Aεraven di lqern VII

0
659
Aεraven di lqern VII
Aεraven di lqern VII

TAMURT – Seg asmi yezweǧ s lferḥ, Muḥemmed akk-a am amedya n iḥanifen*, u s ddaw n twekkit* n kra seg-sen , am akk unelli*aɛlayen, allaɣen i yluɣen lak d isugen* ireqqen* n wakud i lawan nni, ittucewwel s wugur n ddin.

L’iman-is yenezgem*, ittuhuwwelen ur isteqneɛ ara ɣef isfalsen*
imnuklen* yuɣen tamurt akked tagmawant-is* tabulaɛrit*.
Ittnadi aṛebbit nniḍen yifen win n Hobbal akked Ozza. Yal aseggas,
ittader ɣer wedrar n Hira a lqerb n Mekka, ittḥizi iman-is lqidar n
wayur akken ifka-tt iw ḥebber d tẓallit d ẓẓum.
Weḥdes yettnaḥaḍ* deg umekkan ahitil*, uḥzin yezgan yerɣa seg iṭij. S
yenna ttasent-id tirga d buberrak*, ilejlajen ; netta yuki, maca isell
i tuɣac tteffeɣent-d gar yeẓra d tɣaltin.

Γur-s kuset* iseggasen asmi lewhi useggas n 611, iluɛa-t-id lmelk*,
segimiren tbeddel fell-as seg kra is-d-iqqimen di tudert-is i lebda.
Ibedd-d ar ɣur-s umexluq*, ar zzat-s, issawel-as -id s yissem-is,
inna-as-d awal agi: ɣer ! S yenna akin, iwellafen * ttemsetbaɛen-d .
Tazwara nni yexlaɛ; yeḥseb-as Yillu d ulhim* it-izedɣen; yugad ad
yemxell, acku ttasent-tt-id tikta* n tmenɣiwt.
Taxǧiǧatt, tettɛaraḍ amek ara t-sserked. Truḥ tzur-d ɛamm-is Ouaraka
aḥanifi, « yeɣra xilla n idlisen u yelmed aṭṭas imi yesmuzgut i ṭebbat
n wudayen ak n imasiḥen ».

-« A Ṛebbi ! ig suɣ Ouaraka, a d Sidna Jebrayen, winna zik i
d-yettmagar Musa , i d-ibedden ar wergaz-im, ahat d netta ara yuɣalen
d nnbi ɣef tagruma* nneɣ ! »
Yettkel yemfelles*, Muḥemmed yuɣ yumen (les obsessions) nni it-yeblan
usant-d sɣur Sidi Ṛebbi u yextar-it akken ad-yessegri i Waɛraven s
wayen d-isbeggen ɣef ddin d yusan d aneggaru .
Tasurett tamenzut teqqar : « kker fell-ak, kečč iɣummen s ubalṭu, deg
aydeg ittuliɛa “ ad yesselmed i yemdanen akken ad issinen Illu ”,
dinna imir yumen s tidett-is s taceɣlit-is* u ibges-d akken a
tt-yessiweḍ.

Segimiren yebda yessefru i weqran, tisurtin ttefruruyent-d yiwet s
yiwet, kra n tikelt ara t-id-as tahrekt*, ddaw n umenkud* amaɣlan* ,
anda tikwal talalit-nsent deg lhin ak d lqerḥ.
Idiwenniten* n Ouaraka akked Zaïd, d waklan*, d imasiḥen yettidiren
dinna deg Mekka, d Iṛebbiten n wudayen n Heǧǧaz, lemmden-as akken
yelzem ancil* aqdim d wejdid , sfaqen-t s tidyanin* akked laɛwayed
turratin*.

Asekkud-ines* tecba tazwara kan tin n iḥanifiyen, tenna deg tneslemt :
berru, lekni i lebɣin Yillu bab l-lebḥur d igenwan, I d-isekkren yal d
annavit u Muḥemmed i ten-id-itebɛan deffir-nsen, ara sen-yefreq i
tagara n tudert, laɛtab d warazen i laxert.

Amawal :
tawekkit: l’influence /anelliwen: esprits /. isugen: les imaginations/
. ireqqen: ardentes /
yenezgem : inquiété /. isfalsen : cultes/ . imenuklen : régnant /.
tagmawant: natural./ tabulaɛrit: grossier / . Hobbal et Ozza : dieux
/. ittnaḥaḍ : errer:/ .ahutil : sauvage /
ilejlagen: allucinations /. kuset: quarante/ . umexluq: être
surnaturel /. ulhim: diable/ tagruma: nation / . imfelles: encourage
/. taceɣlit: mission /. taherekt: l’inspiration /
amenkud: empire /. amaɣlan: circonstance ./ idiwenniten: entretiens /.
Unjil: testemment /
tuṛṛatin: bibliques / Asekkud: doctrine / Iḥanifiyen: hanafites /
partisans de l’une des quatres principales écoles étant : le
hanafisme, le malékisme, le chafiisme et le hanbalisme qui se
réclament tous d’une même école.
*Hobbal et Ozza: dieux paëins.

*Traduit du français d’aprés l’encyclopédie de Lavisse et Rambau sur
histoires générale. Muḥemmed : la fondation de l’islamisme. pages:
441, 42, 43. De l’an 395 à 1095 (tome I).

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here