Tasuta n usirem

0
331
ass mi idusan waɛraven
ass mi idusan waɛraven

TAMURT – Seg wass mi d-ussan waɛraven inselmen (Banu Hilal) ɣer tmurt-nneɣ, timetti-nneɣ* ikcem-itt ssus* ḥeznen idurar, tuḍen tmurt . Niqal nnan-d tamussni, yerna d ayen yelhan, maca ayen akken yelhan, yelha kan i nutni, mačči d nutni i yellan di ṭṭlam !? Mačči d nutni i yqelɛen iqerray n yemdanen !? Mačči d nutni i yzellun tullas qvel asent-ttwagzem timiṭ !? Mačči di tmurt-nsen i ulac aman, ulac d tizegzewt n yemɣan !?

Di tmurt-nsen ur telli taṣmuḍi i ḥwaǧen yemdanen i wakken tudert ad tiẓid. D annecta i ten-id-yewwin ar Tmazɣa anda ufan tizegzewt d ubeḥri d waman iṣemmaḍen,…lǧennet ! Lǧennet nni i ttnadin atan ufan-tt : Tmazɣa !
Mi d-nnan wwin-d ayen yelhan, attafsar yid-sen, acimi ur uɣalen ara imiren ar wanda i d-kkan s nutni s tleɣmatin-nni ɣef d-rekben ?

Iḥqa di tmurt-nsen ulac d acu ara sɛufnen*, ara erẓen, ara sfesden, ara hudden !
Di Tmazɣa yella wannect-a : tella tzegzewt, llant tliwa n waman ara sfuḥen, llan wulawen ara skemcen, llan diɣen wallaɣen zddigen, iqerray ara twaqelɛen s ujenwi. kra n lǧennet yella di tmurt-a rran-tt warraw n Hilal d lbuṛ*, d asuki*, ssaɣen deg-s times (01).
Dayen ! I tura tewweḍ tfidi s iɣes, ččan kra d-tefka tmurt armi i d-qqimen ala icelman. D acu i sen-d-yeqqimen di tmurt-a akken ad uɣalen ar wansa i d-kkan, ar tmurt tagebliwt-nsen* ? Ma d tutlayt, nesɛa tin yifen tutlayt-nsen. Ma d tisreḍt* nesɛa diɣen ayen yugaren tisreḍt-nsen.

Ma d tinettit* ɣur-neɣ tinettit tin yifen tinettit-nesn. Mačči d nutni i d lɛar n ibabaten !? Mačči d nutni ur iḥemmel ara babat-sen !?
Imaziɣen ! Ilelliyen ! Rran akk annect-agi !? Ṣebren akk i tuqriḥin* yecban tigi !? Nekk ihi ur umineɣ ara s waya, asif mara yeḥmel, yettuɣal ar umekkan-is, ɣas ad zzin wussan, iseggasen.

Ihi akken neqqar si zik : akken tebɣuḍ tibrikeḍ ay iḍ, uleqrar ad d-bin tafat, acku tasuta* ara d-yekkren ad ḥulfun i tfidi (02), ad tels talaba* tamaynut* ad tḍegger taqburt*. d tasuta ara yeddun deg ubrid n Masensen, Dihia, Mɛammeri, Ǧaɛuṭ,…D tasuta ara d-yeglun s usirem amaynut, asirem yettruẓun snasel, asirem d-yessiɣin tafat, acku anida tella tafat itekkes ṭṭlam ; anda llan wid i leḥḥun ar zdat ulac wid yettuɣalen ɣer deffir ; anda llan wid ibennun, ulac wid yetthuddun. Ihi tasuta* n usirem ad teqlaɛ tin n usenger, ad tezwi amḥares*.

Amawal :
timettit : n fem sing. société
ssus, akuz : n m sing. charançon.
lbuṛ : n m sing. terre stérile.
asuki : n m sing. terre en jachère
sɛufnen : salir, souiller.
tagebliwt:n fem sing. bédouine
tisreḍt : religion
tuqriḥin : n fem plur. souffrances, malheurs
malheur
satusa : n fem sing. génération
talaba : n fem sing. habit
tamynut : n fem sing. nouvelle, neuve, récente
taqburt : ancienne, vielle, dépasse
amḥares : n m sing. colon
Taɣerma : civiisation
ajrad : n m sing. sauterelles colon

Lemɛni n ddunnit :
01) Inna-d Mmi-s n Uxeldun deg awal-is deg leqrun uya : « kra n tmura anda ara kecmen waɛraven, tamurt-nni werǧin ad terfed iman-is ». « Aɛraven n Banu Hilal d imdanen yecvan ajrad* imsefsed, ansa kkan kra din ad yenger, at quccen ». « Taɣerma* ad temuḥu, ula d agdud ad ibeddel ṣifa (ad iḥced), akal ur d-ttili fell-as rrbeḥ d lxir lvaraka ».

Expressions du jour :
a) « Akken tebɣuḍ tibrikeḍ a yiḍ, uleqrar ad d-vin tafat ». Amedya agi d asirem mara teɣli-d twaɣit neɣ twiɣa ta deffir ta, imaren ad yeqqar neɣ as-qqaren medden akka-agi akken ad t-id-yuɣal usirem, akken ad ibedd ur iɣelli ara.
b) « Tewweḍ tfidi s yiɣes » : mara yili kra n taluft, ateg,… ɛaddant tillisa.

Sɣur Hand Berkouk