Acuɣer Timanit i tmurt-nneɣ?

10
545

Dacu i d timanit? Timanit d aseddu neɣ d assudes n tlufa n tmeddurt deg kra n tmurt s ifadden n imezdaɣ-is.
Akken yal taddart tssedday tilufa-ines s imezdaɣ-is, yezmer yiwen ad yeseddu tilufa n tɣiwant, n kra n tama n tmurt neɣ n tmurt yakk s imezdaɣ-nsent.

Acuɣer timanit?

Tamurt-nneɣ ma yella ur tt-nexdim ara nekni s yiman-nneɣ, yiwen ur tt-ixeddem i nekni.
D nekni i yessnen tamurt-nneɣ, d nekni i yessnen iɣeblan-nneɣ. S tmanit nezmer a nessali tamurt-nneɣ d asawen. Annect-a d azref-nneɣ, d azref n wemdan daɣen. Yerna tuli tmurt-nneɣ d asawen, dayen yelhan i tmurt n Dzayer merra.

Iɣerfan i yessawḍen ɣer tmanit am Ikaṭalanen

Kra wawalen kan fell-asen:
Umnen s yiman-nsen. Cemmren iɣalen, lemden tira s tutlayt-nsen, ttarun-tt.
Tawuri ɣef tmanit-nsen rran-tt seg zik d tawuri n tsertit, ur qqimen ara kan di ccna
d ccdeḥ.

Tigejda ɣef ara tbedd tmanit di tmurt-nneɣ

Tigejdit tamezwarut d tutlayt-nneɣ Tamaziɣt Tazwawt (Taqbaylit).
Ar ass-a llan waṭas deg-neɣ ur uminen ara belli tutlayt-nneɣ tezmer ayen i zemrent tutlayin nniḍen. Ihi ma yella nkemmel-itt akka am tura, ur nettaru ara s tutlayt-nneɣ, tezmer ad tenger uqbel ad nessiweḍ ɣer timanit i tmurt-nneɣ.
S tutlayt-nneɣ, ma yella nettaru-tt, ara amnen medden belli d tidet nesɛa idles amaziɣ azwaw. Tutlayt n tyemmat n kra n weɣref d nettat i d tafat yesserwalen tallast, d nettat i ineǧǧren abrid i tmusni d tnekkra n tmurt.
Ihi tura yakan yessefk tutlayt-nneɣ ad tili d tutlayt n twuri.
Timanit tra daɣen merra ayen ɣef i tettbedday yal tagduda. Yessefk ad yili unabaḍ adigan, ad yili wemni adigan, taɣdemt tadigant. Ala aɣlif n westan d weɣlif n tlufa n berra ur nettili ara.
(ẓer «A.K., acuɣer i nebɣa tadsimant (Autonomie) i tmurt-nneɣ…di « Kabylie , L Autonomie en débat », Paris 2002.)

Abrid ɣer tmanit

Da yessefk ad yini yiwen, tikli ɣer timanit ur tettili ara s imenɣi neɣ s udebbuz. S tnekkra n tarwa n tmurt-nneɣ war ṭṭraḍ, war aqezzul i nezmer ad naweḍ ɣur-s. Tarwa n tmurt yessefk ad tẓer belli tra timanit i wakken ad tali tmurt-is d asawen, tameddurt n imezdaɣ-is ad tseggem. Dacu kan yessefk ad yenǧer yiwen abrid ɣef ara ad yeddu yiwen ɣer timanit. Annect-a d kra kan i s-izemren.
Tawuri ɣef tmanit yessefk ad tili s webrid (amusu) asertan. Ayen ara ad yesdakklen akk Izwawwen/Tizwawin d iswi n usiweḍ ɣer tmanit.
Annect-a yessefk ad yili di tmurt, maca yessefk daɣen ad ilint terbaɛin n umusu asertan di tmura n berra (Diaspora).
Annect-a atan yella yakan. Yessefk kan yiwen ad iseggem tikli, ad yecrew tidi, ad yazzel akka d wakka i wakken tarwa n tmurt-nneɣ ad tefhem, timanit dayen yessefk ad tili i tmurt-nneɣ i waken ad tseggem tmeddurt-is, tanukri n tmurt ad teddu d asawen.

Amek i yezmer ad yessiweḍ yiwen isallen ɣer tarwa n tmurt ɣef taluft n Tmanit?

Llan aṭas n iberdan: Ameslay d yemeddukl/timeddukla, d imawlan, tira deg yeɣmisen ama d lkaɣeḍ ama deg Internet. Tella yiwet n taluft ɣur-s azal d ameqqran: Ameslay ɣef taluft n tmanit s uḍebsi (CD). Annect-a yezmer ad yaweḍ ɣer medden merra.
Deg-s ad ilint tririyin ɣef iseqsiyen-a: Dacu i d timanit? Acuɣer timanit? Amek ara ad yessiweḍ yiwen ɣer tmanit? Ayen ara ad yilin deg CD yessefk a t-yefhem yal yiwen (yal yiwet) ama yessen ad iɣer, ama ur yessin ara. I waken ad yeffeɣ, yessefk ad yesbedd yiwen tarbaɛt n kra n sin medden i wakken ad ddun ɣef taluft-a. Nutni zemren ad fken tiɣri, ad sutren afus n wiyiḍ. Imedyazen, Imesnawen, Icennayen, Ineɣmasen…

Ameslay ɣef tmanit di tmura n medden

Annect-a yezmer yal yiwen (yiwet) ad yemmeslay fell-as anida yedda. Iberraniyen zemren kan ad fehmen annect-a ma yella tban-d tnekkra n tarwa n tmurt-nneɣ ɣef tmanit, ma yella nesken-asen nesɛa kra d ayla-nneɣ ur sɛin wid nniḍen. Amdya: Tutlayt-nneɣ Tamaziɣt-Tazwawt.

Ameslay d unabaḍ n tmurt n Dzayer

Annect-a mačči d kra n terbaɛt n imusnawen neɣ n wid nniḍen ara ad yemcaqlalen d unabaḍ adzayri. Win ara ad yemmeslayen d unabaḍ ur yessefk ara ad yili s ifassen d ilmawen. Yessefk ad yesɛu amur ameqqran n tarwa n tmurt-nneɣ deffir-is. amusu asertan yella tura (timanit I tmurt n Iqbayliyen) yessefk ad yernu deg tikli-ines I waken ad yeddu yid-s wamur ameqqran n tarwa n tmurt-nneɣ. Da yessefk ad yeldi tiwwura-s i yal yiwen (yal yiwet) i yumnen s taluft-a n tmanit i tmurt-nneɣ, akken yella webrid-is asertan nniḍen.
Ayen ara ad idemmren awanek ad yeǧǧ ad teḍru taluft-a n tmanit i tmurt-nneɣ d tanekkra n tarwa n tmurt war ṭṭrad d ussudes n tmurt-nneɣ. Annect-a d taluft n tsertit.

Iṣurdiyen i tmurt-nneɣ

War iṣurdiyen mačči dayen fessusen ad yessali yiwen kra n twuri. Ihi yal yiwen (yiwet) i yumnen s tikli ɣer tmanit, ad yefk (ma yezmer!) yiwen (1) yuru (Euro) i waggur: 12 n yuru i useggas. Win izemren, ad yefk azal nniḍen. Iṣurdiyen-a a ten-yefk yiwen i twuri ɣef tmurt-nneɣ. Yal yiwen i yefkan kra ad yesɛu taɣect, yal tikkelt mi ara a d-yaweḍ wakud ad yefk yiwen iṣurdiyen-a i kra. Anwa i yessefk ad yedhun d taluft-a? Akken walaɣ d kra kan n tiddukla.

Awal aneggaru

S wawal-a aneggaru riɣ kan ad d-smektiɣ ɣef ayen i-ɣ-yettcekkilen tikli ɣer zdat:
Ma ira ad d-yini yiwen tidet, ad yaf tura amur ameqqran n tarwa n tmurt-nneɣ yettkukru ad yaru s tutlayt Tamaziɣt-Tazwawt. Imdanen-a ɣilen mi ara ad d-inin, ad arun kra s tutlayt nniḍen am akken ɣur-sen ccan, ssnen. Annect-a yessefk a t-yekkes yiwen. Tamaziɣt-Tazwawt tezmer ula d nettat i kra yellan d tamusni.
Aɣbel ameqqran nniḍen d « nnif n twaɣit » i izedɣen allaɣen n tarwa n tmurt-nneɣ. Aṭas imenɣiyen ger kra n tarwa n tmurt-nneɣ ur yeẓri yiwen dacu i d ssebba-nsen. Win i d-yewsan ad yessker imenɣi ger-aneɣ, yernu imenɣi ur yettfak ara alma tenger tmeddurt. Yiwen ur izemmer ad yemmeslay d wayeḍ, ad inced dacu yeḍran. Annect-a yessefk ad yettwikkes.
Yessefk tikli ɣef yiswi-nneɣ (timanit) ad tili sennig n « nnif n twaɣit »!!

Ssudes Tamurt-ik!Aru s tutlayt-ik!

Aha kan zelz iman-ik

skikkeḍ allaɣ-ik

ddkul-d seg targit-ik

siwel, aru tutlayt-ik

ili-k d iman-ik

ssudes axxam-ik d tmurt-ik

seggem abrid n imawlan-ik !

10 COMMENTS

  1. Azul fellawen

    Ihi am akken i d as-yenna Lwennas at Lewnis (alias MATOUB) deg usefru ines (1979):

    {{Akwit ay arrac-nneɣ # # # Sdukklet iɣallen nwen

    Axxam i wakken ad t-nezdeɣ # # # Ilaq lsas ad t-yeṭṭfen}}

    Lsas n wexxam i d-yeεna dagi Lwennes atan d ANAMEK AQVAYLI (L’ETAT KABYLE) d wa i d izen (message) n Lwennes, a wid i mazal ḥemlen-t.

    Tanemmirt i wemyaru n amagrad agi

    Ar tayeḍ

    {{Γilas Azwaw}}

    • Lsas n wexxam i d-yeεna dagi Lwennes atan d ANAMEK AQVAYLI (L’ETAT KABYLE) d wa i d izen (message) n Lwennes, a wid i mazal ḥemlen-t.

      Tanemmirt ay Azwaw imi ɣ-d-temliḍ ayen tfehmeḍ seg usefru n Maεṭub. Dacu kan, « l’Etat » neqqar-as {{Awanek}}, mačči Anamek. Anamek = Sens

  2. Azul fellawen

    Ihi am akken i d as-yenna Lwennas at Lewnis (alias MATOUB) deg usefru ines (1979):

    {{Akwit ay arrac-nneɣ # # # Sdukklet iɣallen nwen

    Axxam i wakken ad t-nezdeɣ # # # Ilaq lsas ad t-yeṭṭfen}}

    Lsas n wexxam i d-yeεna dagi Lwennes atan d ANAMEK AQVAYLI (L’ETAT KABYLE) d wa i d izen (message) n Lwennes, a wid i mazal ḥemlen-t.

    Tanemmirt i wemyaru n amagrad agi

    Ar tayeḍ

    {{Γilas Azwaw}}

    • Lsas n wexxam i d-yeεna dagi Lwennes atan d ANAMEK AQVAYLI (L’ETAT KABYLE) d wa i d izen (message) n Lwennes, a wid i mazal ḥemlen-t.

      Tanemmirt ay Azwaw imi ɣ-d-temliḍ ayen tfehmeḍ seg usefru n Maεṭub. Dacu kan, « l’Etat » neqqar-as {{Awanek}}, mačči Anamek. Anamek = Sens

  3. azul a tagmatt.
    Nek ferhegh ayendin mara ttwaligh akka s imazighen am kunwi. Timital n nwen ttakent-d afud i tmazight, i tegmatt, iw usirem akken an azz ar zzat. Akli Azwaw ssnegh deg tir-as attas uyaa, acku ittmesly(d si zik deg ighmisen n tmazight. Illa ughmis anda i ghrigh lantervyu ines d win n aghmis « AZURAN » ma tecfam fell-as. azul fekk-ak s tusda acku ur t berrudh ara i ttbell ar waman am kra medden. D imazighen ma teqwa, d ayen nnidhen ma yeqwa daghen. Llan snegh ten d imeghnasen d imazghanen, ughalen ddan d aqfafen d at iccumar negh d udhabu. Achal ig uwaar akken yiwen ad ittef di tjaddit-is di lawan agi deg i d-negwra. Akli azwaw d aragaz ger yergazen icban akk wid yeddan deg ubrid n tlalit n uzekka n teqbaylit negh n tmazight nnegh sumata. Tanmirt daghen tameqrant akk i kra n wid itteddun deg ubridh n tlalit negh uaiwedh n tlath n imazighen akken llan. Azul i Abdh Nnur Abdeslam s tusda ula d netta akk d imaruyen, d iselmaden n tutlayt tamazight si yal tama i dunnit.
    Sghur hand si Lpari

    • Tanemmirt a gma Hand!
      Yal azwaw (yal tazwawt) yezmer ad icemmer ighallen-is ad yexdem kra ghef izerfan-is, ghef izerfan n wemdan. Wa s wawal, wa s tira. Nekni nettnagh s wawal, s talwit ghef izerfan-nnegh, mgal azaglu yersen ghef idles-nnegh di tmurt-nnegh. Annect-a yessefk ad yili d abrid n kra yellan d Azwaw (Tazwawt) i iran ad yedder d ilelli, ad yedder s wudem-is war ma yella yerra-yas aqric. Tutlayt-nnegh tezmer i kra yellan am nettat am tutlayin nnd’en. Ula d nekni nuklal tilelli!

  4. azul a tagmatt.
    Nek ferhegh ayendin mara ttwaligh akka s imazighen am kunwi. Timital n nwen ttakent-d afud i tmazight, i tegmatt, iw usirem akken an azz ar zzat. Akli Azwaw ssnegh deg tir-as attas uyaa, acku ittmesly(d si zik deg ighmisen n tmazight. Illa ughmis anda i ghrigh lantervyu ines d win n aghmis « AZURAN » ma tecfam fell-as. azul fekk-ak s tusda acku ur t berrudh ara i ttbell ar waman am kra medden. D imazighen ma teqwa, d ayen nnidhen ma yeqwa daghen. Llan snegh ten d imeghnasen d imazghanen, ughalen ddan d aqfafen d at iccumar negh d udhabu. Achal ig uwaar akken yiwen ad ittef di tjaddit-is di lawan agi deg i d-negwra. Akli azwaw d aragaz ger yergazen icban akk wid yeddan deg ubrid n tlalit n uzekka n teqbaylit negh n tmazight nnegh sumata. Tanmirt daghen tameqrant akk i kra n wid itteddun deg ubridh n tlalit negh uaiwedh n tlath n imazighen akken llan. Azul i Abdh Nnur Abdeslam s tusda ula d netta akk d imaruyen, d iselmaden n tutlayt tamazight si yal tama i dunnit.
    Sghur hand si Lpari

    • Tanemmirt a gma Hand!
      Yal azwaw (yal tazwawt) yezmer ad icemmer ighallen-is ad yexdem kra ghef izerfan-is, ghef izerfan n wemdan. Wa s wawal, wa s tira. Nekni nettnagh s wawal, s talwit ghef izerfan-nnegh, mgal azaglu yersen ghef idles-nnegh di tmurt-nnegh. Annect-a yessefk ad yili d abrid n kra yellan d Azwaw (Tazwawt) i iran ad yedder d ilelli, ad yedder s wudem-is war ma yella yerra-yas aqric. Tutlayt-nnegh tezmer i kra yellan am nettat am tutlayin nnd’en. Ula d nekni nuklal tilelli!

Comments are closed.