Tizi Wezzu: Asɣur n tutlayt tamaziɣt – Aselmad yeḥqer taqbaylit, tutlayt i yesɣaray.

26
322

Inelmaden cektayen ɣef yiwen uselmad n umezruy deg uɣsur n tutlayt n tmaziɣt. Acku aselmad-agi qessiḥ aṭas, yerna iban-d am wakken yesselmad kan amezruy n Imaziɣen akken kan ad yečč aɣrum yes-s. Netta mgal tamaziɣt i yella. Aṭas n tikwal ixedmen asendad fell-as, imi yezga yettili mgal ayen xeddmen inelmaden, aladɣa ma gan-as anadi s teqbaylit.

Dɣa tagi d yiwet n tedyant ger waṭas i yexdem uselmad-agi.Yiwet n tikelt, yefka-yas i yiwen unelmad akken ad d-yeg anadi ɣef umezruy n taddart-is. Anelmad-nni iga-d yiwen unadi meqqren, yura-t s teqbaylit. Imi t-yekfa yesneɛt-d leqdic-is s tutlayt n teqbaylit zdat akk yimdukal-is inelmaden lakked uselmad nni. Dɣa, imi yekfa asenɛet n leqdic-is, aselmad banen-d ɣef udem-is urfan meqqren. Yenṭeq ar unelmad-nni yenna-yas : atan leqdic-ik ad s-fkeɣ warun (0). Anelmad, yebhet, yenna-yas : Ayen ay mass ? Yerra-yas : imi s tutlayt n teqbaylit i t-txedmeḍ !! Deg umbaddal n umeslay i d-yellan ger-asen aselmad yenna-yas : Amek ara tgeḍ leqdic s teqbaylit imi imezwura uran s tefransist, yessefk s tefransist kan. Yerna amer ẓran imazrayen telha teqbaylit-agi tili uran amezruy-is s teqbaylit.

D wigi i d imeslayen qessiḥen i yenna uselmad deg udem n unelmad-is.

26 COMMENTS

  1. aṭas i yellan am uqezzab-a, ttuwgan meεmada, i wakken ad rwin deg uselmed n tutlayt n taqbaylit, imi tura ulac win ara yugad, adabu i t-ittxelisen yebγa-tt akka, am ass-a a d-yas wass-nsen.

    tanemmirt a Tafzimt i γ-id-yettakken isallen n tmurt

  2. aṭas i yellan am uqezzab-a, ttuwgan meεmada, i wakken ad rwin deg uselmed n tutlayt n taqbaylit, imi tura ulac win ara yugad, adabu i t-ittxelisen yebγa-tt akka, am ass-a a d-yas wass-nsen.

    tanemmirt a Tafzimt i γ-id-yettakken isallen n tmurt

  3. Tanemmirt-im a tafzimt,

    Ass-a yewwid anekkes iceṭṭiḍen γef yiḍan agi. Wagi ur yelli d aselmad, d aqeddac n tneγlaft n war aselmed i yella. Iqezzaben agi yakk semγayend iferrawen mara ad rzun γer tmurt n iqbayliyen, ur yelli d aqbayli, ur yelli d acawi neγ d amẓabi, wagi iban am yiẓẓan lkaγeḍ d amaway n tzikert d tefransist.
    Wigi ṭṭuqten mačči d kra di tmurt, tikti-iw amek ara neg aγalad yernu anergel tafart nsen!!! S useqdec n teqbaylit. Daγen yewwid ad nader ismawen n wigi iy kkaten mgal tutlayt nneγ. Acku amezruy mačči kan d wid yeqwan i t-ittarun, nezmer nekni daγen s wid agi ur nesεi ass-a tizmert anaru i tarwa uzekka, iwakken ad cfun. Acku azekka, yezmer uselmad agi s yimad-is ad yeqqar nekki daγen qedceγ γef tmaziγt.
    1-isem-is uselmad agi?
    war tittin, qimet di talwit

  4. ihi d’ayemi qqaren kra inelmaden n tesdawit n tizi uzu,ma ara ttemesteqsayen garasen,ma d l’etudiant keccini,negh ttamazight it qaredd?ghursen,ahat, tamazight macci d’leqraya.axxatter ur ttesinen ara.s sebba iselmaden am iggi,ur n’yezzeri ara ula,iwakken addemslayedd ghef weghref akken iwata,ulac am tickki s’tutlayet -is.maena iselmaden am iggi,macci iw selmed uyumi i ten yettxeliss udabu,iwayen nidden.ihi,seya d’asawen,ur ilaq ara,akken yenna gmat nnegh aggi ufella,anesser imedanen »uffiren » am wiggi
    yekkaten akken ad ghebun tutlayt nnegh.

    • a tiyta deg-nnegh yersen, nedder neh’d’er i twaghit, yerna nessusem am rrxas’.
      Amek ara isemmi i yiman-is wagi d aselmad ? yerna di teghmert n tmazight ?
      Akken i d-nnan yimdukal imezwura i d-yuran izen : ilaq ad ittwafd-ah’ wemdan-agi. simmal nettesser imdanen am wigi simmal ad ttkemmilen deg txessart iay xeddmen.

      • dagi di tseddawit n tziwezu, llan iselmaden ibennun, llan iselmaden itthudun. ur ilaqara as teqqarem kan d aselmad-agi igheqren tamazight i d agezdu n tmazight n tiziwezzu. llan iselmaden wiyad, lhan, xeddmen ayen yelhan. Maççi d yiwet ad tt-idinigh, nekkini d analmad n tmaazight di tiziwezzu, ad d-inigh aselmad-agi yerra ad’ar, wissen ma d lxuf negh d afiqi igfaq.

        • Wissen ma tzemreḍ ad ɣ-d-tiniḍ d acu i tebɣiḍ ad t-id-tiniḍ s « wissen ma d lxuf neɣ d afiqi i ifaq » ?

  5. Tanemmirt-im a tafzimt,

    Ass-a yewwid anekkes iceṭṭiḍen γef yiḍan agi. Wagi ur yelli d aselmad, d aqeddac n tneγlaft n war aselmed i yella. Iqezzaben agi yakk semγayend iferrawen mara ad rzun γer tmurt n iqbayliyen, ur yelli d aqbayli, ur yelli d acawi neγ d amẓabi, wagi iban am yiẓẓan lkaγeḍ d amaway n tzikert d tefransist.
    Wigi ṭṭuqten mačči d kra di tmurt, tikti-iw amek ara neg aγalad yernu anergel tafart nsen!!! S useqdec n teqbaylit. Daγen yewwid ad nader ismawen n wigi iy kkaten mgal tutlayt nneγ. Acku amezruy mačči kan d wid yeqwan i t-ittarun, nezmer nekni daγen s wid agi ur nesεi ass-a tizmert anaru i tarwa uzekka, iwakken ad cfun. Acku azekka, yezmer uselmad agi s yimad-is ad yeqqar nekki daγen qedceγ γef tmaziγt.
    1-isem-is uselmad agi?
    war tittin, qimet di talwit

  6. ihi d’ayemi qqaren kra inelmaden n tesdawit n tizi uzu,ma ara ttemesteqsayen garasen,ma d l’etudiant keccini,negh ttamazight it qaredd?ghursen,ahat, tamazight macci d’leqraya.axxatter ur ttesinen ara.s sebba iselmaden am iggi,ur n’yezzeri ara ula,iwakken addemslayedd ghef weghref akken iwata,ulac am tickki s’tutlayet -is.maena iselmaden am iggi,macci iw selmed uyumi i ten yettxeliss udabu,iwayen nidden.ihi,seya d’asawen,ur ilaq ara,akken yenna gmat nnegh aggi ufella,anesser imedanen »uffiren » am wiggi
    yekkaten akken ad ghebun tutlayt nnegh.

    • a tiyta deg-nnegh yersen, nedder neh’d’er i twaghit, yerna nessusem am rrxas’.
      Amek ara isemmi i yiman-is wagi d aselmad ? yerna di teghmert n tmazight ?
      Akken i d-nnan yimdukal imezwura i d-yuran izen : ilaq ad ittwafd-ah’ wemdan-agi. simmal nettesser imdanen am wigi simmal ad ttkemmilen deg txessart iay xeddmen.

      • dagi di tseddawit n tziwezu, llan iselmaden ibennun, llan iselmaden itthudun. ur ilaqara as teqqarem kan d aselmad-agi igheqren tamazight i d agezdu n tmazight n tiziwezzu. llan iselmaden wiyad, lhan, xeddmen ayen yelhan. Maççi d yiwet ad tt-idinigh, nekkini d analmad n tmaazight di tiziwezzu, ad d-inigh aselmad-agi yerra ad’ar, wissen ma d lxuf negh d afiqi igfaq.

        • Wissen ma tzemreḍ ad ɣ-d-tiniḍ d acu i tebɣiḍ ad t-id-tiniḍ s « wissen ma d lxuf neɣ d afiqi i ifaq » ?

  7. Aselmad am wa, nekk ghur-i macci kan d rrxis kan i yella, nnig n wanect-a: d le chef n rrxas. Yella yiwen daghen am netta deg tesdawit n Bgayet (deg teghmert n tmazight), yelha ma nnigh-d isem-is, qqaren-as : Benchikh. Aselamd-a, yesseqray amezruy n tmazight, maca yettcekkir atas amek i d-kecmen Wa3raben s ddin rebbi n baba-tsen! Yeqqar-asen-d i yinelmaden belli ayen akka xedmen wa3raben dayen yelhan nezzeh, ssawd’en ad gh-ggen lxalat-nnegh, wwin atas n tullas gher Ldjazira, … macci d yiwet i nezmer ad d-nini!!! Nekk cukkegh ula d yemma-s nagh kra n tyistmatin-is ddant ad tent-ggen Wa3raben, lefh’ul (akka i sen-isemma i Wa3raben!!)

    • Ad d-inigh tettghad’ tmazight deg yir ifassen, akka i as-yenna umedyaz. waqila iselmaden-agi n umezruy yiwet uselmad i ten-iseghren. Nekk ad d-inigh maççi kan d nitni, llan wiyid’, lukan ufan ad kksen iman-nsen seg tesga n tmazight, wissen amek ughalen d iselmaden n tmazight. Ad twalim i txeddem lexsara mi ara as-ternum cwit’ n tmussni.

      • ya pa seulement ca, A tiziwezu, ils font les cours en lange francaise ou en arabe. j’ai des amis tudiant au departement amazighe il me raconte boucoup de chose, il font tou sauf tamazight. sa ne metone pas si un enseignant est contre tamazight dans ce departement.

  8. Aselmad am wa, nekk ghur-i macci kan d rrxis kan i yella, nnig n wanect-a: d le chef n rrxas. Yella yiwen daghen am netta deg tesdawit n Bgayet (deg teghmert n tmazight), yelha ma nnigh-d isem-is, qqaren-as : Benchikh. Aselamd-a, yesseqray amezruy n tmazight, maca yettcekkir atas amek i d-kecmen Wa3raben s ddin rebbi n baba-tsen! Yeqqar-asen-d i yinelmaden belli ayen akka xedmen wa3raben dayen yelhan nezzeh, ssawd’en ad gh-ggen lxalat-nnegh, wwin atas n tullas gher Ldjazira, … macci d yiwet i nezmer ad d-nini!!! Nekk cukkegh ula d yemma-s nagh kra n tyistmatin-is ddant ad tent-ggen Wa3raben, lefh’ul (akka i sen-isemma i Wa3raben!!)

    • Ad d-inigh tettghad’ tmazight deg yir ifassen, akka i as-yenna umedyaz. waqila iselmaden-agi n umezruy yiwet uselmad i ten-iseghren. Nekk ad d-inigh maççi kan d nitni, llan wiyid’, lukan ufan ad kksen iman-nsen seg tesga n tmazight, wissen amek ughalen d iselmaden n tmazight. Ad twalim i txeddem lexsara mi ara as-ternum cwit’ n tmussni.

      • ya pa seulement ca, A tiziwezu, ils font les cours en lange francaise ou en arabe. j’ai des amis tudiant au departement amazighe il me raconte boucoup de chose, il font tou sauf tamazight. sa ne metone pas si un enseignant est contre tamazight dans ce departement.

  9. ad yetti da lmulud nat meamer degg uzzekka-s,ma ara yesel ayen idderun,d’el battel ar ayettaeddayen ghef tmazight di tesdawit yettawin ism-is.maena nessaram kkan,add yas was nsen yiddan aggi iigebghan aghesxerben lumur.

    • Tanemmirt akk, tagi d tidet yesseqraḥen i wen-id-ssawaḍaɣ sya seg tmurt , d wigi i d imdanen i d-yessufuɣ uɣerbaz n tmurt n lezzayar yeḥfan , yesselmed-asen amek ara kerhen tameslayt tayemmat.

  10. ad yetti da lmulud nat meamer degg uzzekka-s,ma ara yesel ayen idderun,d’el battel ar ayettaeddayen ghef tmazight di tesdawit yettawin ism-is.maena nessaram kkan,add yas was nsen yiddan aggi iigebghan aghesxerben lumur.

    • Tanemmirt akk, tagi d tidet yesseqraḥen i wen-id-ssawaḍaɣ sya seg tmurt , d wigi i d imdanen i d-yessufuɣ uɣerbaz n tmurt n lezzayar yeḥfan , yesselmed-asen amek ara kerhen tameslayt tayemmat.

  11. Ur nwehhem ara deg wayen ara nsell , deg wayen ara nɣer ama dagi neɣ deg usmel nniḍen . Tamaziɣt , atan iban d akken tḍur icenga-ines ; Ayagi mači d amaynut . Am akken daɣen i ittili wayagi di yal tamurt anda tameslayt tunsibt tḥulfa i yiman-is ( neɣ) ḥulfan-as wiḍ tt-isbedden war lebɣi n weɣref la d-itteddu ɣur-s ad tesɛu takna .
    Wid yettarran iman-nnsen la tḥaraben ɣef tutlayt tunṣibt neɣ tin n udabu , wigi atan iban ur sɛan ara n laṣṣel . Ernu-d ɣer wannect-a amxix n wiggad yessendamen ula deg warraw nnsen akken ur qqaren ara tamaziɣt . Iwwi-d kan ad nwali tamsalt agi am akken tteḍḥin s yiman -nnsen . La haine de soi relève du domaine psychologique .
    Dans tous les cas , amm akken d tennam d RRXAS wigi .
    Tanemmirt .

  12. Ur nwehhem ara deg wayen ara nsell , deg wayen ara nɣer ama dagi neɣ deg usmel nniḍen . Tamaziɣt , atan iban d akken tḍur icenga-ines ; Ayagi mači d amaynut . Am akken daɣen i ittili wayagi di yal tamurt anda tameslayt tunsibt tḥulfa i yiman-is ( neɣ) ḥulfan-as wiḍ tt-isbedden war lebɣi n weɣref la d-itteddu ɣur-s ad tesɛu takna .
    Wid yettarran iman-nnsen la tḥaraben ɣef tutlayt tunṣibt neɣ tin n udabu , wigi atan iban ur sɛan ara n laṣṣel . Ernu-d ɣer wannect-a amxix n wiggad yessendamen ula deg warraw nnsen akken ur qqaren ara tamaziɣt . Iwwi-d kan ad nwali tamsalt agi am akken tteḍḥin s yiman -nnsen . La haine de soi relève du domaine psychologique .
    Dans tous les cas , amm akken d tennam d RRXAS wigi .
    Tanemmirt .

Comments are closed.