Taqbaylit nneɣ

0
1064
Mass Bennai Ouali 1917-1957
Mass Bennai Ouali 1917-1957

TAMURT – Taqbaylit nneɣ cubaɣ-tt ɣer rreẓq ur d-ijmaiɛ ara ufellaḥ di lexla. Am win yeǧǧan rreẓq-is iḍaɛ. D acu ara yeḍrun ma iḍaɛ rreẓq di lexla ? Meḥsub at- ččen iɣersiwen n teẓgi am uccen, awtul, aweṭṭuf neɣ maḍi lmal n udaynin: d taɣaḍt, d azger, d aɣyul, ateg,…

Tella diɣen tayeḍ, d win ara iruḥen ad ijmaɛ ayla n medden, netta ayla-s at-yeǧǧ iḍaɛ. Asmi ara iqelleb fell-as ad yaf ifut-t lḥal, imiren as-yeqqar: aaah, a tin xedmeɣ, a rreẓq-iw iḍaɛen !…. Wwin-t iḥemmalen n waman, iruḥ yemmečč deg iɣezran.

Ihi, tura ad d-uɣaleɣ ɣer rreẓq nneɣ, bɣiɣ ad d-iniɣ d taqbaylit neɣ tamaziɣt tutlayt n tyemmatin nneɣ. Ilaq as-neg leqrar ad tt-id nejmaɛ ɣer ikufan, ad ttneḥrez amma ad terku. Wagi i d taqbaylit, i d tamaziɣt.

Taqbaylit neɣ tamaziɣt, mazal-itt di lexla, maca ayen yuran am ayen yennejmaɛen ɣer ikufan, melmi ik-yehwa ad t-id-smireḍ ɣer tqedduḥt ayen ara d-zḍeḍ i ymensi.

Nezmer diɣen a nmmettel taqbaylit (tamaziɣt) ar tmazirt, acku tamazirt d lmelk, d iger i d-yusan ɣer ṭṭerf n taddart, anida « qqen tiṭṭ-ik kan tewḍeḍ » (01)
D amkan i deg akal-is yerwa leɣbar. M-id-iffeɣ bab-is, ɣer berra, m-id-yufa imuzzuren (ḥaca-t-wen) deg ubrid n taddart, a ten-iddem s ufus-is, a ten-yawi, ad ten-iḍegger ɣer wakal n tmazirt.

D amkan aɛzizen fell-as, kra yellan d lfakya yeẓẓa-tt dinna, am ṛṛemman, llxux, ifires, tajnant yernu as-yernu sin n tlata n lwidan n ṭumaṭic d lwad n ifelfel d tacukett n uẓalim (lebṣel) d wayeḍ n teskert (ticcert) d lbaṭaṭa, atg,…

Ihi, taqbaylit neɣ tamaziɣt, ilaq ad ten-ḥemmel am tmazirt; dinna imiren ad teffuktuy, ad tettnernay, ad teǧǧuǧǧug alamma tif lmelk n widak is-yebɣan lmut, is-yebɣan nneger. Tagara.

*Expression:
(01) qqen tiṭṭ-ik kan tewḍeḍ. Neqqar diɣen: nnig lkanun.
(02) « Anida tella tutlayt, tella tagruma » (il y a nation, là où il y a langue).

*Tamuɣli-w.
Dagi d tadyant kan i d-wwiɣ akken iqbayliyen d teqbayliyi d imaziɣen sumata ad akwin si meɣrud i ten-yebla. Ilaq-asen ad d-llin allen-nsen mar ur bɣan ara ad tenger tutlayt-nsen. Ma tenger tutlayt taqbaylit, ad negren iqbayliyen d teqbayliyin. Inna yiwen umusnaw amedya yagi isɛan lmaɛana meqqren, inna :  » Anida tella tutlayt, tella tagruma »*. Greɣ tamawt iseggasen agi ineggur, tiwaculin tiqbayliyin yettidiren di tmanaɣt n Lzayer, stehzayen seg uselmed n tutlayt nsen taqbaylit i tarwa-nsen. Di l’Europe, daɣen, akka i sen-teḍra, ur ttakken ara azal i tutlayt n tyemmatin-nsen. Lexsas agi yekkad deg tyemmatin tiqbayliyin tazwara, imi ɣur-sen am akken taqbaylit ur tesɛa yara azal akken ad lemden warraw-nsen. Tagi d tawaɣit tameqrant, acku ma nekwni nestehsa deg tutlayt nneɣ, anwa ara s-igen leqrar ? D nekwni-kan, acku d tutlayt d imawlan-is ara tt-irefden, ara tt-yarun, ara tt-iḥerzen, ara tt-iddifandin mgal icenga insen, yernu icenga n teqbaylit, cuḥa itt-yewten, llan ula deg tarwa-s. Ad d-issaki kra widak mazal tessegniten tasnakta n taɛrabt-tineslemt n usekkak !

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here