Ayagi akk d lbaṭel

10
1808

Tzemreḍ ad txedmeḍ lewqam i tmurt-ik ugin ad k-d-fken tagnit…ayagi d lbaṭel.
Tettnaḍiḍ axeddim d ulac i k-id-iqublen…ayagi d lbaṭel.
Xuṣen-k isufar n wučči…ayagi d lbaṭel.
Xuṣen-k ttawilat n uṣiweḍ…ayagi d lbaṭel.
Ur tufiḍ ara ayen tebɣiḍ di ssuq…ayagi d lbaṭel.
Ugin ad ak-fken tamezduɣt… ayagi d lbaṭel.

Ur ufin ara warraw-ik anda ad uraren…ayagi d lbaṭel.
Arraw-ik ur ɣaren ara akken iwata…ayagi d lbaṭel.
Tettxelliṣeḍ tabzert ɣef iberdan yettwaqelɛen yerna ɣzan…ayagi d lbaṭel.
Tensiḍ i ṭlam neɣ ǧǧan-k mebla aman war ma xebṛen-k-id… ayagi d lbaṭel.
Tettẓalaḍ deffir n ccix ur negzi awal n Rebbi…ayagi d lbaṭel.

Tettnadiḍ ttberna tazedgant anda yella leqder i wakken ad tt-tesɛdiḍ akud
igerzen ur tufiḍ …ayagi d lbaṭel.
Terriḍ ad twaliḍ asaru neɣ tacquft n umezgun yelhan ur tufiḍ ara …ayagi d
lbaṭel.
tettnadiḍ ɣef tebḥirt neɣ tabraḥt anda ara tessixfeffeḍ cwiṭ deg ɛeyyu-inek ur
tufiḍ …ayagi d lbaṭel.
Aṭas i truǧaḍ akken ad d-ssufɣeḍ lkaɣeḍ neɣ ad d-xelṣeḍ idrimen…ayagi d lbaṭel.
Sellaḥ n lbirwat serwan-ak tazla d uqlaqal …ayagi d lbaṭel.
Truḥeḍ ad d-zureḍ amuḍin di ṣbiṭar tuḍneḍ seg wayen teẓriḍ…ayagi d lbaṭel.

Tessutreḍ azref-ik deg waxxam n ccreɛ ur k-d-isaḥ ara…ayagi d lbaṭel.
Yessaɛli-d ṣṣuṭ-is fell-ak umsaltu…ayagi d lbaṭel.
Tettidirḍeḍ di tegdi di tmurt-ik…ayagi d lbaṭel.
Yesɛedda rray-is yiwen fell-ak s ddreɛ…ayagi d lbaṭel.
Tebɣiḍ ad d-fkeḍ rray-ik ulac ttawil n tɣamsa…ayagi d lbaṭel.
Win i k-yittmetilen di tɣiwant neɣ di tesqamut s takkerḍa akked trafik …ayagi
d lbaṭel.

Tettxelliṣeḍ leɣrama i lḥukuma ur nessin ad sselḥun timsal…ayagi d lbaṭel.
Wid imi tettxelliṣeḍ tabzert ttakren idrimen-ik rnan tilelli-k…ayagi d lbaṭel.
Win i tferneḍ di tefranin iserbeḥ tama-s yerna ayla-s…ayagi d lbaṭel.
Ḥeqren tutlayt-ik rnan idles-ik…ayagi d lbaṭel.

Yeḍra wayagi yid-k uyerna tugiḍ ad d-suɣeḍ…ayagi d lbaṭel.

10 COMMENTS

  1. Azzul
    Anect a it urad akw iqqen ghur lghevlan n t damsa akw d timetti. Weyyi d ighevlan meqren. Acku, zzur ameqran iqqen gher « l{‘absence de souveraineté} » ghur i qvayliyen n tura.
    Anect a isnulfad uguren nitten igh i iqerhen attas. Win i ugaren akw weyyitt, d timunent igh itswaksen deg seggas n 1857, negh thin imi nevra deg fassen negh deg seggas 1957. Thawaghit ayyi ur nessegnâa ara iyyes, nerna yas tajmamt deg 1962 mi nevra i slah deg fassen negh.
    Zzur i ssurfen akw weyyitt d lqanunat igh itt hettim udavu, widak id i tassen seg lezzayer; d tuslayt negh it rekten, d tu slayeth tha verranith i gharen u arrac negh; d a mezruy negh itwametlen, d i grawen n tudrin it rzen…

  2. azul, aḥqar-agi n tutlayin ttawin-t deg idammen-nsen,ẓret kan timura deg i d-εeddan ad twalim, ssnegren-tent akk, aṭas i iwehmen acimi tamaziγt ur tengir ara,yerna seg zik ttkellixen s tezniwt-nsen i wakken ad ẓun tutlayt-a n taεrabt am akken qqaren Rebbi akk d Σezrayen siwa tinna i ttmeslayen,qqaren qbel ad yemmet umdan ilaq a tt-yissin, acku εezrayen s yes-s i d-yesseqsay,ma ur tt-tessineḍ ara srid ar ğihennama, akka i qqaren zik asmi akken ur zmiren ara, ma di 62 ar da,ssuffeγen-d tacciwin-nsen, ssḥersen-d fell-aγ tagnit, mačči kan s ukellex, rrnan-d ddraε: d issuḍaf,aγerbaz, tiliẓri, iγmisen, leğwamaε, wigi akk weqmen-ten-id i tiεurebt n tmurt,

    maca kra n win i sen-yukin, γas ḥesbit d ameγnas, imi azref d ayla-nneγ, timuḥeqranit d ayla-nsen, amezruy a d-yeggri inigi, acku mačči d nekkni i i ruḥen ar tmurt n saεuddi a tt-nerr d tamaziγt.

  3. Azzul
    Anect a it urad akw iqqen ghur lghevlan n t damsa akw d timetti. Weyyi d ighevlan meqren. Acku, zzur ameqran iqqen gher « l{‘absence de souveraineté} » ghur i qvayliyen n tura.
    Anect a isnulfad uguren nitten igh i iqerhen attas. Win i ugaren akw weyyitt, d timunent igh itswaksen deg seggas n 1857, negh thin imi nevra deg fassen negh deg seggas 1957. Thawaghit ayyi ur nessegnâa ara iyyes, nerna yas tajmamt deg 1962 mi nevra i slah deg fassen negh.
    Zzur i ssurfen akw weyyitt d lqanunat igh itt hettim udavu, widak id i tassen seg lezzayer; d tuslayt negh it rekten, d tu slayeth tha verranith i gharen u arrac negh; d a mezruy negh itwametlen, d i grawen n tudrin it rzen…

  4. azul, aḥqar-agi n tutlayin ttawin-t deg idammen-nsen,ẓret kan timura deg i d-εeddan ad twalim, ssnegren-tent akk, aṭas i iwehmen acimi tamaziγt ur tengir ara,yerna seg zik ttkellixen s tezniwt-nsen i wakken ad ẓun tutlayt-a n taεrabt am akken qqaren Rebbi akk d Σezrayen siwa tinna i ttmeslayen,qqaren qbel ad yemmet umdan ilaq a tt-yissin, acku εezrayen s yes-s i d-yesseqsay,ma ur tt-tessineḍ ara srid ar ğihennama, akka i qqaren zik asmi akken ur zmiren ara, ma di 62 ar da,ssuffeγen-d tacciwin-nsen, ssḥersen-d fell-aγ tagnit, mačči kan s ukellex, rrnan-d ddraε: d issuḍaf,aγerbaz, tiliẓri, iγmisen, leğwamaε, wigi akk weqmen-ten-id i tiεurebt n tmurt,

    maca kra n win i sen-yukin, γas ḥesbit d ameγnas, imi azref d ayla-nneγ, timuḥeqranit d ayla-nsen, amezruy a d-yeggri inigi, acku mačči d nekkni i i ruḥen ar tmurt n saεuddi a tt-nerr d tamaziγt.

  5. Azul. Ass-a n lexmis 8 ctember nejmaɛen iselmaden n uɣerbaz amenzu di temlilit n useɛlem akked d umaṣwad-nsen. Iselmaden ferḥen s wahil amaynut ɣilen illa wayen fessusen deg wahil. inelmaden ad bedun taɣuri ɣef 8h ad faken ɣef 16h.15mn. Maca mebla Tmaziɣt! Mayella yeɣra weqcic tamaziɣt ad yeffeɣ ɣef 17h. Ma yerra weqcic ad yeffeɣ zik ilaq ur iɣar ara tutlayt n yemma-s?!!!!!D wagi i d amaynut n usixfef n wahil.

    • azul, amaswaḍ neγ aselmad llan kan d ixeddamen i wakken a d-awin afurim weγrum i warraw-nsen, tagi d tasertit udabu i d-ittuxelqen di 62 ar tura, i wakken ad yemḥu tamaziγt,γas yefka-d cwiṭ s yiwen ufus, s wayeḍ ufus la issefeḍ deg-s, ihi wagi d adabu n taεrabt ulac akk ṭmaε ara d-yasen deg-s i tmaziγt, ass-a tutlayt-nneγ ilaq-as udabu nniḍen ara tt-irefden a tt-yemneε, ula d bab-is ad yettwamneε di tmettant, acku mi ara temmet tmeslayt i yiwen ad teglu s yes-s,

  6. Azul.
    Lbaṭel d baba-s n tugdi. Lbaṭel yeyli-d ger ifassen n wid yetfen adabu ssrewten tamurt akken byan. Amkan ansa kkan yettucwel. D lbaṭel i yḥekmen.D Lbaṭel i yerwin ddunit deg wasmi i d-yexleq zzman. Maca, ɣas aka Aqbayli yesber yessusem yiwen wass kan ad d-iban lḥeq-is.

  7. Azul. Ass-a n lexmis 8 ctember nejmaɛen iselmaden n uɣerbaz amenzu di temlilit n useɛlem akked d umaṣwad-nsen. Iselmaden ferḥen s wahil amaynut ɣilen illa wayen fessusen deg wahil. inelmaden ad bedun taɣuri ɣef 8h ad faken ɣef 16h.15mn. Maca mebla Tmaziɣt! Mayella yeɣra weqcic tamaziɣt ad yeffeɣ ɣef 17h. Ma yerra weqcic ad yeffeɣ zik ilaq ur iɣar ara tutlayt n yemma-s?!!!!!D wagi i d amaynut n usixfef n wahil.

    • azul, amaswaḍ neγ aselmad llan kan d ixeddamen i wakken a d-awin afurim weγrum i warraw-nsen, tagi d tasertit udabu i d-ittuxelqen di 62 ar tura, i wakken ad yemḥu tamaziγt,γas yefka-d cwiṭ s yiwen ufus, s wayeḍ ufus la issefeḍ deg-s, ihi wagi d adabu n taεrabt ulac akk ṭmaε ara d-yasen deg-s i tmaziγt, ass-a tutlayt-nneγ ilaq-as udabu nniḍen ara tt-irefden a tt-yemneε, ula d bab-is ad yettwamneε di tmettant, acku mi ara temmet tmeslayt i yiwen ad teglu s yes-s,

  8. Azul.
    Lbaṭel d baba-s n tugdi. Lbaṭel yeyli-d ger ifassen n wid yetfen adabu ssrewten tamurt akken byan. Amkan ansa kkan yettucwel. D lbaṭel i yḥekmen.D Lbaṭel i yerwin ddunit deg wasmi i d-yexleq zzman. Maca, ɣas aka Aqbayli yesber yessusem yiwen wass kan ad d-iban lḥeq-is.

Comments are closed.