Aṣaḍuf n idammen seqdacen Waɛraven di Tferka taɣerbit (I)

0
509

Aɛraven seqdacen idim ixellen akken ak d yegduden i ɣer zedwen* akken ad selhun actal-nsen. Imrigen-nsen* agejdiyen* isertanen* d wigi:
a) Timsertit tanilsit*
b) Asinmel gar tutlayt d tayeḍ (amaziɣ/aɛrav)
c) Aseqdec n ddin ineslem seg webrid n tsertit s wudem taɣelnaẓṛit*
d) Taneggarut, tawsengimt* n uɛeṛev af yiwen uburer*n iswi: zdukel daw usenǧaq* n adrum n tnislit neɣ n waɛrav/ineslem, igduden am Imaziɣen ak d Ikerdiwen akken a ten-arzen s wadda n tuṭṭift* n uɣmar-nsen*. Imeskaren-agi i d-bedreɣ i yesbedden* abuḍ* amasan* akken ad awḍen ar tagara-nsen.

Dagi illa wegdud afersi* i yetqeddmen, i ten- yeǧǧan ar deffir d leqrun xas akken ula d nutni isar-d yiwen wakud anida ula d agdud afersi-agi yeɣli zeddaw n uzaglu n tewsengimt n waɛraven, acku ula d nutni qedcen, xedmen af yedles n taɛrabt d ddin ineslem u saẓen xilla tusna d tɣerma n tutlayt n waɛraven. Asmi i d-ukin si lerun si meɣrud, uɣalen dkewlen-d, ikin-d, bedden am yiwen ar yedles afersi, win nsen armi tagara ucrafen-d af imnekcem yewwet a ten-yerr dima ar deffir amma a ten-id-yeǧǧ.

Talɣa-agi n usexdem n ddin-nsen i tagara n s tsertit, d wagi i d amutur-ines, d azuren-ines*. D wagi i d iswi-nsen akken ad snernin amḍan-nsen u ad selhun* idger i ten-yecban. Ṛṛay-agi iban-d akken ad gerzen timellit-nsen* akken ad ssiwḍen aswir* n wactalen i d-yusan nnig yegduden n umzḍal* i yfehmen.

Lmeqsud n usaɛli mačči af idammen-nsen i kkaten amek ara t-fferen maca af tutlayt d ddin-nsen si ttzuxxun.

Ayagi amma d Aɛraven neɣ d imtɛarben d temtɛarbin, umnen, tḥeqqen s taɛli n tutlayt-nsen yifen meṛṛa tid n medden.

Ur d-ttemmeslayeɣ ara af tutlayt tamaziɣt, anda mazal ar tura imtɛarben d temtɛarbin ur tteḥsiben ara ttutlayin timeqranin i yessuẓan tamusni ar zzat, maca d “llehǧa”, akken is-qqaren, ur nesliḥ i wacemma. Ula d kra n iqvayliyen iddeyyaniyen, lecyax n tuddart, atg,.. Igad yemmalen s tusda ara tama n ddin ineslem am cix Rabaḥ, inna-d: “tutlayt-agi-nwen, ur tesleḥ ara ula i tyessawt”. Neɣ diɣen “acut wazul-agi-nwen iɣ-d-snulfam ?”(01).

Taɛli n tutlayt d asnulfu n tmacinin, d imusnawen am Goethe*, d imaruyen imeqranen nniḍen akk . Mačči d zzux n lekdubat anda ik-qqaren belli “lluɣa yagi-nsen tuder-d seg igenni” deg usafsar nni n lleqran i wumi qqaren “nnesxa” (yensex, meḥsub yura). Mačči akken ik-qqaren nutni : “yeɣli-d deg igenni”yura-t ufus n Yillu. Erran-tt : “ttutlayt tuɣrist”, acku tettwura s ufus n Bab Igennwan*. Qqaren ak deg umedya: “akeddib, kra ma meqqer, yettaɛdday s susihel”(02).

Kra n wid yumnen s tkerkas agi n “tutlayt tuɣris”, akk-a am kra seg Iqvayliyen d imaziɣen sumata, maca actal aɛrav, ur yekka ara deg anect-agi. Actal neɣ idim-nsen, werǧin illa ula yiwen umdan deg dunnit ara ten-yamnen belli yelha. Acuɣer? Axater, ttwalin-ten, ssnen-ten, jerreben-ten deg dunnit meṛṛa. Ur tufiḍ s wacu ara d-zuxxen s umdan aɛrav-ineslem. Ma Yillu yessawel-d i Muḥemmed s tutlayt-is, acku d aɛrav i yella. Lukan iluɛa-d acinwa, tili s tcinwatt ara s-id-yenṭeq. Ihi, taqṣiḍt agi n uɣris, d tikerkas; ma tutlayt taɛrabt ttuɣris, acuɣer tayeḍ n tutlayt ala ?

Am akken twalam, ayagi akk d tikellax s ɣur Muḥemmed agi-nsen. Yugi terǧima n uqran, iḥettem imdanen ara yamnen s nnesxa-ines ad tlemden kan s tquricint neɣ s tesɛudit. Netta iswi-ines yuɣ lḥal yuddi-tt akken ad izraɛ, ad yesnerni, ad yefukti tutlayt n wactal aɛrav. D wagi i wumi qqaren tanmukda* tanilsit*.

Yernu, alukan ssexdamen allaɣen-nsen Iqvayliyen yemmalen ar tneslemt, alukan d lxecxac i yeččuren mačč d alim, tili ad walim amek Allah agi sen iselmed imnekcem i d-yusan aten yestaɛmer, a) Acuɣer ur d-iceggaɛ yiwen si lǧens zeddigen, icebḥen ? Acuɣer ur d-iceyyaɛ ara Asuedwat*?, Amarikani* neɣ Ahendi*?, atg…

b) Amek armi krad* n deyyanat (tudayt, tamasiḥt lulent-d meṛṛa seg yiwet n temnaḍt di Cerq Alemmas ? Amek armi akk-a ?

Asmi ara tfehmem akk ayagi, ass-nni ad telhum d tutlayt nwen ad teǧǧem aɛbad* n widak i d-yusan a ken-smehresen* akken tutlayt nwen ad terren d llehǧaa kunwi d cluḥ, imiren ad ifak fellawen lhem d ddel d lekni n uqerruy zzat n wid tifem di yal tama.

Amawal

Zedwen: frotté/Imrigen: armes/Agejdiyen: principaux/isertanen: assimilateurs/timsertit: assimilatrice /tanilsit: linguistique/Asinmel: mariage/taɣelnaẓṛit*:nationalisme)/tawsengimt: ideologie/usenǧaq: banniere/uɣmar-nsen: domination

Imeskaren-agi: facteurs/tuṭṭift: emprise/timellit: performance/yesbedden: constitue

abuḍ: base/amasan: essenciel/afersi: perse

azuren: energie/selhun: perfectionner/aswir*(niveau umaḍal: monde/ lehǧa: dialecte en arabe/Goethe: grand philosophe allemand/Bab Igennwan: Dieu/tuɣrist: sacrée/tanmukda: imperialisme/Asuedwat: suedois/Amarikani: americain/Ahendi: Indien/krad: trois

smehres: coloniser/aɛbad: idolatrer