Inaw n Dr Allaoua Rabhi deg umsisi Aɣelnaw Aqbayli – Timanit, d azref … d aγan

14
1107

D azref acku ilmend n wayen iγer tessaweḍ tsertit deg umaḍal ass-a, acku ilmend n yizerfan iγef kkatent tdukliwin tigreγlanin, acku ilmend n tfadiwin i d-tesker Tuddsa n Yiγlanen-Yedduklen (ONU), yal aγref yezmer ad yessuter ad yidir deg ‘‘timanit’’, yezmer ad d-yessukkes timanit-is. Ur nezmir ad d-nini llan yizerfan n umdan ma ur yezmir umdan-nni ad yidir netta d yimdanen n uγlan-ines deg timanit.

D aγan, acku amdan yeẓran ila dacu ara d-yefk i umaḍal, yewwi-d ad asen-t-id-yesken i yimdanen akk, ad t-ẓren, ama d amezruy-ines d wayen ila d ‘‘timusniwin’’ timeγradin, yecban tugdut, talakt, war tilin n ‘‘tukksa n yixf’’; ama deg wayen yerzan udem izemren ad yif akk wiyaḍ deg unnar n tsertit, deg unnar n tdamsa d tmetti, deg unnar n tutlayt d yidles ; ama deg wayen yellan d tamuγli γer yimal akked tezmert d wallalen ilaqen i useḥbiber γef tudert s umata (azekka n tudert n yimdanen deg talwit d tlelli d wannuz, azekka n twennaḍt).

Timanit d azref, maca d aγan. Win yessarmen ad yidir deg timanit, yewwi-d ad yizmir i yiman-is (timanit, niqal d tazmermant) ; ad yizmir i yiman-is, ad yizmir i wiyaḍ, ad yissin amek yemmager wiyaḍ. Win yessarmen ad yidir deg timanit, yefk-d udem n uγerman, udem n umdan yettaken azal i tmusni akked tussna, yekkaten ad yessiẓ tilas n tillas, yettaken azal i tudert.

Aγerman, amdan yessnen ad yeddu gar watmaten-is – imdanen n umaḍal – tikli tazeddgant, i yegren, i yessentan, i yeẓẓan tikti n timanit deg wallaγ-is, yessen amek ara yezger i wugur ara d-yettmagar yal ass deg ubrid n umennuγ yettawin s iswi, yessen amek ara yali tisawnin yeqqnen γer tektiwin n wungifen, wid yettarran timanit d taεdawit gar Yizzayriyen. Aγerman, ameγnas n timanit, d win yesselmaden atmaten-is akken ad amnen s wayen yellan deg-sen, γur-sen, yuklal tiririt n wazal akked usnerni.

Yewwi-d ad ad yessiweḍ umdan ad yissin ad yefru tilufa n tudert war tamuγli s igenni, ad yali wallaγ-is γer uswir ur nesri i kra n tezmert ara d-yekken seg deffir tilawt. Ameγnas n timanit, d aγerman-nni i d-yekkan sennig yir uguren, d ameγnas i yerran azal i yiman-is war zzux, war takerrist n (yir) temγer ama sdat watmaten-is n Tmurt, ama sdat watmaten-is n Tmura.

Ameγnas n timanit, Tamurt i yessuturen timanit, yewwi ad tili d amedya i Tmura-nniḍen, ama deg unnar n tsertit, ama deg unnar n tdamsa d tmetti, ama deg unnar n tutlayt d yidles.

-1 Deg unnar n tsertit, deg wayen yezrin, ur tufiḍ i yelhan. Ama deg tγiwanin, ama deg twilayin, ama deg ugraw aγelnaw : akken yenna umedyaz, d ayen ur nettraǧu i d-yettifriren. Neẓra yessawen ubrid n tsertit, yessa d isennanen, maca nra isennanen-nni ad ilin d izeddganen, ur d-gellun s usulem n tfidi. Tegget tazzla s akersi – ggtent tazzliwin –, texleḍ tsertit akked yir iswan, tessur tezdeg d wammus, tigemmi yal ass tnegger, nekni nettwali. Tamurt yessaramen timanit, am tin ilan timanit, yewwi-d ad tili tisuddwin timagdayin, beddent γef yilugan iwatan, inesγuma yellan deg-sent, d ufrinen i ilan tezdeg deg tikli, tazmert i useddu n tlufa timeqqranin n Tmurt, d usirem deg ferru n wuguren n yimdanen.

-2 Deg unnar n tdamsa, mayella zik arraw n Tmurt zemren i laẓ-nsen s wayen i das-d-yettarra wakal-nsen akked tidi-nsen, mayella zik llant tmura iγer irezzu mmi-s n Tmurt akken ad yekkes laẓ-is, ass-a amaḍal yuγal d yiwet n taddart meqqren, ideg msawan wuguren, d wid n temẓi neγ d wid n tewser. Da, yewwi-d (acku d aγan) ad yerr azal i wayen akk igemmen deg wakal-ines, yettak-d tigelliwin i yimdanen d yiγersiwen, ad yerr azal i tzemmar timetwilin d unegmu n tussna akken ad qqlent temguriwin d tizeddganin (ayen i izemren ad d-yekk seg yiṭij, seg waḍu, seg waman, seg yimγan), iswi-nsent d amdan d twennaḍt. Ameγnas n timanit, d win yessefraken tigelliwin akken ad idirent i wara-n-wara, d win yettarran tawant i wallaγ akken ad tidir tawant deg wadis. Akken ur yettlaẓ umdan, akken, ma yecca yejjiwen (quand il a mangé à satiété), ur yetteffeγ dγa anda yečča, ur yettett amur n wayetma-is, ur yessamas tawennaḍt. S ubrid am wa, s uγerman am wa, γas ad d-tessekcam Tmurt tigelliwin seg Tmura, ad tissin amek ara tessufuγ ayen yellan ines.

-3 Deg unnar n tutlayt d yidles, dγa din i tekres taluft. Seg zik n zik, akk iγerfan i d-ikecmen glan-d s tutlayt-nsen, s yidles-nsen (taγerma, amezruy), glan-s s tirga-nsen. S tutlayin-nsen ay sbedden iwunak, d tisekliwin-nsen ay d-yufraren. Ula mi ara ṭṭfen, tikwal, warraw n Tmurt adabu, s tirga n umnekcam i t-ttaṭṭafen (amedya n Masnsen i yessqedcen deg tgelda-ines snat tutlayin ta deffir ta : tafniqt, talatint). Yettmeslay-aγ-d umezruy n tallit tanemmast γef ‘‘tgeldiwin’’ timaziγin yessentan lislam, ar ass-a ur neẓri dacu yellan d timmuzγa deg tgeldiwin-a. Tutlayt d yidles n Yimaziγen, seg teglest (zzman adqim) zgan deg ugama, ur kcimen deg uγrem, ur kkin deg usebded i yiwunak. Ass-a yewwi-d yal amdan ad yaγ amur-is deg tlelli, deg tlelliwin, akk tilelliwin, gar-asent tilelli n wawal. Takerrist n tmeslayt ilaq ad tefsi, ad yessebded umadan awanek-is, ad yesselḥu tilufa-s s tutlayt-is. D azref, d aγan. Ur telli, ass-a, kra n tutlayt ara yizmiren ad tidir i wara-n-wara ma ur tettwaseqdec timawt tira, anagar mayella reglen yimawlan-is iberdan yessufuγen yessekcamen gar-asen d yiγefran-nniḍen. Neẓra, ma yergel umdan tiwwura γef yiman-is, d tamettant-nniḍen i t-yeggunin ! Da ay d-yettban wazal n tririt n wazal i yiman d wannuz s ara d-yeglu wanect-a sdat wiyaḍ. Ma yessen umdan iman-is (tutlayt-is, tirga-ines), yezmer ad yissin wiyaḍ s wudem n tezdeg d wannuz. Tutlayt-nneγ d tamaziγt, d taqbaylit, d tacawit, d tumẓabt, d tacelḥit, d tarifit, d tamaheγt. Takerrist-nniḍen din yerzan tamaziγt ma d tutlayt neγ d tutlayin. Tutlayt-nneγ d tamaziγt, deg-s taqbaylit, deg-s tiyaḍ : yiwen ur yezmir ad d-yini anagar taqbaylit ay yellan deg uḍris-a, awi-d kan ad tili d awal ikeysen, d awal i d-yeqqaren tiktiwin, akk tiktiwin ! Awi-d kan tutlayt ad tili d tutlayt tagamant n tmetti ! Tutlayt taγelnawt tunsibt, d ayen-nniḍen.

Bgayet, amenzu n yibrir 2011

{sell i yinaw n Dr Allaoua Rabhi}

14 COMMENTS

  1. Tanemmirt a Mass Rabhi ɣef leqdic-ik azeddgan. Tajmilt-ik d tameqqrant imi ayen akka id tenniḍ d awal n tidet zeddigen am udfel yettrusun ɣef tqucac n yexxamen n tuddar n leqbayel. Nessaram-ak, i kečč akked wid ik-yettaken anzi, tazmert n tzemmurt, tahuski n tefsut d tumert alama d lmut !

  2. Tanemmirt a Mass Rabhi ɣef leqdic-ik azeddgan. Tajmilt-ik d tameqqrant imi ayen akka id tenniḍ d awal n tidet zeddigen am udfel yettrusun ɣef tqucac n yexxamen n tuddar n leqbayel. Nessaram-ak, i kečč akked wid ik-yettaken anzi, tazmert n tzemmurt, tahuski n tefsut d tumert alama d lmut !

  3. dayen kan i d abrid, abrid ara yeḍfer yal win yessaramen timanit, yettamnen s tmanit, yekkaten iwakken ad tili tmanit, Mass rabḥi yewwi-d abrid n liser, abrid yessawaḍen ɣer timanit ifazen, tin akken yessaram yal win yesɛan kra n tismin ɣef yiman-is, ɣef tmurt-is, ɣef lejdud-is.
    ur ssineɣ ara Mass Rabḥi akka deg wudem, maca ssneɣ-t s tira-s, s taččart n uqerruy-is, s lǧehd n tektiwin-is, ladɣa ṛẓana i yas-yernan tahuski ugar..
    Akka ihi a wid yebɣan timanit, abrid ara taɣem d wa, d ayen i d-yenna Mass Rabḥi, abrid-nwen d abrid n umennuɣ n liser, amennuɣ aserti, adelsan, ulayɣer times, taruẓi, ulayɣer ayen i d-yettaken udem n dir,
    tanemmirt i Mass Rabḥi, tanemmirt-nwen akk, afud igerrzen tawenza yelhan, tudert-nwen tettkemmil ɣer zdat, afus deg ufus taâkemt ẓẓayen ad tifsus!

  4. dayen kan i d abrid, abrid ara yeḍfer yal win yessaramen timanit, yettamnen s tmanit, yekkaten iwakken ad tili tmanit, Mass rabḥi yewwi-d abrid n liser, abrid yessawaḍen ɣer timanit ifazen, tin akken yessaram yal win yesɛan kra n tismin ɣef yiman-is, ɣef tmurt-is, ɣef lejdud-is.
    ur ssineɣ ara Mass Rabḥi akka deg wudem, maca ssneɣ-t s tira-s, s taččart n uqerruy-is, s lǧehd n tektiwin-is, ladɣa ṛẓana i yas-yernan tahuski ugar..
    Akka ihi a wid yebɣan timanit, abrid ara taɣem d wa, d ayen i d-yenna Mass Rabḥi, abrid-nwen d abrid n umennuɣ n liser, amennuɣ aserti, adelsan, ulayɣer times, taruẓi, ulayɣer ayen i d-yettaken udem n dir,
    tanemmirt i Mass Rabḥi, tanemmirt-nwen akk, afud igerrzen tawenza yelhan, tudert-nwen tettkemmil ɣer zdat, afus deg ufus taâkemt ẓẓayen ad tifsus!

  5. azul mas allawa.

    tanemmirt-ik ghef leqdic -ik d tektiwin d iwellihen i d-tefkit deg udris-a ghef tmanit.

    iqvaylin ugaden kan adavu sesg zik, umma zran belli s timanik kan ay zemmer ad refden iman-nsen, d wad seddun iman-nsen s yiman-nsen, akken i d-tennit deg awal-ik !

  6. azul mas allawa.

    tanemmirt-ik ghef leqdic -ik d tektiwin d iwellihen i d-tefkit deg udris-a ghef tmanit.

    iqvaylin ugaden kan adavu sesg zik, umma zran belli s timanik kan ay zemmer ad refden iman-nsen, d wad seddun iman-nsen s yiman-nsen, akken i d-tennit deg awal-ik !

  7. azul, tanemmirt aṭas a Mass Rabḥi γef tektiwin-a-inek, d ayen ittemmalen abrid i tudert-nneγ, a wi yufan inaw, i d-tenniḍ ad yaweḍ akk ar tmeẓẓaγ n Leqbayel a ten-id-yessaki, i wakken ad ddun deg iwellihen-a yessuffuγen, a wi yufan daγen, wid akk ixeddmen tasertit ur tettun ara tutlayt-a-nneγ, annaγ d tagi i d tamezwarut n tmezwura γef i nettnaγ, ilaq ad fken amedya i wid i sen-isellen, acku tineggura-yagi ttun-tt akk, εni tzad-asen leqraya neγ amek, menyif a tt-id-sxelḍen d tiyiḍ, wala ma ulac-tt akk deg inaw neγ deg tmesbaniyin ttgen!

  8. azul, tanemmirt aṭas a Mass Rabḥi γef tektiwin-a-inek, d ayen ittemmalen abrid i tudert-nneγ, a wi yufan inaw, i d-tenniḍ ad yaweḍ akk ar tmeẓẓaγ n Leqbayel a ten-id-yessaki, i wakken ad ddun deg iwellihen-a yessuffuγen, a wi yufan daγen, wid akk ixeddmen tasertit ur tettun ara tutlayt-a-nneγ, annaγ d tagi i d tamezwarut n tmezwura γef i nettnaγ, ilaq ad fken amedya i wid i sen-isellen, acku tineggura-yagi ttun-tt akk, εni tzad-asen leqraya neγ amek, menyif a tt-id-sxelḍen d tiyiḍ, wala ma ulac-tt akk deg inaw neγ deg tmesbaniyin ttgen!

  9. tanemmirt ɣef yinaw-agi-inek ay izem.
    Bɣiɣ {{ad rreɣ tajmilt i Mass Ɛellawa Rabḥi imi d-yefka awal s tmaziɣt.}} D ayen ilaqen aṭas, imi nekkat ɣef timanit, ntettu ayen i ɣ-yezdin: tutlayt-nneɣ.
    D tutlayt-nneɣ ilaqen a tt-nesnerni: s useqdec-ines ladɣa di tegnatin yecban ta.
    Yessefk a s-nefk tagnit ugar di tesdawit s usṭuqqet n tezrawin (études), d unadi.
    {{tutlayt-nneɣ tettmettat cwiṭ cwiṭ, neqqen-tt yeɛdawen ur nẓer: tilibizyu, rradyu, lqella uselmed, lqella useqdec, …}}
    {{ilaq imussnawen yellan am kečč, d inelmaden ara iḍefren abrid-nwen, ad leqḍen (collecter) tutlayt-nneɣ seg imawen n yemɣaren d temɣarin}} yellan di tqucac idurar, yemwezzaɛen deg tuddar. D imukan-a i iḥerzen ar assa tameslayt-nneɣ si nnger. Yal amɣar d temɣart, yeddem tamussni, ilaq a tt-nagem weqbel ad ifat lḥal.
    {{Ssarameɣ daɣen, ad tili « une académie », ara iḥerzen u ara yesnernin tutlayt-nneɣ, mačči win i d-yusan kan a d-yesnulfu awal}}. Imdanen bɣan tameslat-nneɣ, dacu kan ur ḥemmlen ara aserwet, bɣan ad tili tuddsa (organisation) iwulmen ara yeskelfen s waya. medden yakk ḥwaǧen annecta: Ineɣmasen, iselmaden, inelmaden, imeɣnasen n tmaziɣt…… imussnawen llan ama da ama dihin, ayɣer ihi aɛeṭṭel ?!
    ttwaliɣ a mass Ɛellawa Rabḥi, ẓriɣ teḥsiḍ annecta, ad yekker leqdic ɣef tutlayt nneɣ di tesdawiyin ladɣa, ur nettraju ara ddula, acku ur nettraju lxir seg weɛdaw.
    afud igerrzen
    tanemmirt.

  10. tanemmirt ɣef yinaw-agi-inek ay izem.
    Bɣiɣ {{ad rreɣ tajmilt i Mass Ɛellawa Rabḥi imi d-yefka awal s tmaziɣt.}} D ayen ilaqen aṭas, imi nekkat ɣef timanit, ntettu ayen i ɣ-yezdin: tutlayt-nneɣ.
    D tutlayt-nneɣ ilaqen a tt-nesnerni: s useqdec-ines ladɣa di tegnatin yecban ta.
    Yessefk a s-nefk tagnit ugar di tesdawit s usṭuqqet n tezrawin (études), d unadi.
    {{tutlayt-nneɣ tettmettat cwiṭ cwiṭ, neqqen-tt yeɛdawen ur nẓer: tilibizyu, rradyu, lqella uselmed, lqella useqdec, …}}
    {{ilaq imussnawen yellan am kečč, d inelmaden ara iḍefren abrid-nwen, ad leqḍen (collecter) tutlayt-nneɣ seg imawen n yemɣaren d temɣarin}} yellan di tqucac idurar, yemwezzaɛen deg tuddar. D imukan-a i iḥerzen ar assa tameslayt-nneɣ si nnger. Yal amɣar d temɣart, yeddem tamussni, ilaq a tt-nagem weqbel ad ifat lḥal.
    {{Ssarameɣ daɣen, ad tili « une académie », ara iḥerzen u ara yesnernin tutlayt-nneɣ, mačči win i d-yusan kan a d-yesnulfu awal}}. Imdanen bɣan tameslat-nneɣ, dacu kan ur ḥemmlen ara aserwet, bɣan ad tili tuddsa (organisation) iwulmen ara yeskelfen s waya. medden yakk ḥwaǧen annecta: Ineɣmasen, iselmaden, inelmaden, imeɣnasen n tmaziɣt…… imussnawen llan ama da ama dihin, ayɣer ihi aɛeṭṭel ?!
    ttwaliɣ a mass Ɛellawa Rabḥi, ẓriɣ teḥsiḍ annecta, ad yekker leqdic ɣef tutlayt nneɣ di tesdawiyin ladɣa, ur nettraju ara ddula, acku ur nettraju lxir seg weɛdaw.
    afud igerrzen
    tanemmirt.

  11. azul : as-nigh tanmirt i mass allawa rabhi , i wduktur amezwaru n lwilaya n bgayet , ig lulen deg ighil wis negh ighil yetwt-tun (taghiwant tizi n berber) at cekregh ghef leqdic ig xdem , asisegh-zef y ilu di tudrt axater mazal n hwajit s wattas……….ar tufart.

  12. azul : as-nigh tanmirt i mass allawa rabhi , i wduktur amezwaru n lwilaya n bgayet , ig lulen deg ighil wis negh ighil yetwt-tun (taghiwant tizi n berber) at cekregh ghef leqdic ig xdem , asisegh-zef y ilu di tudrt axater mazal n hwajit s wattas……….ar tufart.

Comments are closed.