Aɛraven i lqern VII (I)

2
1822
Aɛraven tetten s ufus
Aɛraven tetten s ufus

TAMURT – Azgen deg wegdud aɛrav illa d aggeram*, izdeɣ deg iɣremen d tuddar, rran iman-nsen ɣer tfellaḥt neɣ tjara. Iḥiǧaziyen*, di lemtel, xeddmen tjara n tɣelmat*akked Surya. Maca, amur ameqran, n tudert-nsen d idewwasen* teddun si tama, si lǧiha ar tayeḍ akken ad ksen tiqeḍɛa n ileɣman d tɣeṭṭen. Srirat-nsen* d uxliḍen deg uzengu* d ubuhyut* ak d azeɛlek* d tfenṭazit*, tahulfanit asefsaw, timekkarit* ttuḥdiqt*. An-af aka am urgaz Kaïs mi iwala Nnbi Muḥemmed iɣumm s tsudan yiwet n tegruḍt, inna: « D acu-tt aka tzimert-agi i tettcummuḍ ? Inna imiren:

– A ttagruḍt-iw, is-d-yerra Nnbi Muḥemmed. – S yixef n Yillu ! is yerra winna, ar xilla n tullas i d-sɛiɣ ula d nekk am tagi, maɛna meḍleɣ-tent ttimudurin, ur sraḥeɣ ula d yiwet ».

Maɛna, llan ula d at n tɣara* am wi icban Haṭim, anida, lxedma-s ttayessawt n tqeḍɛa n ileɣman n jedd-is, iggar laɛnayat af yiwen ma yettwaḥqer neɣ ma yessaweḍ ad icelqef yiwen tarwiḥt; ad yefk fell-as tameddurt-is d asfel.

Ihi, Aɛraven sumata, ttarran-tt i wurar d uqesser, d sikran ak d tisufḥa* am taqetalt n tgerdatin-nsen, i meṭṭlen ttimudurin. Maɛna, ɣef ayen yaɛnan amager n unebgi d ugellil, tuṭfa n wawal-nsen ma fkan-t, amidwel* ɣef lwaldin d yeḥbiben, akked asɣaṛ n tasa di ṭṭrad, ayagi d ayen i ɣur-sen si tlalit, n ccetla n uẓar-nsen d urmid taḥennakt d uramsu*.

Tamsetla* ar tɛaggalt teǧhed s lqewwa. Teɣleb anda tella d lalwa n tmetti tuddist*.

D demma n wayagi, amdan ur iqqim ara d iḥizi. Akken ara yili yiwen yettwaḥqeṛ, dumatu tawacult, lwasila-s, adrum-is a d-gren iman-nsen a d-ddun d tama-s; winna yewten ula d netta, widak-is, a d-ddun ar tama-s ula d netta. Yal yiwen gar d wedrum-is alamma yekker umerẓi gara-asen, ɣlint tmegraḍ, xas sebba ula ttamectuḥt.

« Trad i d-illan gar At Dahis » anda, rebɛin iseggasen lla d amerẓi nutni d At Ɛabs d At Dhubyan, sin iderma deg uzar n At Nǧed, sebba-nsen ɣef temzizert* gar tegmert n At Dahis ak d ugmer n Γabra. Akken uzlen idammen, iffeɣ uverraḥ, syen yal tama tefren ṣṣef-is, amerẓ yekker.

*Terǧima ines deg: histoire générale « les origines » d aprés Lavisse et Rambau de l’an 395 à 1095. P. 433 et 433.

*Wagi d aḥric n umezruy n waɛraven ittidiren deg tmurt n Sɛudi d Lyaman. Ihi, imi akken aɛraven agi n tkerkas yettidiren gara-neɣ di tmazɣa, ɣran, slan af kra yellan af imaziɣen. Acuɣer ? Acku imusnawen urupeyaniyen, xilla i yura fell-aɣ, af yal tamsalt: af tudert, ttrebga, tamɛict, laɛwayed, atg. Ma af aɛraven agi n lekdeb n tmazɣa, ur tufiḍ d acu yettwarun fell-asen seg asmi tamurt yeṭṭef-itt urumi si zman n Rome armi d 1962.

Aɛraven izayriyen ulac-iten deg umezruy, kra yettwarun ala af imaziɣen, acku diɣen ulac kra yellan deg-sen i gjebbden amdan averrani. Segmi i d-teffeɣ Fransa i tmurt nneɣ, imaren i ten-id-xelqen akken ad sxerben leqyud n tikli ar zzat n tmurt. Twalam, tjerrbem, tfaqem belli aɛraven-awal ur tnaɣen ara akken ad segmen, ad snerni, ad salin tamurt. Aɛraven-awal n tmazɣa ur qeddcen af kra n izerfan. Af anecta ulac win i sen-igan taqrint*.

Amawal:
aggeram:sédentaire. Iḥiǧaziyen: Mécquois, tileɣma: caravanes. idewwasen: nomades. Srirat: les moeurs. uzengu: cruyauté. sauvage: abuhyut. azeɛlek: magnifique. générosité: ttfenṭazit. tahulfanit: sensualité. grossiére: asefsaw. timekkarit: délicatesse. ttuḥdiqt: rafinée. taɣara: caractére. tisufḥa:débauche. amidwel:dévouement. urmid: orgueilleuse. uramsu: passionnée. Tamsetla: solidarité. Tamzizelt: course. tuddist: organisée. taqrint: importance

* Traduit du français d’après l’encyclopédie de Lavisse et Rambau histoires générale. Muḥemmed: la fondation de l’islamisme (pages: 438,39, 40). De 395 à 1095 (tome I).

Hand Berkouk

2 COMMENTS

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here