Tihray* yeččuren d akasan (I)*

0
434
amen swayen ik-yahwan

Aɛrav-awal yettkemmil dima ideggef* anaten-is* imaziɣen-awal am akken d imazdaren*, di yal tamnaḍt n tmurt i Tmazɣa anida d nutni i d ugut*, maca lejdud-is seknan imawlan-nsen ar ddin ineslem. Akken ad menɛan seg ucebbak n tmuḥeqranit d uzɣuzer* n waɛraven-agi, wid yeqqimen d imaziɣen, iqqim-asen-d kan ad nekren laṣel d ttutlayt-nsen, ad ffren adger-nsen* neɣ diɣen ad berreḥen d aɛraven i gan, ladɣa awal-nsen. Am akken ar waɛraven-agi n tkellax, bac ad twaqebleḍ di twacult taɛrabt, ilaq-ak a bnadema ad tettmeslayeḍ kan s taɛrab u ad teddifandiḍ tineslemt nni yaɛzizen fell-asen.

D ddin agi isen-ifkan azal ak d uẓayeṛ* ar yegduden i sxedmen ar ddin-nsen, maca tella yiwet tamaw* yewi-d ad tiwali umdan : ur yella ula yiwen seg igduden imellalen yeddan, yumnen s ddin i wumi qqaren “tineslemt”. Ma d Imaziɣen, imi ar ass-agi, mazal-iten ttwaḥeqren s tneslemt n waɛraven :

Mačči d aɛraven i ten yernan, i ten-i yɣeḍlen, maca d ddin ineslem i rran yagi i sezgen* ar laɛwayed-nsen. Amedya:
a) Iqvayliyen srusun tazart, aɣrum af iẓekwan deg ass n lɛid. Lewɛadi deg ussan nniḍen di zzyara. Takemmist n tazart agi neɣ d weɣrum i srusun af iẓekwan, mačči d lmeyyet nni ara d yekkeren deg uẓekka-as at-yečč, maca i umessebrid, ssayel*, d lmal, atg,…ara d-yewwi webrid s yenn.
Acuɣer akkagi ? Axaṭer ar Iqvayliyen laẓ ur tefferen-t medden. Amedya: illa yiwen uqvayli zik, mara d-yeffeɣ ar tejmaɛt, idehhen-d icelɣumen-is s zzit uzemmur akken as-qqaren yečča-d tisfenǧin, netta yuɣ lḥal yelluẓ, ur tufiḍ i yger s imi-s.
b) Tagi n rebɛin yum n lmeyyet, ulac itt di tneslemt, maca tella kan i Tferka taɣerbit.
c) Illa diɣen taluft n ccix n taddart, werǧin yeggar-d iman-is deg ayen yaɛnan lecɣal n taddart.

Taddart ur tesseḥdar ara ccix deg unejmaɛ, seḥdaren-t kan deg ayen yaɛnan : lqerḥ neɣ lferḥ n taddart. Maɛna, sebba n wanect-agi segmi Imaziɣen ɣlin deg tcerkett n imnekcem aɛrav u seg imiren mačči refden-d iman-nsen seg anbaz* n Banu Hilal: nummen tafrirt*a wacḥal n lleqrun. Nezmer seg ayagi a nessesmel*ar: “yiriten icebḥanen ineggura” deg dunnit. Wammag, ini-tiyi amek ara qeblen takemmict igebliwen i d-yussan si Taɛrabt Tasɛudit di lqern VIII.

Amawal:

tihray: termes/akasan: haine/ideggef: traiter/anaten: compatriotes
agut: majoritaire/azɣuzer: racisme/imazdaren: inferieurs/adger: origine/uzɣuzer: racisme/aẓayeṛ: statut/tamawt: remarque/sezgen: adapter
ssayel: mendiant/anbaz: invasion/tafrirt: domination/nessesmel: classer/udmis: economique/tenfaliyin: expressions/tizɣunzar: racistes/tabdart: liste
utiknuluji: technologie/sɣermen: civiliser/ifran: grottes./amdal: monde

Hand Berkouk