Rrus d Ccinwa xesrent lpiṭrul alibi

0
322

« Tugdut tamaynut ad d-telhu akken i iwata s wid i s-d-yefkan afus », i
ikemmel yenna deg yiwet n tdiwennit i AFP, d ayen i d-yemmalen belli
rrbeḥ ad d-iṣaḥ ugar i tkebbaniyen n Fransa d Ṭṭelyan, timura timenza
i ysetεerrfen s Usqamu Aɣelnaw Uεḍil alibi.

Mass Ben Ceṭwan atan akka imira deg tegzirt n Malṭ, iɣer d-yewweḍ s
yiwet n teflukt n tgemrawt n yiselman. Adabu amalṭi yefka-yas-d
leεnaya tasertant, akken d-nnan kra n yimesǧarnanen.

« Rrus d Ccinwa xesren, ur yessefk ara ad gen aya », i d-yenna uneɣlaf
aqdim ɣef imi ugint snat n tmura-a ad bbuṭint ɣef rray wis 1973 i
teddem ONU.

Assaɣen idamsanen gar Libya d Rrus llan ǧǧuggen uqbel ad d-yebdu ccwal
deg tmurt. Sdeffir tirza n Uselway arusi Vladimir Putin ɣer Libya deg
useggas n 2008, Libya testenya aṭas n imsisiyen d tkebbaniyin
tirusiyin i iqeddcen deg uḥric n lpiṭrul, ma d Rrus tessuref-as ṭṭlaba
n 4,5 imelyaren n ddular amarikani, i s-tettalay.

Ass n 19 meɣres, aṭas n tmura tirumiyin, seg-sent Fransa, Legliz,
Iwunak-Yeddukklen, Kanada, Ṭṭelyan, Spanya akked Danmark, gant zzeḍmat
s lavyawat mgal tirebbuyaε n lkulunel Qeddafi, aya s leεnaya n Usqamu
n Teɣlist n ONU, i d-yessufɣen rray ilmend n usḥirbeb ɣef yimezdaɣ
ilibiyen.