NUR, udem n tafat yeǧǧa-yaɣ

18
252

I wid ur nessin ara Nur Uld Amara, d aslemad n Tamaziɣt u d ameɣnas ur nɛeyyu ɣef tutlayt-is. Ilul deg taddart At Ssi Amara i d-yezgan deg At Yaḥya, azal n 47 km deg unẓul-asammar n Tizi Wezzu.

Deg 2000, yezger ɣer Fransa anda yeqdec aṭas ɣef tutlayt d yidles Amaziɣ. Deg umedya, yella d amekfadu n yiwet n tesgilt deg tilizri n BRTV, isem-is «Timlilit d Unazur». Annect-a yella-d deg iseggasen imezwura n BRTV. Deg iseggasen-a ineggura yesselḥa daɣen tasgilt nniḍen, isem-is «Timsirin n Tmaziɣt». D tasgilt s wazal-is, imi aṭas n Imaziɣen, ama deg Tmurt neɣ deg Fransa, lemden ilugan n tira n tutlayt n tyematt-nsen.

Nur Uld Amara, yella yeselḥay tasmunt CBF (Association franco-berbère) n Saint-Denis, anda ger leqdicat-is yella yettheggi inelmaden ilmend ukayaḍ n BAC n Tmaziɣt. Yella daɣen ger wid yesseɣtuyen akayad-a.

Send ad yunag Nuṛ ɣer Fransa, deg tmurt-is, yella ger wid iqedcen ugar ɣef tutlayt d yedles Amaziɣ seg wasmi yella d anelmad n tesnawit armi dayen yessuli taɣuri-is. I wid yecfan i uɣunzu aɣerbazan i d-yellan deg 1994, asmi kan awanek neɣ adabu Azzayri yefratt di tikti i wakken ad yilli di tagara unekcum n Tutlayt Tamaziɣt deg unagraw aɣerbazan n Lzzayer, i Wesqamu Unnig n Timuzɣa (H.C.A.), umi yefka Tizziwet (Lewkala) n uheggi n wallalen usegmisen ilmend uselmed n Tmaziɣt.

Dɣa deg 1995, H.C.A. yufrar-d Nuṛ Uld Amara i wakken ad yili ger wid i wulmen ad seɣren Tamaziɣt deg iɣerbazen n tmurt. I wannect-a ad yetteki d wiyaḍ deg Tannant usileɣ n iselmaden n Tmaziɣt i d-yellan deg Ben 3aknun (Lezzayer tamanaɣt).

I wid yecfan i weɣmis Hebdo n Tmurt, deg 2000, Uld Amara yella ger wid yesselḥayen isebtaren n Tamaziɣt n weɣmis-a n Bgayet.
Wiki d kra kan ger waṭas n Leqdicat i d-yettefɣen dima seg ul yeṣfan n Nuṛ Uld Amara ama deg Tmurt neɣ deg Fransa ɣef tutlayt n lejdud-is.

Deg uzeṭṭa n tmetti Facebook anda yettili umbaddel n tektiwin, netta d waṭas n yemeddukal i teɛna Temsalt n tmaziɣt, krad wussan kan uqbel ad yessufeɣ iman-is, ass n 17 Cuṭwembir ɣef 9h02 seg umafus-is, icegɛed izen-a : «{Tamaziɣt, tamaziɣt, tamaziɣt…!!!Ar tufat ay imeddukal}».

Wissen ahat seg umeṭreḥ umuḍin i t-id-yuzen imi yella yehlek aṭan ur nḥellu. Ahat imi yezra belli ad yunag i lebda seg tmeddurt-a i deg nella, d lewṣaya i yebɣa ad aɣ d-yeǧǧ ɣef tin umi yefka aṭas seg tezmert-is d wayen yesɛa.

Ihi seg tama‑nneɣ a Nur, kkes aɣbel izen-ik yewweḍ-aɣ-d srid. Sgunfu di talwit u ttak azul akin-aẓekka i wid i ak‑yezwaren am Dda Lmulud, Dda Busɛud Muḥend Arab, Lwenas Maṭub d wiyaḍ akk i aken‑icban deg umennuɣ ɣef tmaziɣt.

Ad kfuɣ tajmilt-a s wawal n temyarut n tmurt n Legliz, Julie Burchill, i d‑yennan imeslayen-a:
“{Imeṭṭawen tikwal d tiririt ur n-wulmen ara i tmettant. Imi tameddurt tella-d s wudem aṣeḥḥi, d Rrbeḥ, ṭiririt igerzen is ara nqabbel tamettant d azmumeg.}”

18 COMMENTS

  1. sgunfu di talwit a gmat-nneγ NUR, tudert-ik akk, telha-d d tmaziγt i wakken ad tennerni, amezruy ur k-itettu ara, tewwiḍ-d abrid n Dda Lmulud aql-ak terrniḍ ar imdukkal-is yefkan tudert-nsen γaf tmaziγt.Teslemdeḍ-tt deg uγerbaz n tmurt, teslemdeḍ-tt s temsirin i d-tettheggiḍ deg tiliẓri( b r t v), nettru d twacult n NUR, imi tlaq aṭas n tebγest deg tegnit am ta, tettru tarwa n tmaziγt i t-iḥemmlen, imi yella deg widak igan azal i yemmat-sen.

  2. sgunfu di talwit a gmat-nneγ NUR, tudert-ik akk, telha-d d tmaziγt i wakken ad tennerni, amezruy ur k-itettu ara, tewwiḍ-d abrid n Dda Lmulud aql-ak terrniḍ ar imdukkal-is yefkan tudert-nsen γaf tmaziγt.Teslemdeḍ-tt deg uγerbaz n tmurt, teslemdeḍ-tt s temsirin i d-tettheggiḍ deg tiliẓri( b r t v), nettru d twacult n NUR, imi tlaq aṭas n tebγest deg tegnit am ta, tettru tarwa n tmaziγt i t-iḥemmlen, imi yella deg widak igan azal i yemmat-sen.

  3. Yezmer lḥal mačči d amḍiq neɣ d lawan, acu, ulamma tgerrez tikti iɣef yers umagrad-agi, agulen neɣ tuccḍiwin ččant aqerru-nnsent. Mkul izirig neɣ adur n tira, jeɛlulqent tcebburda n tira i yerran aḍris d ukrif, ur iwulem ara ad yili d tajmilt i win yesselmaden tutlayt tamaziɣt tazedgant. Nezmer a d-nini « ulac deg-s, awi-d kan yettwaru s tmaziɣt ! », nezmer daɣen a d-nger nnehta u a d-ngurreɛ : « Abbuh ! nebɣa a naẓ ɣer zdat, nebɣa a necbu leǧnas. Waa yat leɛṛaḍ, win yebɣan tamaziɣt ad yissin tira-s… akken iwulem ! »

    • win yebγan tamaziγt ad yissin tira-s, am akken d-nnan d Dda Lmulud i d-yettalsen awal-a, wissen daγen anwa akken i d-yeqqaren? wi iḥemmlen taqbaylit d iman-is i iḥemmel?, deg tira, mačči aṭas i d-yettawin mraw af mraw, xas ahat llan kra, ur ttgen ara tuccḍiwin di tira-nsen, widak-nni nra ad illin deg-sen aṭas imi rennun azal i tira,ammer d lebγi yal asmel(site) ad yili win ara yesseγtuyen deg-s tira, akken ayen akka i d-tenniḍ a Kabylemaker ar γur-s ad naweḍ, acku ugur ameqqran ass-a, d wid i mazal ur uminen ara s ugemmay akk d walugen n tmaziγt, yal yiwen yettxemmim akka ara tettwaru mačči akke nniḍen.

      • ssaramegh ad d-izen rebbi ssber i twacult-is akked d leqbayel merra , imi ayen i nezmer ad t-id nemmekti d lehmala ines i teqbaylit

    • Azul fell-ak a Mas Kabylemaker,

      Deg tazwara ɣur-k lḥeq ɣef ayen i d-tenniḍ maca riɣ ad ak-d-iniɣ kra n tmawtin (asget n tamawt?):

      1. Amagrad-a s lemɣiwla i turiɣ. Acku ugadeɣ ad tɛedi tegnitt ur yettili yiwen, ad as-yaren tajmilt s tutlayt i ɣef yefka Nur afud d tezmert muqqren n tuddert-is.

      2. S nadam i yekfiɣ amagrad-a imi yufad lḥal d 1 n yiḍ. S waken i ẓriɣ ad ilin aṭas n agulen/tuccḍiwin, mi tcegɛeɣ ɣer wid iselḥayen tamurt.info, uriɣ-as-n i waken ad sseγtun ma yella wayen i laqqen deg-s. Sḥasfeḥ ur d-yelli ara wannect-a.

      3. Ur d-nufa ara iɣerbazen anda nelmed Taqbaylit/Tamaziɣt, ladɣa deg Lezayer tamanaɣt anda i d-kkreɣ. Dayen kan i nesen s « La volonte et dans le tas » aken i qqaren s tefransist. Ammer d lebγi yal asmel ad yili win ara yesseγtuyen deg-s tira aken i d-yenna Mas Azer. Saramaɣ ad yili wannect-a i waken ad nnaz ɣer sdat.

      4. Di tagara, ad ak-fkeɣ yiwen uluɣmu. Ales-as umagrad i yuriɣ i waken ad nwali anda cḍeɣ, u deg-s ad nelmed ɣur-k ugar a Mas Kabylemaker.

      Tannemirt ɣef wayen i d-turiḍ. Racid.

      • Azul,

        Tanemmirt-ik a Rcid. Akken yebɣu yili wayen d-turiḍ nekk iɛeǧb-iyi. Kečč xerṣum tefkiḍ laɛtad i yiman-ik. Taqbaylit teččur d imsenqaden.
        Yiwwas sliɣ i yiwen uduktur ( ixeddem di Hca. Tazrawrt-is tewwi-d ɣef tsuqelt) di radyu tis-nat yekkated deg tsuqilt ( mačči d asenqed usnan meqqarin a nelmed. Yernu ur yessin ara ad yemmeslay Taqbaylit akken yessfk ɣas d nettat i d as-d-yettaken aɣrum)  » le fils du pauvre » i d-yerra Musa Taleb ( Ad fell-as Yeɛfu Ṛebbi) ɣer Teqbaylit ( yefka-yas azwel, Mm-is ugellil) . Tasuqilt ɣriɣ-tt, ɣas ma yella txuṣ kra. Ɣriɣ-tt ɣef yiwen yidis. Tɛeǧb-iyi nezzeh ɣas ma yella lliɣ ɣriɣ yakan ungal n M. Feraoun. Maca imi s teqbaylit tadyant tesɛa lbenna nniḍen. Dɣa anida akken i temmut xalt-s n Furulu, asmi i d-terba, ad tnid ruḍ ɣas alukan ad tiliḍ d acaraf.
        Aduktur ( mačči alamma nniɣ-d isem-is) ixdem adiwenni , netta d yiwen , yiwet n tikelt ɣef usuqel. Maca yemmeslay-d s Tefrasist. Yerra-d isem-is ɣef yiwen weḍris di tesɣunt n Hca . Nekk ur ccikeɣ d netta i t-yuran.

        Tamawt ( neɣ timawin):

        1- Nekk d « Aqbayli n serbis » am akken i d aɣ-qqaren i d-yekkren ger waɛraben n Lezzayer ( yernu d imibriken-nni). Werǧin ɣriɣ Tamaziɣt deg uɣerbaz, werǧin ddreɣ di tmurt n Leqbayel. Yernu qrib ad ččeɣ aqerwi n tisent ( lemleḥ) deg iminig.

        2- Ɛerḍeɣ ad ṣsegmeɣ ayen i wimi zemreɣ di tira,ɣas akken ad yili wanida zegleɣ. Lameɛna ur cliɛeɣ ara.

  4. Yezmer lḥal mačči d amḍiq neɣ d lawan, acu, ulamma tgerrez tikti iɣef yers umagrad-agi, agulen neɣ tuccḍiwin ččant aqerru-nnsent. Mkul izirig neɣ adur n tira, jeɛlulqent tcebburda n tira i yerran aḍris d ukrif, ur iwulem ara ad yili d tajmilt i win yesselmaden tutlayt tamaziɣt tazedgant. Nezmer a d-nini « ulac deg-s, awi-d kan yettwaru s tmaziɣt ! », nezmer daɣen a d-nger nnehta u a d-ngurreɛ : « Abbuh ! nebɣa a naẓ ɣer zdat, nebɣa a necbu leǧnas. Waa yat leɛṛaḍ, win yebɣan tamaziɣt ad yissin tira-s… akken iwulem ! »

    • win yebγan tamaziγt ad yissin tira-s, am akken d-nnan d Dda Lmulud i d-yettalsen awal-a, wissen daγen anwa akken i d-yeqqaren? wi iḥemmlen taqbaylit d iman-is i iḥemmel?, deg tira, mačči aṭas i d-yettawin mraw af mraw, xas ahat llan kra, ur ttgen ara tuccḍiwin di tira-nsen, widak-nni nra ad illin deg-sen aṭas imi rennun azal i tira,ammer d lebγi yal asmel(site) ad yili win ara yesseγtuyen deg-s tira, akken ayen akka i d-tenniḍ a Kabylemaker ar γur-s ad naweḍ, acku ugur ameqqran ass-a, d wid i mazal ur uminen ara s ugemmay akk d walugen n tmaziγt, yal yiwen yettxemmim akka ara tettwaru mačči akke nniḍen.

      • ssaramegh ad d-izen rebbi ssber i twacult-is akked d leqbayel merra , imi ayen i nezmer ad t-id nemmekti d lehmala ines i teqbaylit

    • Azul fell-ak a Mas Kabylemaker,

      Deg tazwara ɣur-k lḥeq ɣef ayen i d-tenniḍ maca riɣ ad ak-d-iniɣ kra n tmawtin (asget n tamawt?):

      1. Amagrad-a s lemɣiwla i turiɣ. Acku ugadeɣ ad tɛedi tegnitt ur yettili yiwen, ad as-yaren tajmilt s tutlayt i ɣef yefka Nur afud d tezmert muqqren n tuddert-is.

      2. S nadam i yekfiɣ amagrad-a imi yufad lḥal d 1 n yiḍ. S waken i ẓriɣ ad ilin aṭas n agulen/tuccḍiwin, mi tcegɛeɣ ɣer wid iselḥayen tamurt.info, uriɣ-as-n i waken ad sseγtun ma yella wayen i laqqen deg-s. Sḥasfeḥ ur d-yelli ara wannect-a.

      3. Ur d-nufa ara iɣerbazen anda nelmed Taqbaylit/Tamaziɣt, ladɣa deg Lezayer tamanaɣt anda i d-kkreɣ. Dayen kan i nesen s « La volonte et dans le tas » aken i qqaren s tefransist. Ammer d lebγi yal asmel ad yili win ara yesseγtuyen deg-s tira aken i d-yenna Mas Azer. Saramaɣ ad yili wannect-a i waken ad nnaz ɣer sdat.

      4. Di tagara, ad ak-fkeɣ yiwen uluɣmu. Ales-as umagrad i yuriɣ i waken ad nwali anda cḍeɣ, u deg-s ad nelmed ɣur-k ugar a Mas Kabylemaker.

      Tannemirt ɣef wayen i d-turiḍ. Racid.

      • Azul,

        Tanemmirt-ik a Rcid. Akken yebɣu yili wayen d-turiḍ nekk iɛeǧb-iyi. Kečč xerṣum tefkiḍ laɛtad i yiman-ik. Taqbaylit teččur d imsenqaden.
        Yiwwas sliɣ i yiwen uduktur ( ixeddem di Hca. Tazrawrt-is tewwi-d ɣef tsuqelt) di radyu tis-nat yekkated deg tsuqilt ( mačči d asenqed usnan meqqarin a nelmed. Yernu ur yessin ara ad yemmeslay Taqbaylit akken yessfk ɣas d nettat i d as-d-yettaken aɣrum)  » le fils du pauvre » i d-yerra Musa Taleb ( Ad fell-as Yeɛfu Ṛebbi) ɣer Teqbaylit ( yefka-yas azwel, Mm-is ugellil) . Tasuqilt ɣriɣ-tt, ɣas ma yella txuṣ kra. Ɣriɣ-tt ɣef yiwen yidis. Tɛeǧb-iyi nezzeh ɣas ma yella lliɣ ɣriɣ yakan ungal n M. Feraoun. Maca imi s teqbaylit tadyant tesɛa lbenna nniḍen. Dɣa anida akken i temmut xalt-s n Furulu, asmi i d-terba, ad tnid ruḍ ɣas alukan ad tiliḍ d acaraf.
        Aduktur ( mačči alamma nniɣ-d isem-is) ixdem adiwenni , netta d yiwen , yiwet n tikelt ɣef usuqel. Maca yemmeslay-d s Tefrasist. Yerra-d isem-is ɣef yiwen weḍris di tesɣunt n Hca . Nekk ur ccikeɣ d netta i t-yuran.

        Tamawt ( neɣ timawin):

        1- Nekk d « Aqbayli n serbis » am akken i d aɣ-qqaren i d-yekkren ger waɛraben n Lezzayer ( yernu d imibriken-nni). Werǧin ɣriɣ Tamaziɣt deg uɣerbaz, werǧin ddreɣ di tmurt n Leqbayel. Yernu qrib ad ččeɣ aqerwi n tisent ( lemleḥ) deg iminig.

        2- Ɛerḍeɣ ad ṣsegmeɣ ayen i wimi zemreɣ di tira,ɣas akken ad yili wanida zegleɣ. Lameɛna ur cliɛeɣ ara.

  5. ad d-yazen rebbi sber i imawlan ad sen-isifsis anezgum.
    Nnur At 3mara Taddart-is d Kuku deg At Yahya macci d At Si 3mara!

  6. ad d-yazen rebbi sber i imawlan ad sen-isifsis anezgum.
    Nnur At 3mara Taddart-is d Kuku deg At Yahya macci d At Si 3mara!

Comments are closed.