Aṣaḍuf n idammen seqdacen Waɛraven di Tferka taɣerbit (II)

0
596

Kra n wid i beddelen* ar ddin-nsen, umnen, ɛaqlen* tuɣris n tnilsit n taɛravt, deg ayagi, fehmet seddan-d ula d actal aɛrav. Qqaren-d i yfelsan-nsen*: “Ma Illu yugi asegdem n weqran ar tutlayt nniḍen, acku terǧima-agi ur d-tteffeɣ, ur d-ttbin ara am akken i tt-id-yerṣel Bab Igenwan”. Ini-t-iyi-d a lmumnin n Yillu anta tutlayt ur d-ttenwasegdam ara ar tmeslayt nniḍen ? Ini-t-iyi-d amek ara tqeblem, tesbelɛem tikerkas am tigi ?

Nekk a wen-iniɣ ay Iqvayliyen wid yeddan deg “uḥemmal” n tkellax n imnekcem: ilaq ad twalim ulac tutlayt i d-yusan s nnig tayeḍ. Akken ma llant, uklalent leqder d uḥareb, maca d allallen* i yemxallafen gar-asent. Tidak yulin, d tid ibedden, beddent acku imawlan-nsent ɣur-sen aḍabu d “lklac (lkla (lmatrayuz) ger ifassen-nsen, akk-a am imtaɛrben ttemtɛarbin n Tferka taɣerbit.

Aɛraven s ubeggen-agi* n usektel* n tutlayt-nsen, yuli ccan d leqder-nsen zzat n yegduden i ten-i ḍefren deg ubrid n ddin ineslem i d-snulfan. Ayagi aṭṭas seg Iqvayliyen d imaziɣen mazal yewwet-iten ṭaylal* d meɣrud, ur d-ukin ara si leqrun n ddel d lbaṭel i yaddan fell-asen. Nekk, ur d-ufiɣ ara asafar i ylaqen akken Iqvayliyen d wiyaḍ amek ara ten-id-yessaki wemdan.

Wid i d-yukin si tirga n ddin n lǧennet i sen-yewɛad Nnbi Aɛrav deg uqran-is. Iiih ! Stidett….! llan deg-neɣ nekni s Iqvayliyen (xas ayen akk yeḍran si 62 ar ass-a, llan wid i yqeblen ad beddlen tudert, laṣel, tilelli, tutlayt-nsen s umekkan deg lǧennet n Nnbi Muḥemmed.

Seg useggas n 1985, mlaleɣ-d d yiwen n uqvayli i tɣiwant n St Ouen di lqarub n Lpari. Nekk, i tallit-nni, lliɣ xeddmeɣ d ameqqas*

di leswaq i lqarub n Lparis. Asmi i twalaɣ, is-faqeɣ i gumma ad yesbin iman-is d acu-t, anta tama ɣer yeqqen, yekki, imiren seqsaɣ-t, fkiɣ-as sin iseqsiyen ad yefren yiwen. Nniɣ-as: “Bɣiɣ ak-sferneɣ ger tutlayt tyemmat-inek ak d ddin n tneslemt, anwa di sin-agi ara textireḍ, neɣ ara d teǧǧeḍ »? Irra-yid s awal, inna-k : « Ihi nekk ad ferneɣ tineslemt « ! Erriɣ-as: « aaah, tura tesbaneḍ-d iman-ik d acu-k, a mmi-s n tmurt », « Akkagi nemsefham. Ihi, aqlaq-k d tama n yexsimen nneɣ (02).

Kra n wid d-mlaleɣ iseggasen-agi ineggura, wid yeqqenen ar ddin, kra deg-sen wten akken zemren, akken ay-iskecmen ar ubrid-agi n ddin ineslem. Tazwara, ɛarḍen a y-id-sxedmen s wawal aḥlawan, asmi ur sen-tečča ara, imiren ɛarḍen amek ara yi-sigden s jahennama* ara yi-iččen. Inna-k yiwen melmi kan i t-id-mlaleɣ deg zyara (tebyita). Inna-d awalen agi: “tura nekk ad xedmeɣ af lexrt-iw, zik asmi meẓẓiyeɣ, tɣur-iyi dunnit !”

Axaṭer, argaz agi idder d iminig armi d iseggasen n tmanyin. Deg akud-nni*, yerwa sekrat s lkisan n ricard d lwiski ak d ujambu. Xilla deg iqvayliyen i yeddren di temẓi-nsen di Fransa. Ulac ayen ur xdimen ara, ula « d’agur agi n laẓ » (remdan), werǧin ssnen-t. Dɣa tura am akken ndemmen seg ayen xedmen.

Awal i sen-erriɣ: “luka tineslemt-agi-nwen ad sbeggen, ad ssaɛli, ad sali, ad sfukti tamaziɣt, tili d nekk ara d-afem d amezwaru deg tmezgida ar tẓalit n ddin ineslem, imi ddin agi ineslem i tɛavdem, d wid i t-id-yewwin s ssif deg yeffus ayeffus aqran deg ufus azelmaḍ, wi yicban, ur t-qebbeleɣ ara, ur tqebbelet ara ula d kunwi.

Asaɛli nuqran, d asihzel n tutlayt nneɣ, d asiǧhed n tutlayt n imnekcem Σuqba ibn Unafaɛ d wactal-is.

Aɛraven zemren ad ṭṭsen af sin imeẓẓaɣ, mazal qwan ixdimen-nsen ad seḥbiberen af tutlayt d cetla n waɛraven. Ixdimen-agi yenzan am akraren d imnekcem af ddin akken ad ten-yessekcem ar lǧennet.

Iqvayliyen d Imaziɣen iddeyyaniyen, umnen belli tutlayt tasaɛudit « d awal n Yillu”, ttagi kan i yefhem mara iẓal, mara isuter kra umdan ineslem.

Mazal, xilla deg Iqvayliyen, ttamnen, umnen belli tutlayt taɛrabt ḥesben-tt ar tura, teqqim, ar ɣur-sen “ttutlayt tuɣris”. Af-ayagi tinna-nsen segran-tt ar deffir, zzat tina n imnekcem aɛrav. Acḥal n lleqrun uya i sellen i wid ilaq a ten-id-ssakin belli tutlayt taɛravt “d awal n Ṛebbi”. Tamuḥeqranit agi neɣ tanbutla* n tmeslayt yugi a sen-yekkes, ugin ad teksen zzat n waɛraven-awal.

Muqelet tura mara yemlil uqvayli d imtɛareb d temtɛareb n Tmazɣa: winna a sen-ittmeslay s taɛrabt, amma di tmurt i Tferka taɣerbit neɣ ula deg tlemmast n Lpari, di New York, di Tokio, atg… Akken kan ara k-id yaɛqel deg krad n tɣawsiwin-agi a) deg awal . b), di ṣṣifa. c), deg tilḥi, dinna imaren ak-d-immeslay s tegnawit.

Hatan-ihi kra n imeslayen i d-yenna yiwen n umusnaw af anect-agi fell-aɣ nekni s imaziɣen sumata:

Wali-t: “Akken ara yemyiger umaziɣ d waɛrav, ulac ccek d amaziɣ nni ara yessiwlen taɛrabt”.

Hatan-diɣ kra n imeslayen i d-yenna yiwen n umusnaw amaziɣ ɣef anect-a fell-aɣ nekni s imaziɣen sumata (01)

Kra xeddmen-tt zzat-i : Aɛrav a sen-d-ittmeslay s taɛravt-is, nutni as-ttarran s trumit, maca ur zmiren ara, ur ɣur-sen ara tinzert, tirrugza akken as-rren s tutlayt-nsen taqvaylit. Am akken « ttseḍḥin yis neɣ ttugaden-ten ». Ulac wid ar ass-a i yzemren ad agin ad meslayen s tutlayt n Houari Bumedyen, Hmed Ben Bella, atg,..

Nekk qqareɣ-asen dayem: siwel-t taɛrabt-nsen kan mara ten-tiḥwiǧem, ad teqḍum leslaḥ-nwen. Ma d aɛraven-agi i ken-yeḥwaǧen, werǧin, (neɣ akken qqaren nutni) “d leḥram) ad sen-temmeslayem s tegnawit-nsen.

Ma yella yuɣ-iken zzat n udwanyi, ujadarmi, ubulis, dinna wali-t amek i ylaq ad txedmem. Ma d aɣarim* ur s-ttmeslayet ara s tinna ines. Yernu amma di tmurt neɣ di berra n tmurt nneɣ. Cfut s ttawilat akk-a am wigi i tzemrem ad ttbeddelem, “ad tt-sembwiwlem idurar”seg kra n trugza d tinzert.

Yernu amennuɣ s wakk-agi, menwala yezmer at-yexdem degwen: d tamɣart, d amɣar, d ilemẓi, d tilemẓit, d aqrur, d taqrurt, atg,…

Illa diɣen ṛṛay nniḍen, mara ken-d-ittmeslay umdan s taɛrabt, kunwi ttarrat-as s tagi nneɣ, meḥsubint s teqvaylit. Kunwi tfehmem-as, netta mdah (ala). Imiren, d netta ara iruḥen ar tutlayt tafransist akken ad yemsefham yidwen. D netta i yzellezen*, mačči d kunwi.

01) “Dés que des Amazighs se trouvent en contacte avec des Arabophones, c’est immanquablement les premiers qui s’arabisent”

Yettkemmil deg awal-is: “L’état de sujétion dans lequel ils se trouvent depuis de longs siècles, ainsi que l’idéologie religieuse qui sacralisait la langue du coran, ont developpé chez eux un sentiment d’inferiorité qui s’est traduit par une idealisation de l’idiome de l’autre en l’occurence l’arabe coranique”

02) Wagi d yiwen i yqeddcen d l’amicale des algeriens en Europe. Ittcetim, ireggem, yettjeddir deg cetla-s u yettcekkir aɛraven. Iqqar-d imeslayen agi: “kunwi s Iqvayliyen lukan ad tetfem aḍabu n Lzayer, ad tzenzem tamurt i Marikan, i Fransa », atg,…Argaz agi inna-d 1987 af Ali Mecili (at-yerherm Yillu) : “kesselen winna-nwen !”. Tikwal ad twehmeḍ, as-tiniḍ d acu yettaɣen allaɣ n wemdan i wakken ad yekreh akken actal deg d-yefruri ? Tagara n 88, mi tbeddel tsertit n tmurt, yuɣal tagara nni, ad ttgalleḍ am akken weǧin yekki ar l’amicale, taxsimt n wegraw Imazighen, i yzeraɛn taɛravt d tneslemt. Icubayi Yillu Iqvayliyen am wagi ak d wid yekkin ar akabar n At Iččumar (FIS, HAMAS,MSP) am uday yekkin deg ukabar (National socialisme) n Inaziyen deg akud n Hitler. Llan iqvayliyen am ibhimen, ur ttwalin ara anta tama ara rren.

Hand Berkouk

Amawal

Beddelen: converti/ɛaqlen:reconnaitre/yfelsan-nsen: croyants

asegdem: terǧima, traduction/Allallen: moyens/Ubeggen: démonstration

Usektel: hisser/ṭaylal: cécité/ameqqas: atisan/akud-nni: temps/tuɣrist: sacrée tanilsit: linguistique/yerṣel: envoyé, descendu…/Bab Igenwan: pere des cieux Ubeggen: demonstration/usektel: hisser/iwɛad: promesse/lklac: lmatrayuz /yzellezen: destabilisé/tanbutla: complexe/aɣarim*(civil)