Si lmuḥal ɣer miḥlal !

8
294

Deg webrid teteẓẓum uguren akken wiyaḍ ur sawaḍen, tesreẓagem iwegdud awal n tsartit, tesseḥfam awal n tugdut, tneqqem laman, tesnernayem lhem. Tettrebbim nḥas tesibrikem ulawen. Teseɛraqem ula d udem n weɛdaw, ass ideg ɣ-tettwahim s atmaten. Nɣil deg-neɣ tesakayem ken-wi tɣerqem di yir targit. Teḍra yid-wen am yiddawen, mi ččan ad ḍargem tabaqit.

Ur yelli d adabu i iweɛren, d kenwi id yezgan sdat n wegdud akken ur t-ittnal, ur yelli d tilelli i ibeɛden d kenwi iɣ-isɛarqen abrid ɣer-s. Tikli tban, abrid iban, iswi iban…acimi nugi ad naweḍ ? Tettreẓum ifadden, tneqqem asirem, teqqarem nettwaḍlem !

Agdud aqbayli ass-a yebda yettaki, tamuɣli-s twaha s ayla-s, s axxam-is, ɣer tidett. Agdud aqbayli yettuɣal-it-id laman, ṣwab yufa-t ger imaɣban,  » tidett attan di tmurt  » tidett tesneser-d si ẓẓur i tt-yeṭfen, twala, tezṛa anwa i daɛdaw, anwi i d iḍan-is.

Iqbayliyen ass-a abrid iban-asen, afus yers ɣef miḥlal, iɣ-d-igran d yiwen n usurif, asurif n timanit, iwakken ad naweḍ ɣer laṣel, ɣer tidett, ɣer yiman-nneɣ, acḥal aya fell-as nettnadi, ass-a abrid ɣer-s i yessufuɣ… acku neẓra belli tilelli tettwakkas-d s wawal sɣur win tettḥesisen, s cwal, sɣur win yesɛuẓugen, s wuzzal s ɣur wid inekren, d wid iɣ-irekḍen.

Tigemmi-nneɣ tban, tutlayt-nneɣ tban, afgan-nneɣ iban, akal-nneɣ iban, iɣ-d-igran kan ad t-id-nini: Akkin i wemnar d lexla!

8 COMMENTS

  1. tanemmirt-ik a murad gef udriss-a inek.

    d tidet i d-tennit.
    macci d adabu i yu3ren , llan kra n iqbayliyenn sservis ama d wid yellen deg udabu nigh d wid yellan deg temgallit (opposition) agh -sseexraben abrid n tlelli. d wiyya i yebghan a neqim dima sddaw temhersa

    • Tanemmirt a Murad. D tidet, macci d-adabu amesvâtli i idjehden, d nekni i yevdân am ivawen ghef llûh.
      D-imezwura nnegh, d-ikubar nnegh i idêfrên avrid ur nesufugh, i-mi cudden imal weghref aqvayli gher
      win weghref aârav azzayri yemxalafen atâs yid-negh ama deg idles negh deg tsertit.
      Tura avrid yendjêr, ivan am itîj ,ur d-igri ayen yezrin.Aghlan aqvayli ad yagh amkan-is gar ledjnas !

  2. tanemmirt-ik a murad gef udriss-a inek.

    d tidet i d-tennit.
    macci d adabu i yu3ren , llan kra n iqbayliyenn sservis ama d wid yellen deg udabu nigh d wid yellan deg temgallit (opposition) agh -sseexraben abrid n tlelli. d wiyya i yebghan a neqim dima sddaw temhersa

    • Tanemmirt a Murad. D tidet, macci d-adabu amesvâtli i idjehden, d nekni i yevdân am ivawen ghef llûh.
      D-imezwura nnegh, d-ikubar nnegh i idêfrên avrid ur nesufugh, i-mi cudden imal weghref aqvayli gher
      win weghref aârav azzayri yemxalafen atâs yid-negh ama deg idles negh deg tsertit.
      Tura avrid yendjêr, ivan am itîj ,ur d-igri ayen yezrin.Aghlan aqvayli ad yagh amkan-is gar ledjnas !

  3. Di semmusan sin, mi tefra lgirra, iserdas n tlisa kecmen-d, wwin-d yid-sen asenfar n tmetti taεrabt-tineslemt, mgal tamaziγt, bγan ad tebnu tmurt d taεrabt, tasertit-nsen s yiγil, ssugden akk medden dγa win yeddan yid-sen yedda, wayeḍ sserwan-as adegger, acḥal i yeğğan tamurt, acḥal n lmuğahiddin gan tagrawla n sa d wezgen iseggasen ur mmuten ara, kecmen-d nutni nγan-ten. Tura newweḍ ar miḥlal, neẓra adabu mazal ttεawanen kra yellan mgal Imaziγen.

  4. Di semmusan sin, mi tefra lgirra, iserdas n tlisa kecmen-d, wwin-d yid-sen asenfar n tmetti taεrabt-tineslemt, mgal tamaziγt, bγan ad tebnu tmurt d taεrabt, tasertit-nsen s yiγil, ssugden akk medden dγa win yeddan yid-sen yedda, wayeḍ sserwan-as adegger, acḥal i yeğğan tamurt, acḥal n lmuğahiddin gan tagrawla n sa d wezgen iseggasen ur mmuten ara, kecmen-d nutni nγan-ten. Tura newweḍ ar miḥlal, neẓra adabu mazal ttεawanen kra yellan mgal Imaziγen.

Comments are closed.