Amek i d ixef-is ?

0
2166
Taqvaylit d agerruj
Taqvaylit d agerruj

TAMURT – Yeshel akken ad icettem neɣ ad d-yewwet yiwen deg wayeḍ, maca ayagi ilaq akken-kan ad d-nesbin lexṣaṣ yellan garaneɣ. Ma nebɣa, ma nebgges-d akken idles nneɣ ad yidir, ad yeffukti ilaq-aɣ a nbeddlet tikli, acku tagi i d-wwin widak yeɣran tarumit neɣ taɛrabt, d lawan akken ad d-neffeɣ deg-s, ma ulac a netteddut ar nnger nneɣ ma temmut tutlayt nneɣ ur d-ttegray teqbaylit neɣ tmaziɣt s lekmal-ines. Ihi, ilaq Iqbayliyen d Teqbayliyin ad llin allen-nsen ma ur ten-yewwit ara butellis.

Tazwara widak akk i isexsaren deg ubrid agi n tutlayt d yedles Iqbayliyen imusnawen imenza si zik, ternuḍ-as imeɣnasen n imussuyen n tura akked d win n Lhirak. Imussuyen agi xeddmen leqdic deg ubrid ifernen nutnni, maca tasertit i seqdacen, seqdacen-tt s tutlayt n tefransist kra s taɛrabt n ubrid. Ma tecfam am asmi deg iseggasen-nni n settin asmi i bdan leqraya s tuffra s tmaziɣt neɣ teqbaylit. I talit nni taqbaylit selmaden-tt am akken d ifransisen itt illemden. Maca tura ila wacu i ibeddelen deg ayagi n uselmed. Walit-kan yal tammeddit di taqqant (chaine) n BRTV.

Ihi, tagar-agi d ahdum (catastrophe) i d-iɣlin ɣef tutlayt taqbaylit armi ula d asnufes ineqḍaɛ fell-as. Ma terram tamawt, ula d Naïma Fayḥi tfaq, anida deg yiwet n tviddiyut-ines tenna-d awal-agi: « tura ilmeẓyen n iqbayliyen, mara ttmeslayen sexlaḍen-d xilla n imeslayen n tefransist ». Dagi d ayen yellan i d-nna, acku netta d lferḥ-ines imi lmaɛna-ines d akken d aqbaylit d tamaziɣt sumata lla tettiḍɛf, meḥsubint lla tneqqes. Kunwi am akken kra wer yeḍri tettkemmilem deg webrid n twaɣit ara ɣ-yawin ar lmut n tutlayt nneɣ. Am akken twalam, ahat xilla degwen, tutlayt nneɣ terra aḍar ar deffir sɣur agdud, ula deg umennuɣ fell-as iwexxer s waṭṭas. Acimi ? Tagi d tikkelax n Butefliqa asmi i yerra « tmaziɣt d tutlayt tunṣib di tmenddawt tazzayrit ». Nekk cfiɣ asmi i yenddeh ɣef ikabaren FFS d RCD anida i sen-yenna : « ur sertayet (politiser) ara agnu n tmaziɣt, aneft-as deg wennar n yedles kan ». Imiren ikabaren agi akken-llan ffɣen deg-s, acku werǧin ttaddren-tt-id mara xedmen timliliyin n tsertis d imeɣnasen-nsen.

Yuɣal segimiren, ula d aqdud aqbayli « yebra i ṭṭbel deg waman », acku yenwa meskin, ma tekcem di tmenddawt tazayrit-kan, d ayen temnaɛ si lmut i lla tt-ittrajun di tjebbant ? Mdah a tagmatt, mdah ! Tutlayt nneɣ lla tnegger kunwi mazla iken tegnem s ibaddi. Tagaray ɣef uẓeṭṭa aqbayli neɣ n yegrawen iqbayliyn n fcb, tella kra n tira, maca drus maḍi, maḍi. Llan diɣen sridat n imeɣnasen n timunent, atg,… maca ula d nutni lla senqasen di teqbaylit mara d-ttmeslayen i
imeyyaten n Iqbayliyen d Teqbyliyin. Ini-t-iyi amek ara yelmed ilemẓi n teqbaylit ma teqqareḍ-as « lijan », ilɛiwaḍ « ilmeẓyen » ; mara d-qqarem « ljanaza » wala « tamḍelt », atg,…. Init-d amek, anida ara teffeɣ akk-agi fell-aɣ ? Ass n lexmis nni iɛeddan-kan yusa-d yiwen n umeɣnas ar BRTV (ttuɣ isem-is). Segmi i yebda awal lla Kamal Tarwiḥt ad t-iseqsay s teqbaylit, netta lla as-d-ittarra s trumit. Ayɣer asexser agi ? Iwacu anect-a ? Nekk wigi ar ɣur-i usan-d ad hudden taqbaylit mačči yella kra n wayen yelhan ar lǧiha nsen.

Ihi a yatmaten d lawan akken a nbeddet ar yedles nneɣ ma ur tebɣam ara ad d-negwri di twaɣit, di nddama. A ken-id-smektiɣ-kan yiwet akken ad tfehmem iman-nwen: deg iseggasen nni n sebɛin, illa ukabar n PRS di Paris. Deg ukabar agi 70% n imeɣnasen-ines d Iqbayliyen. Ttnaɣen « masakit » akken ad d-sbeden Muḥemmed Boudiaf d aselway deg ubdil n Boumedyen. Di laɛnaya-nwen, nkent init-iyi-d acu n lxilaf yellan ger « waɛrab ar wayeḍ » ɣef ayen iɣ-yaɛnan nekwni s Iqbayliyen d Teqbayliyin ? Ulac ! Muḥemmed Boudiaf iqeddec ɣef taɛrabt d Boumedyen xas mgarden di tsertit, maca msefhamen akken aɣ-snegren. Ihi d acu i yexdem Muḥemmed cheikh Marx Boudiaf (akken is-iqqar Dda Muḥnd) ? A yesɣara imeɣnasen n ukabar-ines s taɛrabt. Ixleq-asen-id ayen i wumi semman di talit nni : « atelier d arabe ». Ihi, Muḥemmed Boudiaf d Boumedyen msefhamen akken a nenger. Yiwen isɛerrib deg ukabar-ines di Paris, Boumedyen isɛerrib di tmurt taqbaylit. A tagmatt, ddaw n ubrid, nnig ubrid mačči d abrid, maca uleqra-is-kan d abrid. Ihi uɣalet-d s abrid ma ur tettwaɣem ara deg axfiwen-nwen !

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here