Sed, Dujember 2, 2023

Yearly Archives: 2016

Fransa d isartiyen iqvayliyen

Taqvaylit nnegh ak d Fransa isdukkel itent umezruy. Nedder akken xas macci d ayen ilhan igh issawḍen nezdi. Deg yiwet n tallit, terna yagh Fransa. Tessekna imezwura nnegh deg useggass n 1857 deg Icarriḍen. Seg assen almi d assmi i tt nessufegh d Fafa terkev ar sdat ghef ughyul n imezwura nnegh. Ur tejji deg sen rregmat, ur d-clig deg ansayen id-ufa. Twala tamurt d ayla ines u tga tesserwt deg-s akken twala iffegh fell-as. Ihwa yasen negh ala Iqvayliyen, at tmurt, nettat ur tḥar ara. Ur ten tcawer, ur ten testeqsa.

François Fillon neγ d wayeḍ

Ussan agin izrin, llant-ed tifranin n Ussan agin izrin, llant-ed tifranin n usveddu umezawar n at uyeffus d at  tlemmast ar tifrant n tselwit n 2017 di Fransa. D François Fillon id-svedden imi izwar s waṭas Alain Juppé di tiremt tis snat. Akavar anelmay mazal ur ivan ara yixef is. Wa iqqar d aselway n tegduda n wassa François Hollande wa iqqar ahat ad Manuel Valls ara irnun ar tama n wid id-ivedden yagi am Arnaud Montebourg. Maca yiwen kan ara d ivedden ad iqazem François Fillon, Marine Le pen d Jean-Luc Mélenchon.

Ikcem wuccen asensu

Ugar useggass ayagi ur as isli yiwen. Ur d-inḍiq ur t id yuli wawal. Ula ass-mi isselqef Adnani, win i γef ittkal, i γef isenned ur d-inni acemma. Tasusmi-s tefka tagnitt i thedduṛin d tqerraḍin. Wa iqqar nγan-t, wa iqqar ittufeddar dγa irked. Maca tidett imiren teffer. Xas akken lxalifa id-issali tezga tceḍḍeḥ treddeḥ. Tḥella-d aṭas n wakal d tudrin. Tessekna macci d yiwen n urgaz d tameṭṭut.

Tidet akked lekdeb

Tidet d Lekdeb d ilemẓiyen. Ur sɛan ara zzher i sin. Tidet tlul deg kanada ma d lekdeb ilul deg Lezzayer. Myussanen s ttawail n ugarnet, myeḥmalen, bɣan ad mzawaǧen. Terza-d tidet ɣer Lezzayer, teẓra imawlan n Lekdeb, tenna-asen: “Nekk isem-iw Tidet, bɣiɣ ad aɣeɣ Lekdeb axaṭer nemyeḥmal”.

Marine le pen, gar usirem d ṭma

Ḍrant-ed qrad n tlufa tineggura yagi id-irran asirem deg ul n Marine Le pen, taselwayt n ukavar n uyeffus aqerni, Front National. Tasartit di tmura timagdayin tagra yagi tuγ yiwen wudem imi iγevlan ittemlilin iγermanen nsent yiwen nsen. Ama d ugur iminigen, win umahil d tigellel kif kif iten di Marikan di Fransa neγ di Llegliz. Diγen netta tifranin qemḍent ar uyeffus.

Donald trump, d aselway ufrin

Yiwen ur yuhtam afran n Donald Trump di tifranin n tselwit di marikan. Deg id n 9 di nujember id illant tifranin agi ilaq atan rrant Hillary Clinton d tamettut tsmezwarut ara ittfen akersi n uselway. Akka ak i ttarjjan medden. Akka dighen id reggem iman is ghef akken d-nnan les sondages. Maca teffegh akken nniden. D ahudu i tt ihhud Donald. Ghur-s 279 n ifranen imeqranen mgal 216 i Hillary. Macci s yiwen negh sin i tt yugar.

Tafrant n tselwit deg Iwunak Idduklen

Deg ass n ttlata d-iṭṭafaren letnayen amezwaru n wagur n nujember id-ttilint tifranin tiselwayin d tid n isinaturen di Marikan. Marikan γur-es sin ikavaren imeqṛanen ittemzazalen γef udavu afidirali: akavar agdudan (Democratic Party) d ukavar amagday ( Republican Party) ittawasnen s GOP (grand old party). Amazwar n ukavar agdudan d Hilary Clinton, tameṭṭut n Bill Clinton illan d aselway si 1993 ar 2001. Win n ukavar amagday d Donald Trump, itteγẓaẓen tiskar xas iccur d tadrimt d cci.

Aɣnas Amaziɣ di Murakuc ed Dzayer: zeg udelsan ɣer usertan

Ami dd-tlul tɣawsa Tamaziɣt tatrart deg iseggusa 60en ed 70en di Murakuc ed Dzayer, ssentan yimeɣnasen Imaziɣen ssawalen ɣef Tmaziɣt zi teɣmert en yidles waha (ukan). Řexdenni (ɣakudann), wer din ttuɣa yelli yijjen zeg-sen yetteqqen Tamaziɣt ɣer tsertit. Wer din ttuɣa yelli yiǧǧen yessawal ɣef usidef en tɣawsa Tamaziɣt niɣ tutlayt Tamaziɣt di tuzna (le discours) tasertant tamurant di Murakuc niɣ di Dzayer. Akk ayen ɣef ttuɣa ssawalen: tutlayt Tamaziɣt, amareg Amaziɣ, tamedyazt (asawi), tinemmeswaḍ (les traditions), ed yizerfan Imaziɣen izaykuten.

Azul fell-ak ay Azul! Ttxil-k qim yid-neɣ!

(Tamurt) - Iseggasen-a ineggura yeḥsel-aɣ uqerquc deg taɣuct. Ur neẓri d acu yeḍran di tudrin-nneɣ. Ilemẓiyen ttun awal „azul“, rran deg wemḍiq-is awalan n taɛrabt.

Tafrant

(Tamurt) - Tafrant qrib ad t-aweḍ, agad id ibedden ɣer tefrant tt-heggin-d iman-nsen i wakken d sxedmen lɣaci, yal wa yekkat ad ten-id-yawi ɣer tama-s akken ad buṭin fell-as. Yal yiwen d acu n yinnaw id yewwi ma d ahil ur yelli.
- Advertisment -

Most Read