Iqbayliyen d uskasi ɣef tnekkit di Fransa.

4
286

Amezruy yesken-aɣ-d belli tamḥersa (amnekcam) tzemmer ad teffer tayeḍ. Ass-a daɣen deg tmurt n Fransa, aẓar neɣ idles iteffer wayeḍ.

Mi nmuqel ɣer uskasi-a n tnekkit, a d-naf belli ineqqisen d tmuɣli n tegduda ɣer iẓuran d idelsan yellan di tmurt-a ur εdilen ani (ara).

Aselway Sarkozi yakk d ifransisen i d-yusan seg Turuft ur yettwaxlaḍ uẓar-nnsen neɣ idles nnsen d wiyaḍ.

Di tazwara n uskasi, aselway n terbaεt tamnayt n ukabar UMP, F. Coppé yena-d deg yiwet n tdiwennit yessujed-d yiwen n wahil i uselmed n tutlayt taεrabt i yakk ilmeẓyen yesεan iẓuran d Tefriqt Ugafa. Wissen ma iεemmed ɣef tatut n tutlayin timaziɣin nniḍen neɣ ur yessin ani belli llan iqbayliyen yeffuden almud n tutlayt n yimawlan-nnsen?!!

Ma d tinekkit taqbaylit tettwasenger deg tmurt-is. Aqla-ɣ s uɣilif d tikerẓi i nettwali ayen swacu i d-yegla usenger-a. Nuɣal almi ula di tmurt n Fransa, sseɣḍaren idles-nneɣ deg idelsan nniḍen.

Tagduda n Fransa tesdukkel aɣref aqbayli d iɣerfan nniḍen, terra-t am nutni, neɣ teḥseb-it am yiwet n terbaεt n ddin.

Aɣref Aqbayli yefruri-d seg twacult tameqqrant n Imaziɣen. Netta yessutur timanit i tmurt-is i wakken ad d-yerr leqder d sser i s-yettwaksen, ad yekkes daɣen azaglu i d-yersen fell-as.

Iqbayliyen yettidiren deg tmurt n Fransa ttaken akk afud-nsen i useḥirbeb ɣef tugdut d talakt. Tinekkit tafransist ur tezmir ad timɣur anager ma tefka yiwet kan n tmuɣli i merra idelsan iberaniyen yellan deg-s, war ma tga amgirred ger-asen.

Asnulfu n yiwet n tsudut n yidles amaziɣ d ayen ara s-yefken afud igerrzen, d win ara d isseknen belli Fransa tettqadar merra idelsan.

4 COMMENTS

  1. franca ur tezmir ara att ghutt iman-is s tutlayin n-gherfan ur nesei timura,wama,amek ar atexdem i corsiyen,negh ibbaskkiyen,negh ibbretoniyen.franca akken ak tefkk azref n’ tnekkit,ilaq ak att seaudd tamurt ik,mulac,ulac.akka id le jacobinisme,amina neseea ghurnegh.di tmurt.

  2. franca ur tezmir ara att ghutt iman-is s tutlayin n-gherfan ur nesei timura,wama,amek ar atexdem i corsiyen,negh ibbaskkiyen,negh ibbretoniyen.franca akken ak tefkk azref n’ tnekkit,ilaq ak att seaudd tamurt ik,mulac,ulac.akka id le jacobinisme,amina neseea ghurnegh.di tmurt.

  3. Awanek n Fransa yerra-d yiman-is d anebal n yinuwak waεraben (naɣ yimselmen) acku yebɣa idrimen-nsen (sennig-agi ulac!). Ihi atan dacu ɣreɣ sɣur udeg n ‘Senat’, ihi wagi mačči d maḥyaf?
    Awanek n Fransa yekkat deg warraw-is (populations françaises) …..d adabu i yusan-d i wakken win yesεan ad yesεu akteṛ… ma win ur nesεi a t-zzenzen i yisnarafen! Netta mazel ur ifaq s tawaɣit anida gren-t!

    http://www.senat.fr/rap/r07-360/r07-3606.html

    TRAVAUX DE LA COMMISSION : AUDITION SUR LE RÉFÉRÉ DE LA COUR DES COMPTES RELATIF À L’INSTITUT DU MONDE ARABE (IMA)

    …..

    La Cour a entendu le président Baudis lui exprimer son souhait de s’orienter dans une voie nouvelle et différente par rapport à l’acte fondateur, voie qui consisterait à impliquer et à utiliser fortement l’Institut du monde arabe comme un acteur de la mise en oeuvre d’une politique d’intégration des populations françaises d’origine arabe, notamment essentiellement maghrébine.
    Nous avons pris acte de ce choix. Je viens d’ailleurs de prendre connaissance de la lettre du Président de la République qui valide cette orientation. M. Baudis a ajouté qu’il souhaitait ouvrir le champ d’action de la fondation à des Etat islamiques non arabes.

  4. Awanek n Fransa yerra-d yiman-is d anebal n yinuwak waεraben (naɣ yimselmen) acku yebɣa idrimen-nsen (sennig-agi ulac!). Ihi atan dacu ɣreɣ sɣur udeg n ‘Senat’, ihi wagi mačči d maḥyaf?
    Awanek n Fransa yekkat deg warraw-is (populations françaises) …..d adabu i yusan-d i wakken win yesεan ad yesεu akteṛ… ma win ur nesεi a t-zzenzen i yisnarafen! Netta mazel ur ifaq s tawaɣit anida gren-t!

    http://www.senat.fr/rap/r07-360/r07-3606.html

    TRAVAUX DE LA COMMISSION : AUDITION SUR LE RÉFÉRÉ DE LA COUR DES COMPTES RELATIF À L’INSTITUT DU MONDE ARABE (IMA)

    …..

    La Cour a entendu le président Baudis lui exprimer son souhait de s’orienter dans une voie nouvelle et différente par rapport à l’acte fondateur, voie qui consisterait à impliquer et à utiliser fortement l’Institut du monde arabe comme un acteur de la mise en oeuvre d’une politique d’intégration des populations françaises d’origine arabe, notamment essentiellement maghrébine.
    Nous avons pris acte de ce choix. Je viens d’ailleurs de prendre connaissance de la lettre du Président de la République qui valide cette orientation. M. Baudis a ajouté qu’il souhaitait ouvrir le champ d’action de la fondation à des Etat islamiques non arabes.

Comments are closed.