Teffeɣ Fransa, tekcem-d Lezzayer

0
3042
Muhand Uyahia
Muhand Uyahia

TAMURT – Uqbel anekcum n Fransa ɣer tefriqt n ugafa, llan yiguduen ttidirien di tmura iman-nsent: Iqbayliyen s tmurt-nsen, Icawiyen s tmurt-nsen… yal agdud amaziɣ s tmurt-is. Igduden-a ddakalen kan mi ara yili ṭṭrad, wama di teswiɛt n lisser yal yiwen yessen tamurt-ines iman-is.

Tekcem-d Fransa ar tefriqt n ugafa aseggas n 1830, teṭṭef aṭas n temnaḍin, meɛna tamurt n Leqbayel ur tekcim ara ɣur-s armi d aseggas n 1857 axaṭer temlal-d aṭas n ṭṭradat akked tmurt-a yettḥaraben ɣef wakal-is. Seg useggas-nni (24 di yunyu 1857) d asawen, tamurt taqbaylit teɣli gar ifassen n Irumiyen.

Ass n 14 di Tubeṛ 1839 tettwaxleq-d tmurt n Lezzayer s ufus n Fransa, tesbedd tadbelt-is yerna terra-d tilisa-ines i d-mazal armi d ass-a. Tilisa n tmura n Lezzayer n wass-a ur llint ara yerna ur ttwassnent ara uqbel 1839, axaṭer uqbel yal agdud n tefriqt n ugafa yettidir di tmurt-is iman-is. Deg useggas-a n 1839 tamurt n Fransa tger tammurt n Leqbayel zdaxel n Lezzayer ɣas kan uqbel tella d tamurt iman-is.

Tamurt n Leqbayel i terna Fransa ar Lezzayer tennuɣ akked d « kra » n Izzayriyen-nniḍen i wakken ad suffɣen Fransa. Sawḍen suffɣen-tt deg useggas n 1962, meɛna seg useggas-nni teqqim kan tmurt n Leqbayel d taklit ddaw n uzaglu axaṭer “ teffeɣ Fransa, tekcem-d Lezzayer”.

Ar wass-a ɛeddan 161 d aseggas segmi tamurt n Leqbayel mazal-itt ddaw n uzaglu. Mazal agdud-is yessaram tilelli-s i wakken ad yebnu tamurt-is ara ixedmen ɣef arraw-iw. Axaṭer tamurt taqbaylit tuklal ad tili d tamurt am tmura-nniḍen yesɛa ad tesɛu amkan-is gar-asent.

Amaziɣ Aweɣlis