I imusnawen yessusmen

10
246

Ass-a yekka-yaγ-d nnig n lkanun, win ara ad t-ireglen yerba ifassen-is. Aṭṭas n wid is-isnen, maca ugar deg-sen d uzligen (neγ sneεmilen d uzligen) ifassen. Mi d as-nenna ad nessider asafu ara γ-d-ifken tafat, neḍḥa-d ziγ nugem i lkanun neǧǧa-t d asemmaḍ…Taftilt yezγuγden di tesga, yekfa deg-s lgaz, teẓra-m amek id asteḍra… Ma d asaglu i γef nettḥarab yuḍef-it maras, ljedra-s tuγal d uruz, wissen kan aẓar-nni…

Di tsusmi i yufan timenna wat wawal, almi agdud yuγal d iγid bu tciṭa, wehi-as yedda ! Itess iγeblan-is almi yesker yissen : ur yeẓri anida yeggar iḍarren-is, mi d-yuki, yufa-d ziγ yeγreq deg iriran-is…Maεna, ttif win yeṭfen wiṭ wala win yebran.

« Imusnawen-nneγ » ass-a : sewqεen lbir deg ubidun, rnan rbeḥ i yisγan ! Gran-d tturaren tinna n wakli ; mi yesla neγ yezṛa lbaḍna yini : « εuẓgeγ ur sliγ, draγleγ ur ttwaliγ, yak ggugmeγ ! Amek ara yiniγ ! » Imi akka, εummemt afrag ay allen ! Rwumt tamuγli, awimt lewhi, ma d imi yeqqen lḥenni, yedda d isli γer wid is-igezmen iles !
Tecfam akk asmi qqaren : nezmer ad nesker takka deg waluḍ ! Ma ulac maḍi, ad nessuffeγ aman deg weẓru ! Ma d aas-a teḍra yid-sen am uεekkaz n wulmu ur yekkat ur ittfuku bab-is. Ma d agdud yeṭṭfen deg ijufar-nsen, yegra-d am win yejguglen deg waḍu…

Agdud la yekkat tiqqar. Yettmerẓa netta d udabu. Maca, d ḍar-is is-yečča rkul γer yimi : yezwi-as uglan tuγmas. « Imusnawen », ass-a, fetlen-as-d berkukes, qqaren s wacu ara t-yeffeẓẓ ? Ttnezzihen mbεid am akken temsalt-is ur ten-teεni : Ma imi yettwaxdem i tmenna akked tsusmi, ayen ay « amusnaw » i tferneḍ d tasusmi-ines ? Tiṭ ma tettwaxdem i tmuγli akked tidderγelt, acimi ay« amusnaw » i tferneḍ d tidderγelt-ines ? Ameẓuγ yettwaxdemen i tiεuẓẓegt d tmesliwt, acimi ay « amusnaw » ass-a, ik-iεejben d tiεuẓẓegt-is ?

Aḍar ilaqen ad yeddu : skecmen-as zzellum ; kerfen-as tagecrirt, ssekwen-as adif. Rrebg itenicudden s agdud yebḍa, yeqzuzem, almi ur d-yeqqim deg-s wanida ara teṭṭef tyersi. Jebden-d amrar seg ansi nniḍen, ǧǧan agdud tekuffer taγect-is bḥal win yettwaxenqen deg yiḍ s tufra…zzuzfen- as asirem asmi medlen tiwwura, ḍeqren tisura, i sen-yefka, anda ur tent-yettaf yiwen. Asmi ssusfen tagella iten-icerken yid-s, ttin-as ula d tarbut, εussen fell-as ma ulac ad tt-id-yeččar yiwwas…

Qimet kan akken a « yimusnawen ». Γurwat ansi tettnekkarem ! Ggugmet ! Akken itelham i win iken-yesseqdacen, ggugmet i wakken ad tεejbem i yisγan. Acḥal tesεam sser mara tessusmem ! Γurwen lḥeq : Deεwessu n wegdud kan, d netta itt-yebγan, inuda fella-s. Γurwat ansi i ken-ttγiḍin igujilen neγ wid yemmuten d wid yettwaḍeqren deg yiderbuzen… Tasusmi-nwen teqeṭṭu-d s imelyan, ḥercet ihi imi akken i tesεam azal. Sserset iseγ ad inez, maεna awit-d ssuma yelhan ! Anfet i wegdud amcum, tiyita d-yerzan ines, lhemm ines d netta i t-yextaren, mačči newen. Kunwi taḥwaǧ-iken tmurt ! ččet aγrum, semdet tanafa, γurwat kan aken-tfat tẓallit d wid akken i ken-yuγen. Im akud yettazzal, ma ulac aken-ifat lawan…

Ma d tidett umi s-tesram, teẓram diritt ; ur tesεi ara aṭṭas n yimdukal, yerna ur temmal i yiwen melmi ara d-tas neγ ansi ara d-tek…

Γurwat ihi, ma tnuda-d yiwwas tafat γef wegdud amcum iteǧǧam i ṭlam, ilit di ttiεad, siγezfet isuraf akken ad tawḍem d imezwura γer lmiḥlal, ad tmagrem tafsut tenγam. Imiren init-as i wegdud : Yak akken i nedda ḥafi ! Assen ahat awen-yini : Ma tegra-d yid-wen tikli ?!

10 COMMENTS

  1. Ih a Murad, akka i d imusnawen-nneɣ, akka i d nekni: nḥemmel ad neḍfer wid yessiɣzifen isuraf ɣer tagara n umecwar, mazal wid yettɣelliten ayen i ɣef ur aɛtiben skud agdud d aderɣal. D acu i d-yegran di tcacit d iqerra ilmawen, ǧǧan wallaɣen. ɣemmu neɣma meqqar limmer di nɣellet ccah a yul, imi neɣma nerna ur d-neggi kra neɣ kra d tagi i d tawaɣit i ten-yugaren…
    Wer ma sṭuqteɣ awal ayen i d-tenniḍ akka tella tidett deg-s, a wi yufan ad tɣren medden wa d gzun anamek-is. Tanemirt d aḍris s wazal-is.

    Sɣur, Tilelli

  2. azul,ayen i d-tenniḍ a Murad γur-s azal d ameqqran, d tidet, d amusnaw i d-yessakayen agdud akken ad yissin amezruy-is, akk d ccwami i s-gan icenga yezrin, d amusnaw daγen i wumi yessefk a d-yesbin tidet,i wakken aγref ad yidir di tmurt-is, ad yeṭṭef deg iẓuran-is, ad yeḥrez tutlayt-is, swaya, ur nettili ara d imagaren di tmurt-nneγ, iγerfan umaḍal akk ttḥunun γef wayla-nsen, maca nukni aql-aγ neggra-d seddaw uḍar ucengu yugaren akk wid yezrin, wagi waεren aṭas lehyuf-is, d ssif nnig iqerra, teγli-d tugdi γef tmurt, tazmer ulac, ilaq uwanek ara yekksen tugdi γef ugdud, ad iḥudd γef umusnaw ad yemeslay.

  3. Ih a Murad, akka i d imusnawen-nneɣ, akka i d nekni: nḥemmel ad neḍfer wid yessiɣzifen isuraf ɣer tagara n umecwar, mazal wid yettɣelliten ayen i ɣef ur aɛtiben skud agdud d aderɣal. D acu i d-yegran di tcacit d iqerra ilmawen, ǧǧan wallaɣen. ɣemmu neɣma meqqar limmer di nɣellet ccah a yul, imi neɣma nerna ur d-neggi kra neɣ kra d tagi i d tawaɣit i ten-yugaren…
    Wer ma sṭuqteɣ awal ayen i d-tenniḍ akka tella tidett deg-s, a wi yufan ad tɣren medden wa d gzun anamek-is. Tanemirt d aḍris s wazal-is.

    Sɣur, Tilelli

  4. azul,ayen i d-tenniḍ a Murad γur-s azal d ameqqran, d tidet, d amusnaw i d-yessakayen agdud akken ad yissin amezruy-is, akk d ccwami i s-gan icenga yezrin, d amusnaw daγen i wumi yessefk a d-yesbin tidet,i wakken aγref ad yidir di tmurt-is, ad yeṭṭef deg iẓuran-is, ad yeḥrez tutlayt-is, swaya, ur nettili ara d imagaren di tmurt-nneγ, iγerfan umaḍal akk ttḥunun γef wayla-nsen, maca nukni aql-aγ neggra-d seddaw uḍar ucengu yugaren akk wid yezrin, wagi waεren aṭas lehyuf-is, d ssif nnig iqerra, teγli-d tugdi γef tmurt, tazmer ulac, ilaq uwanek ara yekksen tugdi γef ugdud, ad iḥudd γef umusnaw ad yemeslay.

  5. D tidett id-nniḍ a murad, amusnaw assa-agi yextaṛ tamusni iseččayen aɛebbuḍ u yeǧǧa tin iseččayen alleɣ! Wid yellan di tmurt, tessaɛyaten tsartit, wid yunagen ɣer lvarani, rran-tt ḥaca i zzhu di les bar! Ad ḥeznen wid merra yemmuten ɣef tmusni…! ur yelli id-rniɣ, tenniḍ-d ayen ilaqen a murad.

  6. D tidett id-nniḍ a murad, amusnaw assa-agi yextaṛ tamusni iseččayen aɛebbuḍ u yeǧǧa tin iseččayen alleɣ! Wid yellan di tmurt, tessaɛyaten tsartit, wid yunagen ɣer lvarani, rran-tt ḥaca i zzhu di les bar! Ad ḥeznen wid merra yemmuten ɣef tmusni…! ur yelli id-rniɣ, tenniḍ-d ayen ilaqen a murad.

  7. Azzul
    Thamusni yifen akw thiyit, d tin iânan amdan s iman is. D tin id iskanayen i wamdan anwu d netta, anisi id yussa, anida itheddu.
    Thamusni ass a, s umatha, d agherbaz it d ittaken. Maca, aghervaz azzayri isselmad yal thaghawsa ala ayen id yewwi ad isgher. Isgharay amezruy akw n umadal ala win ntmurth negh. Isgharay tadamsa akw n umadal ala thadamsa n tmurth negh.
    An segzel awal, Aghevaz azzayri issufughed « les schizophrènes ». D weyyi ay d imusnawen id yefka ughervaz azzayri.

  8. Azzul
    Thamusni yifen akw thiyit, d tin iânan amdan s iman is. D tin id iskanayen i wamdan anwu d netta, anisi id yussa, anida itheddu.
    Thamusni ass a, s umatha, d agherbaz it d ittaken. Maca, aghervaz azzayri isselmad yal thaghawsa ala ayen id yewwi ad isgher. Isgharay amezruy akw n umadal ala win ntmurth negh. Isgharay tadamsa akw n umadal ala thadamsa n tmurth negh.
    An segzel awal, Aghevaz azzayri issufughed « les schizophrènes ». D weyyi ay d imusnawen id yefka ughervaz azzayri.

  9. Amusnaw aqvayli dima yekna yugi ad ibedd am akken bedden imusnawen ar igduden nsen. Muqlet di tmura nnidhen merra, d imusnawen i izegwiren, i d-ittelin allen i wegdu nsen, nekni d ifellahen negh d imeghvan i yettazalen ghef izerfan n ugdud. Muqlet tura kan: achal degsen deg imusnawen agi nnegh id « ittaken tayett » (aider, soutenir) i Mas Ferhat Menni ? Attan lla ittnadhah wehdes ugeswah werdji bedden kra degsen as id fken afus. Anda akka Salem Caker, Malika Baraka, Hend Saadi d Gmas Saadi, Abdeslam Abdennour ? Ulac iten.
    Taqsidt aggi tecba tinna n Dda Muhend Aarav deg iseggasen nni 60/70. Ula d netta akk-a is t-ga, iqqim dima wehdes netta akk d kra ixeddamen, d inelmaden n Vincennes, akk dighen d kra icumuren. Tnadhahen uhedsen qublen l’Amicale des Algeriens en Europe, qublen daghen akabar PRS anda 70% yernu d iqvayliyen ddan d iqeddacen af Waarav. Kkaten ad erren Aarav nnidhen d agellid fell-asen. (lisez le livre de Remdane Redjala ou celle de S.Saadi l’Algerie ou l’echec recommence negh daghen tinna n Dda Muhend: hitoire d Agraw Imazighen. Attwalim amek ula d Iqvayliyen iddan d Boudiaf truzun deg teqvaylit deg Ugraw deg ineghmasen is akk d Dda Muhend anda sunufuyeren sand laayub. Sufghen fell-as awal (waqqi d l’amicale) teqqar belli Muhend aarav ittidir s yedrim n weltams ig xeddemen deg Barbes (tettak mehsubint), netta meskin ittidir deg lmizirya. Netta daghen werdjin isaa weltmas. Twalam tura dima xilla n Iqvayliyen akk d imusnawen nnesen ttkelixentyen icenga yaadawen.

  10. Amusnaw aqvayli dima yekna yugi ad ibedd am akken bedden imusnawen ar igduden nsen. Muqlet di tmura nnidhen merra, d imusnawen i izegwiren, i d-ittelin allen i wegdu nsen, nekni d ifellahen negh d imeghvan i yettazalen ghef izerfan n ugdud. Muqlet tura kan: achal degsen deg imusnawen agi nnegh id « ittaken tayett » (aider, soutenir) i Mas Ferhat Menni ? Attan lla ittnadhah wehdes ugeswah werdji bedden kra degsen as id fken afus. Anda akka Salem Caker, Malika Baraka, Hend Saadi d Gmas Saadi, Abdeslam Abdennour ? Ulac iten.
    Taqsidt aggi tecba tinna n Dda Muhend Aarav deg iseggasen nni 60/70. Ula d netta akk-a is t-ga, iqqim dima wehdes netta akk d kra ixeddamen, d inelmaden n Vincennes, akk dighen d kra icumuren. Tnadhahen uhedsen qublen l’Amicale des Algeriens en Europe, qublen daghen akabar PRS anda 70% yernu d iqvayliyen ddan d iqeddacen af Waarav. Kkaten ad erren Aarav nnidhen d agellid fell-asen. (lisez le livre de Remdane Redjala ou celle de S.Saadi l’Algerie ou l’echec recommence negh daghen tinna n Dda Muhend: hitoire d Agraw Imazighen. Attwalim amek ula d Iqvayliyen iddan d Boudiaf truzun deg teqvaylit deg Ugraw deg ineghmasen is akk d Dda Muhend anda sunufuyeren sand laayub. Sufghen fell-as awal (waqqi d l’amicale) teqqar belli Muhend aarav ittidir s yedrim n weltams ig xeddemen deg Barbes (tettak mehsubint), netta meskin ittidir deg lmizirya. Netta daghen werdjin isaa weltmas. Twalam tura dima xilla n Iqvayliyen akk d imusnawen nnesen ttkelixentyen icenga yaadawen.

Comments are closed.