Amezwaru (Fransa):
Tiwaculin εyant deg liḥala i yettidirent deg Tmurt n Yeqbayliyen. Kra yellan ɣla, tadrimt ur d-tkeččem ara, ur s-zmirent ara i tudert. ɣef wannect-a ttrebya n warraw-nsen teffeɣ afus-nsen. Lwacul teffɣen-d seg yiɣerbazen zik. Adabu ur sen-d-tecliε ara deg-sen. Ad s-tiniḍ mačči d izzayriyen, lhan-d kan d wid yellan yid-sen. Winna i sen-yewten afus rennun ssalayen-t, wayeḍ ad t-yawi yiɣẓer.
Aḍebsi “La parabole” daɣen yerna ikemmel-as. Tilifun, internet akked wallalen atraren, Izzayriyen urεad ur s-zmiren ara.. Ilmeẓyen uɣalen ttargun, yeffeɣ-iten leεqel. Ansay-nsen bran-asen yakk, dɣa ur frin d irumiyen neɣ d aεraben.
Wis-sin (Swis)
Leqbayel fkan afus. D nekkni i d-yeskecmen ikabariyen mačči d Adabu. Adabu seg zik ulac-it deg tmurt.. Bgayet teččur d ttbernat. Ger ttberna d tayeḍ tella ttberna. D acu i ten-yewwin ɣer wannect-a? D idrimen. Axeddim ulac, ufan-d aya. Deg-s ttawin-d s tefses tadrimt, aladɣa srabes n tebzert ur ten-d-tqessed ara.
Ma d lehyuf llan seg zik. Imedyazen-nneɣ seg zik ttaddren-t-id deg yisefra-nsen: asebsi, lkif..atg. D acu kan tura tuɣal εinani.. lbirra deg yiberdan..
Sarameɣ kan ur d-ttnulfun ara leεyub nniḍen sya d asawen..
Ma d “la parabole” icuba-yi rebbi tewwi-d aṭas n nnfeε..Seg waṭas-aya d nekkni nettcetki deg “l’unique” ..ass-a mi yella ufran ad tt-id-nerr fell-as
Wis-kraḍ (Fransa)
Aya yeffeɣ-d seld timunnent kan. Deg Tmurt, nella nettemsefham deg ugara-nneɣ. Adabu i wakken ad ɣ-ireẓ yuzen-aɣ-d lehyuf i wakken ad ɣ-icemmet ɣer wiyyaḍ. Yefka ttesriḥ d turagin i yimǧahden ad ldin ttbernat.. Γas akken s lekwaɣeḍ i tent-ldin, maca wiyyaḍ εunden-ten..aladɣa imi tella deg-sen tedrimt. Mi ara yesεu yiwen taḥanut n učči n mebla lekwaɣeḍ srabes n tebzert ttawḍen-tt-id imiren yakan, mi ara d-yeldi yiwen ttberna qemmcen allen-nsen fell-as.. Aya d asebɣes i uznaz n ccrab d wayen nniḍen deg tmurt n yeqbayliyen
Aɣerbaz deg aydeg ad irebbi igerdan, yessexrab-asen, yettarra-ten d aεraben, yesseεraq-asen anwa i d nutni.
Wis-kuẓ (Fransa)
Neknni nerwel-d yakk si tmurt. Wid yeɣran ǧǧan tamurt. Ulac dɣa anwa ara iwellhen wiyaḍ. Nekk akken ttwaliɣ tifrat d abrid i d-yewwi Ferḥat Mhenni, d abrid n Timanit. S Timanit nezmer ad d-nexdem isuḍaf i ɣ-yelhan, i ɣ-iwulmen. D nekkni kan i yeẓran d acu i yeffɣen fell-aɣ. Adabu yezga iteẓẓu-aɣ isennanen deg yiḥerqan-nneɣ. S tsertit-is idemmer imdanen ɣer tiṭṭurfa, yiwen yefren abrid n ddin neɣ asɣan, wayeḍ d lehyuf d wayen n diri i yeḍfer.
Wis-semmus (Tiz-Wezzu)
Ikabariyen nnulfan-d 15 iseggasen kan ɣer deffir. Akabari d axxam ixellun ixammen. Adabu yeǧǧa tamurt. Ikabariyen xeddmen ayen i sen-yehwan, ttawin-d lehyuf d tlawin ɣer tuddar. Ilmeẓyen (17-22 iseggasen) ttwazzewlen, ttawin yir iberdan.. Deg uɣerbaz teffɣen-d zik. Deg berra, ur ufin ara axeddim. Dɣa d lehyuf d tlawin kan i d-ttafen sdat-sen, itekkes-asen ɣef wul.
Wis-sḍis (Lezzayer)
Tibyarin ttemcuyarent deg ubrid. Anda terriḍ ad ten-tafeḍ. Sumsent yakk tawennaṭ. Tiwuɣa i d-xeddment i yemsebriden ṭṭuqtent: asṭerḍeq n rrwaḍi n tkeryas…atg. Awanek daɣen ulac-it, yebra-yas yakk. Imawlan ur ttrebbin ara arraw-nsen, ur sen-d-tecliε ara deg-sen. Lakul ur ixeddem ara lxedma-s..
Wis-sa (Fransa, 80 iseggasen)
Ilemẓi ur ixeddmen ara ur yezmir ara ad yeṭṭef iman-is. Ula d timetti daɣen ur s-tezmir. Tura deg taddart ulac la lεib ulac la leḥram. Yiwen ur yettqadar wayeḍ. Mmi-s ur yettaɣ awal i baba-s. Asqamu n taddart awal-is ur yettεedday ara. D nekkni i tt-id-yewwin i yiman-nneɣ..
Wis tam (Lezzayer)
Lehyuf-a d tamsalt n twacult. Tawacult meqqren, yesεan lɣaci, rnu-as lixṣas n tedrimt, aya yessufuɣ arrac ger yifassen n yimawlan.. Yessefk tiwaculin tiqbayliyen ur d-ttarwent ara s waṭas. Drus kan n dderya iεum. Akka ad s-zemrent i usegmi-nsen.
Yessefk ad d-iniɣ belli aya mačči d iǧadarmiyen i t-id-yettawin,acku walaɣ deg Bumerdes iǧadarmiyen ur stahzanen ara. Maca tella daɣen yiwet n tɣawsa, icuba-yi rebbi tesmeɣrem aṭas taluft. Acku deg taddart ulac aya i d-teqqarem akka.Aat taddart mazal ttemqadaren. Ilmeẓyen ur d-ttarran ara awal i yimeqranen. Deg ubrid, ad k-d-qablen yakk s azul. D tidet deg temdinin timeqranin yezmer ad yili waya..maca deg tudrin ulac.
Adabu daɣen ur d-yefki ara afus i Tmurt n Yeqbayliyen. Ttemrafin iqbayliyen ad ten-yawi yiɣzer.