧǧa tamurt ass n 13 di fuṛar ass-mi irevraven uznen-d tavratt i Feṛḥat Mhenni anda i as-d-nnan: kečč nzegl-ik aṭas n tikkal, tura d tawacult-ik, i d-nerra gar wallen ».

Ameẓyan d watmaten-is, ur ɣrin ara deg useggas n unegzum n tɣuri ( boycott scolaire). I ten yessamsen d wid yumsen.
Di Fṛansa, ikemmel amennuɣ. Yella d win i ɣef yettkal Feṛḥat Mhenni di yal aḥric n tudert: di twacult neɣ di tsertit. Ittikki deg waṭas n tiddukliwin tidelsanin tiqvayliyin deg-yinig.

Γer tama n timuɣnest, Ameẓyan, yerra lwelha-s ɣer tɣuri. Yewwi-d agerdas amenzu di tnezzut tagraɣlant (commerce international) u yettheggi wayeḍ di tutlayt tajapunit.

Ass n 19 yunyu 2004, ifassen n leɣder qecmen-t. Ar ass-a, Fṛansa, deg rebbi-s i t-nɣan, ulac i texdem akken ad d-tvan tidett ɣef tmenɣiwt-is. Faffa teṣṣer adavu azzayri am wakken texdem di taluft n Ɛli Messili.

Xas at ufus d tiferɣi, imi d timerɣi, vɣan ad simsen Ameẓyan, iqvayliyen at tissas ẓran meṛṛa d akken timeɣiwt-is tcudd ar tsertit dimi Fṛansa tugi ad tekkes taduli ɣef tidett. Maca, ffer ffer, yiwen wass ad d-yefferfer.

Wid i t-yessnen akken ilaq, ẓran d acu i d azal-is. Saɛid Cemmax, yenna fell-as: « Tamurt n leqvayel iruḥ-as yiwen ukattar yettleqqimen timsal n tsertit ».
Aṭas icennayen i as-irran tajmilt, gar-asen: Bṛahim Izri, Uleḥlu, Nuṛa at Vṛahim, Yasmina,….

Feṛḥat yenna di tezlitt i yehda i Umeẓyan:

Deg-i teǧǧiḍ-d adeddic ur nḥellu

iɛdawen s lmut-ik i yi-neqqen.

acedhi-k yes-si yibbwas ad yeglu

Xas ma d tikta-nneɣ ay ttewwiqen…

Kra n wagguren uqvel tamettant-is, Ameẓyan yesla i yiwet n tezlitt tagrawlant n ṭṭelyan. Issuter di Vava-s akken ad tt-yecnu s teqvaylit. Ass-mi t-nɣan, Feṛḥat, irra-tt-id ar teqvaylit u yecna-tt-id ass n temḍelt di tmeqvert uqvel ad gren Ameẓyan s aẓekka.

Ameẓyan yenṭel di taddart-is, Merraɣna, gar yizmawen, am wakken i tt-imenna di tezlitt : a yemma ad kem ǧǧeɣ – bellachao:

Tamḍelt i mennaɣ

di taddart-nneɣ

ad meḍelɣ gar yizamwen.

Ameẓyan ur yemmut ara. Yal ilemẓi aqvayli ara d-yekkren ɣef yisseɣ d Ameẓyan, acku yemmut wemdan, yedder umennuɣ-is. Isem-is, ad d-yeqqim deg umezruy, d ameɣras n tlelli n uɣref aqvayli.

Buɛziz Ucebbi

6 COMMENTS

  1. Azul, acḥal imeγnasen iγ-iruḥen, ttewleqḍen akk s tesnakta taεravt-tineslemt, mi teṭṭef tamurt ad tsenger ayen tufa. Mi tella taεravt d tutlayt, ur tveqqu yara ad ilint tiyiḍ, tga-d adavu ara yilin mgal tiktiwin yemgaraden γaf ixemmimen-is, nettwanker di tmurt-nneγ, rran-aγ am uεeqqa ger iγuraf ad aγ-ẓden, terwi fell-aγ ma ur neddukel ara ad neḥrez ccwiṭ-a i γ-id-yeqqimen deg wayen d-ğğan imezwura-nneγ.

  2. Azul, acḥal imeγnasen iγ-iruḥen, ttewleqḍen akk s tesnakta taεravt-tineslemt, mi teṭṭef tamurt ad tsenger ayen tufa. Mi tella taεravt d tutlayt, ur tveqqu yara ad ilint tiyiḍ, tga-d adavu ara yilin mgal tiktiwin yemgaraden γaf ixemmimen-is, nettwanker di tmurt-nneγ, rran-aγ am uεeqqa ger iγuraf ad aγ-ẓden, terwi fell-aγ ma ur neddukel ara ad neḥrez ccwiṭ-a i γ-id-yeqqimen deg wayen d-ğğan imezwura-nneγ.

  3. Azul, acḥal imeγnasen iγ-iruḥen, ttewleqḍen akk s tesnakta taεravt-tineslemt, mi teṭṭef tamurt ad tsenger ayen tufa. Mi tella taεravt d tutlayt, ur tveqqu yara ad ilint tiyiḍ, tga-d adavu ara yilin mgal tiktiwin yemgaraden γaf ixemmimen-is, nettwanker di tmurt-nneγ, rran-aγ am uεeqqa ger iγuraf ad aγ-ẓden, terwi fell-aγ ma ur neddukel ara ad neḥrez ccwiṭ-a i γ-id-yeqqimen deg wayen d-ğğan imezwura-nneγ.

  4. D tidett Amezyan iruh d asfel. Xas akken d vava-s id-rran di nnican, qucen-t kan akken d amezyan. Ur yuksan, ur yuklal yir tiyita yerna ur tt-yuhtam ara. Ayen issarfayen ass-a d ayen imi immut i wadu. Ayen issarfayen ugar daghen d akken imi mazal ar zdat atas n Imezyanen ara i tt-waqecmen. S ughref aqvayli nehsel gar tucar n wayen i ur nezmir. Teqmed fell-agh tegwnitt u xas akken nettaf ivardan amek ara nsebber deg iman nnegh. Wanag tidett nezra-tt irkwelli: d aveckid kan ara tt-iselken. Limer am nekni igan imezwura nnegh, yelli aql-agh mazal-agh ddaw udar urumi…

  5. D tidett Amezyan iruh d asfel. Xas akken d vava-s id-rran di nnican, qucen-t kan akken d amezyan. Ur yuksan, ur yuklal yir tiyita yerna ur tt-yuhtam ara. Ayen issarfayen ass-a d ayen imi immut i wadu. Ayen issarfayen ugar daghen d akken imi mazal ar zdat atas n Imezyanen ara i tt-waqecmen. S ughref aqvayli nehsel gar tucar n wayen i ur nezmir. Teqmed fell-agh tegwnitt u xas akken nettaf ivardan amek ara nsebber deg iman nnegh. Wanag tidett nezra-tt irkwelli: d aveckid kan ara tt-iselken. Limer am nekni igan imezwura nnegh, yelli aql-agh mazal-agh ddaw udar urumi…

  6. D tidett Amezyan iruh d asfel. Xas akken d vava-s id-rran di nnican, qucen-t kan akken d amezyan. Ur yuksan, ur yuklal yir tiyita yerna ur tt-yuhtam ara. Ayen issarfayen ass-a d ayen imi immut i wadu. Ayen issarfayen ugar daghen d akken imi mazal ar zdat atas n Imezyanen ara i tt-waqecmen. S ughref aqvayli nehsel gar tucar n wayen i ur nezmir. Teqmed fell-agh tegwnitt u xas akken nettaf ivardan amek ara nsebber deg iman nnegh. Wanag tidett nezra-tt irkwelli: d aveckid kan ara tt-iselken. Limer am nekni igan imezwura nnegh, yelli aql-agh mazal-agh ddaw udar urumi…

Comments are closed.