Qqaren Tamurt ur tesseččay ara aɣrum !!

14
282

Aṭas n Yeqbayliyen iwumi sliɣ qqaren “Tamurt-a (tamurt n Yeqbayliyen) tecbeḥ lemmer tesseččay aɣrum”. Aya d akellex, mačči d tidet. Wa d awal i d-iḍegger udabu, Iqbayliyen gren-as iɣallen wer ma faqen, dɣa uɣalen armi yumnen yes-s. Yebɣa ad ɣ-yessimen syes-s i wakken ad neggaǧ, ad nemcuyyar deg yal tamnaḍ n umaḍal, ad d-nelhu kan d weɣrum-nni, taqbaylit-nni ad tt-nettu. D wa kan i iceɣben adabu aεrab-ineslem. Ma yella d tidet tamurt ur tesseččay ara aɣrum, amek ihi i d-ddren Yeqbayliyen armi d tura?! Tili negren seg waṭas-aya. Ma yella ur tesεi ara nnfeε s tidet, d acu ara d-yawin Fransa ad tessentu tuccar-is deg wakal-nneɣ?! Σni d lxir i ɣ-tebɣa neɣ nɣaḍ-itt?!!

D tidet, tamurt tuɣal ur tesseččay ara aɣrum, maca segmi i yuɣalen Yeqbayliyen d ifenyanen, ttarran ifassen-nsen ɣer leǧyub, ttraǧun rrbeḥ deg leqhawi mi ara tturaren dduminu neɣ lkarṭa seg ṣbeḥ ar tameddit..Tuɣal ur tesseččay ara aɣrum segmi nuɣal nettkalay ɣef ddula ad ɣ-d-tejber axeddim.. nettat dɣa lemmer ad taf ad ɣ-tessenger ur ɣ-tettqil ara. Ma yella tkemmel akka, mačči kan d aɣrum ur tesseččay ara, maca kra yellan d yir lεib, ur yellin deg leεwayed-nneɣ, ad d-yennulfu deg-s. Dɣa atan aṭas i d-yennulfan yakan: am tmenɣiwt n yiman, tikkerḍa, timegraḍ..atg.

Zik, mi ara d-tεeddiḍ ɣef wezniq n taddart, meḥsub ur d-tettafeḍ ula yiwen, imdanen yakk xeddmen deg tferkiwin-nsen. Win i ineqqcen ineqqec, win i yettmeyyilen yettmeyyil, win ikessen ikess.. lḥaṣun yal yiwen d acu i ixeddem. Ttawin-d yakk aɣrum-nsen i d-ḥellan s tidi-nsen. Ass-a, ilmeẓyen ttmenṭaren deg yizenqan n taddart, ifassen deg leǧyub, stufan-d i yir awal d tmeslayt ɣef wihi d tihin.. neɣ ttargun ad uɣalen d imerkanṭiyen s tɣimit sufella n yeẓra n tejmaεt. Ma d iḥerqan dayen buren. Lemmer ad d-kkren wat-zik, ad d-afen akal iɣef ttnaɣen ɣef terdast deg-s, iɣef skarayen imenɣi ɣef tlisa, deg liḥala ideg yella akka tura, ad ten-d-run d iɣeẓrawen.

Ilmeẓyen-nneɣ ḥeqqren axeddim n wat zik, qqaren ulac deg-s nnfeε. Qqaren daɣen tudert ass-a tenbeddal, imi ttwalin, deg tilivizyuwat n tmura, ilmeẓyen yakk ttlusun akken i iwata, zzin-asent-id teḥdayin merra cebḥent, tessen afenǧal-nni n lqahwa neɣ tabiyyirt-nni tasemmaṭ. Wiisen dɣa ma yella akka s tidet i bennunt tmura?! Wissen ma s tidet axeddim n wat zik ulac deg-s rrbeḥ?!
Aya d akellex, d tarewla ɣef tidet. Ulac axeddim ur nesεi rrbeḥ. Γef aya, ur yessefk ad yeḥqer wemdan axeddim n wayeḍ, akken yebɣu yili. Ixeddimen yakk s ccan-nsen. Ilmeẓyen-nneɣ ɣilen-as, d amedya, ma yella kerrzen taferka-nsen neɣ kessen lmal d leqder-nsen i yeɣlin. Am akken zeεma, ur ṭṭifen ara amkan εlayen deg tmetti. Maca tuget deg-sen ur ẓrin ara rrbeḥ i yellan deg ixeddimen-a i ḥeqqren akka, am tkessawt, uẓu n ṭjur, tibḥirin… tafellaḥt sumata d wayen d-xeddmen wat zik s ifassen-nsen.

Eyyaw ad d-neddmet amedya n tkessawt n tɣeṭṭen, ad d-nḥesbet d acu n tedrimt i tezmer ad d-tawi. Ad negt leḥsab ɣef 25 kan n tɣeṭṭen. Muqlet ihi:

• Taɣaṭ n Spenyul i ɣlayen deg tmurt txeddem 30 000 DA (305 euro). Ihi 25 n tɣeṭṭen ad tent-id-naɣ s 750 000 DA (7 625 euro)

• Taɣaṭ ur d-nettak ara yakk, deg wass ad ɣ-d-teẓẓeg 03 litrat uyefki. Wa ma nkess-itt akken ttkessen wat zik, mebla ma nefka-yas učči i s-ilaqen.

• Llitra uyefki n taɣaṭ da deg tmurt txeddem 70 DA (0.71 euro)

• Ihi deg wass, yal taɣaṭ ad ɣ-d-tettawi deg wass 210 DA ( 2.13 euro). Deg waggur 6300 DA (64,04 euros). Deg 09 wagguren (acku ad nekkes ussan ideg ara teɣri) ad ɣ-d-tawi 56700 DA (576.27 euros).

• 25 n tɣeṭṭen, ihi, ad ɣ-d-awint deg useggas 1417500 DA (14406 euros), wer ma neḥseb iɣiden d tɣiḍaṭ ara d-arwent.

I tura, tamurt ur tesseččay ara aɣrum?!!

14 COMMENTS

  1. Amedya n uzemmur daɣen igerrez: Tawuri n 03 n wagguren kan ad d-kfunt i useggas yakk.

    100 n tzemrin zemrent ad seččent amdan akken i iwata.

    – Tazmmurt yettwaxedmen, ma yella ur yuriw ara uzemmur, ad ɣ-d-tefk ma ulac yakk 10 n litrat.
    – Litra ma deg tmurt i tenza, ad tenz s 400 DA (4 euros)
    – 400 (idinaren) x 10 (litrat) x 100 (tzemrin) = 400 000 idinaren (40 000 euros)

    Wa ma ur d-yefki ara yakk useggas.

  2. Amedya n uzemmur daɣen igerrez: Tawuri n 03 n wagguren kan ad d-kfunt i useggas yakk.

    100 n tzemrin zemrent ad seččent amdan akken i iwata.

    – Tazmmurt yettwaxedmen, ma yella ur yuriw ara uzemmur, ad ɣ-d-tefk ma ulac yakk 10 n litrat.
    – Litra ma deg tmurt i tenza, ad tenz s 400 DA (4 euros)
    – 400 (idinaren) x 10 (litrat) x 100 (tzemrin) = 400 000 idinaren (40 000 euros)

    Wa ma ur d-yefki ara yakk useggas.

    Gm: ttmeslayeɣ-d ɣef tzemrin, mačči tileqmatin.

    • D 4000 n uruten, di Tmurt-nneɣ, ma teqqim akka yarnu igerrez imi 4000 uru d 500000 iddinaren, d acu ar-a-d-yefkken 41666,66 iddinaren deg waggur af 12 wagguren. Diɣen llaqen iɣalen d wallaɣ.
      Afud igerrzen ay Iqvayliyen.

  3. Amedya n uzemmur daɣen igerrez: Tawuri n 03 n wagguren kan ad d-kfunt i useggas yakk.

    100 n tzemrin zemrent ad seččent amdan akken i iwata.

    – Tazmmurt yettwaxedmen, ma yella ur yuriw ara uzemmur, ad ɣ-d-tefk ma ulac yakk 10 n litrat.
    – Litra ma deg tmurt i tenza, ad tenz s 400 DA (4 euros)
    – 400 (idinaren) x 10 (litrat) x 100 (tzemrin) = 400 000 idinaren (40 000 euros)

    Wa ma ur d-yefki ara yakk useggas.

  4. Amedya n uzemmur daɣen igerrez: Tawuri n 03 n wagguren kan ad d-kfunt i useggas yakk.

    100 n tzemrin zemrent ad seččent amdan akken i iwata.

    – Tazmmurt yettwaxedmen, ma yella ur yuriw ara uzemmur, ad ɣ-d-tefk ma ulac yakk 10 n litrat.
    – Litra ma deg tmurt i tenza, ad tenz s 400 DA (4 euros)
    – 400 (idinaren) x 10 (litrat) x 100 (tzemrin) = 400 000 idinaren (40 000 euros)

    Wa ma ur d-yefki ara yakk useggas.

    Gm: ttmeslayeɣ-d ɣef tzemrin, mačči tileqmatin.

    • D 4000 n uruten, di Tmurt-nneɣ, ma teqqim akka yarnu igerrez imi 4000 uru d 500000 iddinaren, d acu ar-a-d-yefkken 41666,66 iddinaren deg waggur af 12 wagguren. Diɣen llaqen iɣalen d wallaɣ.
      Afud igerrzen ay Iqvayliyen.

  5. Ma tiγetten serbaḥen dacu ik yeğan ay amyaru!?
    Nek utan-iyi γer uqerruy mi lliγ d amezian.

    Yelha umagra-ik.

    Bγiγ ad iniγ lγella n tmurt d ilemziyen d tlelli-nnsen i waken ad xedmen ayen i sen-yehwan.
    Tadamsa tetteddu s merra iḥricen-is; tiγetten, izgaren,lektronik,tibeḥyar,linformatik,tujjia…..atg.

    Nekni adabu yesserwal ilemziyen γef tmurt, ma d wid iqqimen din-a yekkes-asen tilelli.

    tanemmirt.

  6. Ma tiγetten serbaḥen dacu ik yeğan ay amyaru!?
    Nek utan-iyi γer uqerruy mi lliγ d amezian.

    Yelha umagra-ik.

    Bγiγ ad iniγ lγella n tmurt d ilemziyen d tlelli-nnsen i waken ad xedmen ayen i sen-yehwan.
    Tadamsa tetteddu s merra iḥricen-is; tiγetten, izgaren,lektronik,tibeḥyar,linformatik,tujjia…..atg.

    Nekni adabu yesserwal ilemziyen γef tmurt, ma d wid iqqimen din-a yekkes-asen tilelli.

    tanemmirt.

  7. Awal thennit yelha.

    Ad rnugh i u awal ik belli thafellaht (ney takerrazth) ass a ur thaathiv ara am zik. Thura llan atas n tsawilath id ynelfan i seqdhachen i fellahen yal ass. tsawilath ayi tseksen laathav, rennund lghella akw dhel faydha.

    Thura i safaren ayyi n utchi bio negh « produits bio »s th fransisth, thesaa azal is dhi leswaq n Yeuropa dh MarIkan. Zith u zemmur akw dh tazarth negh ayefki n u ass a saan azal dheg ssuq yifen azal saan zik nni. Isafaren ayyi n utchi « biologiques » ghlayith 50 ar 100 % nnig isafaren idyemghin s dwawii n « chimique. Anecht a yewwid ath id yini yiwen ghef azal n tkerrazt ass a.

  8. Awal thennit yelha.

    Ad rnugh i u awal ik belli thafellaht (ney takerrazth) ass a ur thaathiv ara am zik. Thura llan atas n tsawilath id ynelfan i seqdhachen i fellahen yal ass. tsawilath ayi tseksen laathav, rennund lghella akw dhel faydha.

    Thura i safaren ayyi n utchi bio negh « produits bio »s th fransisth, thesaa azal is dhi leswaq n Yeuropa dh MarIkan. Zith u zemmur akw dh tazarth negh ayefki n u ass a saan azal dheg ssuq yifen azal saan zik nni. Isafaren ayyi n utchi « biologiques » ghlayith 50 ar 100 % nnig isafaren idyemghin s dwawii n « chimique. Anecht a yewwid ath id yini yiwen ghef azal n tkerrazt ass a.

  9. Baouz

    tanmirt ɣaf umagrad-agi innek , maca bɣiɣ a k-unţraɣ ɣaf yiwet n temsalt a wufan a yi-d arem tiririt n tideţ mači d-awal kan.

    Ugur di tmurt n yezwawen ameqran d-amenuɣ n twaculin d watmaten anwa ara ywarten wayeḍ ar mi tifarkiwin qiment di craε, d-asuki. yarna dima win yella dfir n cwal gar watmaten d ţislatin naɣ tinuḍin tigi skrent lgira n daw tmurt ger wamur ameqran n twaculin di tmurt n yezwawen. amek ara nessali tagmaţ ger watmaten yaran wiyiḍ d-igellilen, d-imenfan, d-imjaḥen, d-imengar ur d-ǧin ara. iqbayliyen cukkeɣ c’est des grand criminel à l’interieur de eux même. win yebɣan ad isenqed aya ad iruḥ ad iwali ixxamen n teɣdemt di tmurt n yezwawen.

    aqli ḥaraɣ melmi ar yili unabaḍ aqbayli ahat ad iṣeggem taɣdemt ara yefrun naɣ ara yesexsin timest icaεlent tlawin tiḥarkiyin di tmurt n yezwawen.

    Awid ur neẓri tamurt leqbayel ara teselqaf di teswiεt ar tayeḍ a tsufaɣ rruḥ s ufus n watmaten yenzan uɣenten iḍulan d lḥukuma taεrabit id yewḍen ar wagwens n wexxam.

    afet-iyi-d tifrat-is maca ad alsaɣ win ar id yaren mači d-awal kan.

    J’averti ceux qui veulent répendre, ne soyez pas des parolards.
    comme disait un homme politique :  » ici c’est une affaire de mots dans la réalité est une affaire de morts ».

  10. Baouz

    tanmirt ɣaf umagrad-agi innek , maca bɣiɣ a k-unţraɣ ɣaf yiwet n temsalt a wufan a yi-d arem tiririt n tideţ mači d-awal kan.

    Ugur di tmurt n yezwawen ameqran d-amenuɣ n twaculin d watmaten anwa ara ywarten wayeḍ ar mi tifarkiwin qiment di craε, d-asuki. yarna dima win yella dfir n cwal gar watmaten d ţislatin naɣ tinuḍin tigi skrent lgira n daw tmurt ger wamur ameqran n twaculin di tmurt n yezwawen. amek ara nessali tagmaţ ger watmaten yaran wiyiḍ d-igellilen, d-imenfan, d-imjaḥen, d-imengar ur d-ǧin ara. iqbayliyen cukkeɣ c’est des grand criminel à l’interieur de eux même. win yebɣan ad isenqed aya ad iruḥ ad iwali ixxamen n teɣdemt di tmurt n yezwawen.

    aqli ḥaraɣ melmi ar yili unabaḍ aqbayli ahat ad iṣeggem taɣdemt ara yefrun naɣ ara yesexsin timest icaεlent tlawin tiḥarkiyin di tmurt n yezwawen.

    Awid ur neẓri tamurt leqbayel ara teselqaf di teswiεt ar tayeḍ a tsufaɣ rruḥ s ufus n watmaten yenzan uɣenten iḍulan d lḥukuma taεrabit id yewḍen ar wagwens n wexxam.

    afet-iyi-d tifrat-is maca ad alsaɣ win ar id yaren mači d-awal kan.

    J’averti ceux qui veulent répendre, ne soyez pas des parolards.
    comme disait un homme politique :  » ici c’est une affaire de mots dans la réalité est une affaire de morts ».

  11. Tamurt tesseččay aɣrum i wid yesɛan akal , maca atan ula d widen ur txeddmen ara . I win ur nesɛi ara ula s tardast anda ara yessers ula d taɛekkazt -is ,amek ara yexdem i wakken ad yexdem ,ur t id-ttnulfu ara tiffenyent ?
    I wakken ur nesserwatara deffir wennar( acku atan ala tafellaḥt i d-nebder ) issefk , ɣef akken walaɣ , ad nebder akk tamiwin yerzan ixeddimdi tmurt . Nḥemmel tamurt nneɣ , la nettidir din dɣa , neẓra d acu i yettilin . Ur ilaq ara ad nebdu seg tiyita , ilaq ad nessefehem i wid i zemmren ad sxedmen imdanen ad d-fken dɣa ixeddim .
    Tanemmirt. ( surfet-iyi ma uella kra ideg sxesreɣ)

  12. Tamurt tesseččay aɣrum i wid yesɛan akal , maca atan ula d widen ur txeddmen ara . I win ur nesɛi ara ula s tardast anda ara yessers ula d taɛekkazt -is ,amek ara yexdem i wakken ad yexdem ,ur t id-ttnulfu ara tiffenyent ?
    I wakken ur nesserwatara deffir wennar( acku atan ala tafellaḥt i d-nebder ) issefk , ɣef akken walaɣ , ad nebder akk tamiwin yerzan ixeddimdi tmurt . Nḥemmel tamurt nneɣ , la nettidir din dɣa , neẓra d acu i yettilin . Ur ilaq ara ad nebdu seg tiyita , ilaq ad nessefehem i wid i zemmren ad sxedmen imdanen ad d-fken dɣa ixeddim .
    Tanemmirt. ( surfet-iyi ma uella kra ideg sxesreɣ)

Comments are closed.