Tutlayt ǧǧan waraw-is

21
292

Taqbaylit teḍra-yas am win yettdeggiren aɣyul s adaynin ! Neɣ ahat am taǧǧalt-nni di taddart, walan-tt akk belli taɛra, yiwen ur yezmir ad yaẓ ad tt-yeṣṣer.

Adabu yeggul ad tt-yereẓ, ad tt-isenger, rnu ɣer-s imawlan n inelmaden aṭṭas i tt-yugin i tarwa-nsen, qqaren:” I wumi-tt tmaziɣt-agi? I wacu-tt tmaziɣt-agi?…”
ɣas llan kra kkaten nnig tezmert-nsen i wakken ad seɣtin i yimdanen belli, tutlayt tayemmatt tesɛa azal meqren, tesɛa aḥric meqren deg wumdan akked tmetti i deg la yettidir, maca drus.

Tamaziɣt yellan d tutlayt taɣelnawt , deg uɣarbaz sɣaren-tt am wakken d tutlayt tabaranit neɣ kter, qqaren-tt inelmaden seg useggas wis 4 d asawen. Ma yella d tutlayt yella d tabaranit ( tafransist ) sɣaren-tt deg useggas wis sin. Ma yella nuɣal-d ɣer tutlayt taɛrabt i yellan i yiqbayliyen d tutlayt tabaranit, ur iban ara yakk amek i la ttesɣaren ( bɣan ad tteseɣren d tutlayt tayemmatt nettat ur telli, ugin ad tteseɣren d tutlayt tabaranit, acku ulac tutlayt ur nesɛi imawlan, ur bɣin ara ad begnen belli iɛraben d ibaraniyen di tmurt n Lezzayer).

Aṭṭas n tutlayin i yellan di tmurt n Lezzayer, aṭṭas n yigduden i yellan di tmurt n Lezzayer. Yal agdud yekseb tutlayt-is neɣ tutlayin-is, yal agdud ilaq ad iɣer, ad yesɣer tutlayt-is tayemmatt, ɣer-s ad yernu tutlayin nniḍen.

Agdud aqbayli ilaq ad yewet ɣef teqbaylit ala taqbaylit, ur yezmir ara ad yili yimal n tmurt melba taqbaylit.

Akken yili nebɣa, neɣ akken yili nuẓ ɣer sdat mebla taqbaylit , yettuɣal d awexer ɣer deffir.

Irneten Murad

21 COMMENTS

  1. Azul,
    Tuslayt, idles akw d tnekkit azal nsen anect n wazal i nefka talast (religion) tavaylit, tin i mezwura, tin n i jeddithen.
    Tamurt negh t sruh lhiva d serr ines deg mir nevda n verru i talast negh (yakan, deg mir tekem Fransa). Tasertit, izefan, tanekkit, amezruy, tfamilt, n taddart, atg…. negh akw qqnen ar (negh kkand sghur) talast ijeddithen. Ma yella weqvayli yughal i ttafar tineslemt, ivan lhal akken, ass a negh azekk, ad yughal ad iverru kra kra i teqvaylit tanaslit.
    Ihi, balak ayen ar awend inigh ad akun isett; maca anect a d tidett : ferru n ighevlan n negh iqqen ar wanect ar nefk d azal i tqurravin negh akw d laâwayed n teqvaylith. D wayyi ay d lsas n tnekkit n wemdan anda yella deg madal. Miqlet kan i Europa amek tugh avrid n teksart deg mir teldi tyiwwura i tinelemt.

    • ta qvaylit ye dra-y as am win ye tt degir-n a ghyul ar udaynin! negh ahat am ta djalt eni deg ta dart,ee walan-tt akw beli te 3ra (ghra?), yiwen ur ye zmer a-d y’az ad tt ye ser.
      A davu ye gul ad tt ye rez, ad tt ye senger,ernu ghur-s i mawlan n i nelmaden atas i tt ee y ugin i t’arwa nsen, ee qaren :imumi tt t’mazight agi? ghas ee llan kra ee katen nnig n t’zmert nsen iu aken ad ee seghtin iy i mdanen aken t’utlayt ta yematt ghur-s azal d a meqwran,ghur-s a hric d a meqwran deg umdan akw d t’meti ideg ye tt idir,maca drus.
      Ta mazight i(y) lla-n d t’utlayt ta ghelnawt, deg ughervaz ee sgharen-tt am aken d t’utkayt ta veranit negh kter (nnig), ee qaren tt i nelmaden seg usegwas wis 4 d a sawen, ma d t’utlayt ta veranit (ta fransist) ee sgharen tt deg usegwas wis sin, ma n’ughal-d ar ta 3ravt (ghravt) iy (te) lla-n iy i qvayliyen d t’utlayt ta veranit, ur ye van ara yakw amek i-la tt ee sgharen(ee vghan ad tt ee seghren d t’utlayt ta yematt nettat ur t’elli .Ee ugin ad tt ee seghren d t’utlayt ta veranit,acku ulac t’utlayt ur-n (te)s3i (sghi) i mawlan, ur ee vghan ara a-d ee svegnen aken a3raven (aghraven) d i veraniyen deg t’murt n ledzayer .
      atas n t’utlayin i ye lla-n deg t’murt n ledzayer, atas n i gduden i ye lla-n daghen ,yal yiwen ye ksev t’utlayt is negh t’utlayin is,yal a gdud y laq ad ye sgher t’utlayt is ta yematt , din ghur-s ad ye rnu tin nniden.
      a gdud a qvayli y laq ad ye wet af t’qvaylit ala ta qvaylit,ur ye zmer a-d y’illi y imal n t’murt war ta qvaylit.
      aken ye vghu y’illi , negh aken ne vghu n’uz ar zdat war ta qvaylit, ye tt ughal d gwri ar defir .

  2. Azul,
    Tuslayt, idles akw d tnekkit azal nsen anect n wazal i nefka talast (religion) tavaylit, tin i mezwura, tin n i jeddithen.
    Tamurt negh t sruh lhiva d serr ines deg mir nevda n verru i talast negh (yakan, deg mir tekem Fransa). Tasertit, izefan, tanekkit, amezruy, tfamilt, n taddart, atg…. negh akw qqnen ar (negh kkand sghur) talast ijeddithen. Ma yella weqvayli yughal i ttafar tineslemt, ivan lhal akken, ass a negh azekk, ad yughal ad iverru kra kra i teqvaylit tanaslit.
    Ihi, balak ayen ar awend inigh ad akun isett; maca anect a d tidett : ferru n ighevlan n negh iqqen ar wanect ar nefk d azal i tqurravin negh akw d laâwayed n teqvaylith. D wayyi ay d lsas n tnekkit n wemdan anda yella deg madal. Miqlet kan i Europa amek tugh avrid n teksart deg mir teldi tyiwwura i tinelemt.

    • ta qvaylit ye dra-y as am win ye tt degir-n a ghyul ar udaynin! negh ahat am ta djalt eni deg ta dart,ee walan-tt akw beli te 3ra (ghra?), yiwen ur ye zmer a-d y’az ad tt ye ser.
      A davu ye gul ad tt ye rez, ad tt ye senger,ernu ghur-s i mawlan n i nelmaden atas i tt ee y ugin i t’arwa nsen, ee qaren :imumi tt t’mazight agi? ghas ee llan kra ee katen nnig n t’zmert nsen iu aken ad ee seghtin iy i mdanen aken t’utlayt ta yematt ghur-s azal d a meqwran,ghur-s a hric d a meqwran deg umdan akw d t’meti ideg ye tt idir,maca drus.
      Ta mazight i(y) lla-n d t’utlayt ta ghelnawt, deg ughervaz ee sgharen-tt am aken d t’utkayt ta veranit negh kter (nnig), ee qaren tt i nelmaden seg usegwas wis 4 d a sawen, ma d t’utlayt ta veranit (ta fransist) ee sgharen tt deg usegwas wis sin, ma n’ughal-d ar ta 3ravt (ghravt) iy (te) lla-n iy i qvayliyen d t’utlayt ta veranit, ur ye van ara yakw amek i-la tt ee sgharen(ee vghan ad tt ee seghren d t’utlayt ta yematt nettat ur t’elli .Ee ugin ad tt ee seghren d t’utlayt ta veranit,acku ulac t’utlayt ur-n (te)s3i (sghi) i mawlan, ur ee vghan ara a-d ee svegnen aken a3raven (aghraven) d i veraniyen deg t’murt n ledzayer .
      atas n t’utlayin i ye lla-n deg t’murt n ledzayer, atas n i gduden i ye lla-n daghen ,yal yiwen ye ksev t’utlayt is negh t’utlayin is,yal a gdud y laq ad ye sgher t’utlayt is ta yematt , din ghur-s ad ye rnu tin nniden.
      a gdud a qvayli y laq ad ye wet af t’qvaylit ala ta qvaylit,ur ye zmer a-d y’illi y imal n t’murt war ta qvaylit.
      aken ye vghu y’illi , negh aken ne vghu n’uz ar zdat war ta qvaylit, ye tt ughal d gwri ar defir .

  3. Azul,
    Tuslayt, idles akw d tnekkit azal nsen anect n wazal i nefka talast (religion) tavaylit, tin i mezwura, tin n i jeddithen.
    Tamurt negh t sruh lhiva d serr ines deg mir nevda n verru i talast negh (yakan, deg mir tekem Fransa). Tasertit, izefan, tanekkit, amezruy, tfamilt, n taddart, atg…. negh akw qqnen ar (negh kkand sghur) talast ijeddithen. Ma yella weqvayli yughal i ttafar tineslemt, ivan lhal akken, ass a negh azekk, ad yughal ad iverru kra kra i teqvaylit tanaslit.
    Ihi, balak ayen ar awend inigh ad akun isett; maca anect a d tidett : ferru n ighevlan n negh iqqen ar wanect ar nefk d azal i tqurravin negh akw d laâwayed n teqvaylith. D wayyi ay d lsas n tnekkit n wemdan anda yella deg madal. Miqlet kan i Europa amek tugh avrid n teksart deg mir teldi tyiwwura i tinelemt.

    • ta qvaylit ye dra-y as am win ye tt degir-n a ghyul ar udaynin! negh ahat am ta djalt eni deg ta dart,ee walan-tt akw beli te 3ra (ghra?), yiwen ur ye zmer a-d y’az ad tt ye ser.
      A davu ye gul ad tt ye rez, ad tt ye senger,ernu ghur-s i mawlan n i nelmaden atas i tt ee y ugin i t’arwa nsen, ee qaren :imumi tt t’mazight agi? ghas ee llan kra ee katen nnig n t’zmert nsen iu aken ad ee seghtin iy i mdanen aken t’utlayt ta yematt ghur-s azal d a meqwran,ghur-s a hric d a meqwran deg umdan akw d t’meti ideg ye tt idir,maca drus.
      Ta mazight i(y) lla-n d t’utlayt ta ghelnawt, deg ughervaz ee sgharen-tt am aken d t’utkayt ta veranit negh kter (nnig), ee qaren tt i nelmaden seg usegwas wis 4 d a sawen, ma d t’utlayt ta veranit (ta fransist) ee sgharen tt deg usegwas wis sin, ma n’ughal-d ar ta 3ravt (ghravt) iy (te) lla-n iy i qvayliyen d t’utlayt ta veranit, ur ye van ara yakw amek i-la tt ee sgharen(ee vghan ad tt ee seghren d t’utlayt ta yematt nettat ur t’elli .Ee ugin ad tt ee seghren d t’utlayt ta veranit,acku ulac t’utlayt ur-n (te)s3i (sghi) i mawlan, ur ee vghan ara a-d ee svegnen aken a3raven (aghraven) d i veraniyen deg t’murt n ledzayer .
      atas n t’utlayin i ye lla-n deg t’murt n ledzayer, atas n i gduden i ye lla-n daghen ,yal yiwen ye ksev t’utlayt is negh t’utlayin is,yal a gdud y laq ad ye sgher t’utlayt is ta yematt , din ghur-s ad ye rnu tin nniden.
      a gdud a qvayli y laq ad ye wet af t’qvaylit ala ta qvaylit,ur ye zmer a-d y’illi y imal n t’murt war ta qvaylit.
      aken ye vghu y’illi , negh aken ne vghu n’uz ar zdat war ta qvaylit, ye tt ughal d gwri ar defir .

  4. Azu

    Aseqsi inu : ayadra amusnaw aqvayli ur nessin taqvaylit (tuslayt akw d yedles d umezruy d tikli) d amusnaw n tidet ? Nekk ghuri, amusnaw am wayyi, ikhoss lehsav ines.

  5. Azu

    Aseqsi inu : ayadra amusnaw aqvayli ur nessin taqvaylit (tuslayt akw d yedles d umezruy d tikli) d amusnaw n tidet ? Nekk ghuri, amusnaw am wayyi, ikhoss lehsav ines.

  6. Azu

    Aseqsi inu : ayadra amusnaw aqvayli ur nessin taqvaylit (tuslayt akw d yedles d umezruy d tikli) d amusnaw n tidet ? Nekk ghuri, amusnaw am wayyi, ikhoss lehsav ines.

  7. Tutlayin tiberraniyin am Tefransist d Teglizit, d tid n tussna ; Taɛrabt, d tutlayt iḥettem udabu akked ddin. Tamazight, ur tesɛi adabu, ur tesɛi ddin ; tesɛa kan wid-is.

    Arraw-is akken ad tt-rren d tunṣibt, issefk ad d-ḥellin timanit akken ad tt-neṣṣben ; acku adabu alemmas, ur iqebbel ad d-irnu takna i tutlayt-is.

    Ddwa-s, akken inna Lwennas : « … ad ncerreg tamurt ».
    Akken ad ncerreg tamurt ilaq ad nqenneɛ Leqbayel, imi Leqmayel, ilaq-asen ala adebbuz.

    Ma illa ubrid-niḍen, ur t-zriɣ ara !

    Ḥmed

  8. Tutlayin tiberraniyin am Tefransist d Teglizit, d tid n tussna ; Taɛrabt, d tutlayt iḥettem udabu akked ddin. Tamazight, ur tesɛi adabu, ur tesɛi ddin ; tesɛa kan wid-is.

    Arraw-is akken ad tt-rren d tunṣibt, issefk ad d-ḥellin timanit akken ad tt-neṣṣben ; acku adabu alemmas, ur iqebbel ad d-irnu takna i tutlayt-is.

    Ddwa-s, akken inna Lwennas : « … ad ncerreg tamurt ».
    Akken ad ncerreg tamurt ilaq ad nqenneɛ Leqbayel, imi Leqmayel, ilaq-asen ala adebbuz.

    Ma illa ubrid-niḍen, ur t-zriɣ ara !

    Ḥmed

  9. Tutlayin tiberraniyin am Tefransist d Teglizit, d tid n tussna ; Taɛrabt, d tutlayt iḥettem udabu akked ddin. Tamazight, ur tesɛi adabu, ur tesɛi ddin ; tesɛa kan wid-is.

    Arraw-is akken ad tt-rren d tunṣibt, issefk ad d-ḥellin timanit akken ad tt-neṣṣben ; acku adabu alemmas, ur iqebbel ad d-irnu takna i tutlayt-is.

    Ddwa-s, akken inna Lwennas : « … ad ncerreg tamurt ».
    Akken ad ncerreg tamurt ilaq ad nqenneɛ Leqbayel, imi Leqmayel, ilaq-asen ala adebbuz.

    Ma illa ubrid-niḍen, ur t-zriɣ ara !

    Ḥmed

  10. Azul,
    taqbaylit d imawlan-is i tt-iḥeqren, limer id as-gin leqrar tili ass-a mačči akka ara t-illi, ur yelli ɣef wayagi ara nemeslay.
    igduden nniḍen refden tutlayin-nsen akken iwata, gan-asent leqrar rran-asent azal, ma yella d nekni seg wakken tzad deg-neɣ tmusni nerra-tt di ṭṭerf, neǧǧa-tt kan d tutlayt i la neseqdac ger-aɣ d temɣarin, akkin i tlisa n tmurt n iqbayliyen tettuɣal d tutlayt tabaranit. ma yella d tutlayin nniḍen, taɛrabt akked tefransist llan-t di tmurt-nneɣ nga-yasent leqrar ur llint fell-ak d tibaraniyin. ahat kra ad aɣ-d-innin d ayen yelhan, wiyiḍ ad aɣ-d-innin d ayen n dir. aɣbel ameqran yella deg-neɣ fell-as ntezzi allen akken ur ten-ttwali.
    ma yella tkemel akka s yexef-iw ar d ad tenger yerna sdat wallen-nneɣ.
    tanemmirt.

  11. Azul,
    taqbaylit d imawlan-is i tt-iḥeqren, limer id as-gin leqrar tili ass-a mačči akka ara t-illi, ur yelli ɣef wayagi ara nemeslay.
    igduden nniḍen refden tutlayin-nsen akken iwata, gan-asent leqrar rran-asent azal, ma yella d nekni seg wakken tzad deg-neɣ tmusni nerra-tt di ṭṭerf, neǧǧa-tt kan d tutlayt i la neseqdac ger-aɣ d temɣarin, akkin i tlisa n tmurt n iqbayliyen tettuɣal d tutlayt tabaranit. ma yella d tutlayin nniḍen, taɛrabt akked tefransist llan-t di tmurt-nneɣ nga-yasent leqrar ur llint fell-ak d tibaraniyin. ahat kra ad aɣ-d-innin d ayen yelhan, wiyiḍ ad aɣ-d-innin d ayen n dir. aɣbel ameqran yella deg-neɣ fell-as ntezzi allen akken ur ten-ttwali.
    ma yella tkemel akka s yexef-iw ar d ad tenger yerna sdat wallen-nneɣ.
    tanemmirt.

  12. Azul,
    taqbaylit d imawlan-is i tt-iḥeqren, limer id as-gin leqrar tili ass-a mačči akka ara t-illi, ur yelli ɣef wayagi ara nemeslay.
    igduden nniḍen refden tutlayin-nsen akken iwata, gan-asent leqrar rran-asent azal, ma yella d nekni seg wakken tzad deg-neɣ tmusni nerra-tt di ṭṭerf, neǧǧa-tt kan d tutlayt i la neseqdac ger-aɣ d temɣarin, akkin i tlisa n tmurt n iqbayliyen tettuɣal d tutlayt tabaranit. ma yella d tutlayin nniḍen, taɛrabt akked tefransist llan-t di tmurt-nneɣ nga-yasent leqrar ur llint fell-ak d tibaraniyin. ahat kra ad aɣ-d-innin d ayen yelhan, wiyiḍ ad aɣ-d-innin d ayen n dir. aɣbel ameqran yella deg-neɣ fell-as ntezzi allen akken ur ten-ttwali.
    ma yella tkemel akka s yexef-iw ar d ad tenger yerna sdat wallen-nneɣ.
    tanemmirt.

  13. tanemmirt murad,

    ma ur nessuli ani adabu xerṣum adabu deg tmanit, taqbaylit tenger tenger!!!

    akka i asen qqareɣ i « waggagen » yettarun zeεma s teqbaylit, idlisen-nnsen a ten-ɣren imusnawen n umezruy seld 500 iseggasen am yiruglifen n iferεunen.

    aggagen iqbayliyen qqaren-d nekni d « les intelectuels on ne peut pas prendre de positions politiques » ur zran ani belli tagrawla n fransa d tid n umadal merra mačči d ifellaḥen kan i ten-isbedden, aggagen llan d imezwura.

    nekni nettraju icumuren iqbayliyen msakit ad nnaɣen d udabu aεrab aḥrami akken aɣ-d-kksen izerfan aɣ-yettwakren si 62!!!

    tiswiεin qqaren-iyi-d anda tewwed tmanit d gpk?, ttaraɣ-asen : atnan anida i ten-teǧǧam!

    wid aɣ-d-yeqqaren dacu ara nečč dayen susmen tura, axater amussu yefka-yasen timsirin ɣef tdamsa n udabu deg tmurt n iqbayliyen..

  14. tanemmirt murad,

    ma ur nessuli ani adabu xerṣum adabu deg tmanit, taqbaylit tenger tenger!!!

    akka i asen qqareɣ i « waggagen » yettarun zeεma s teqbaylit, idlisen-nnsen a ten-ɣren imusnawen n umezruy seld 500 iseggasen am yiruglifen n iferεunen.

    aggagen iqbayliyen qqaren-d nekni d « les intelectuels on ne peut pas prendre de positions politiques » ur zran ani belli tagrawla n fransa d tid n umadal merra mačči d ifellaḥen kan i ten-isbedden, aggagen llan d imezwura.

    nekni nettraju icumuren iqbayliyen msakit ad nnaɣen d udabu aεrab aḥrami akken aɣ-d-kksen izerfan aɣ-yettwakren si 62!!!

    tiswiεin qqaren-iyi-d anda tewwed tmanit d gpk?, ttaraɣ-asen : atnan anida i ten-teǧǧam!

    wid aɣ-d-yeqqaren dacu ara nečč dayen susmen tura, axater amussu yefka-yasen timsirin ɣef tdamsa n udabu deg tmurt n iqbayliyen..

  15. tanemmirt murad,

    ma ur nessuli ani adabu xerṣum adabu deg tmanit, taqbaylit tenger tenger!!!

    akka i asen qqareɣ i « waggagen » yettarun zeεma s teqbaylit, idlisen-nnsen a ten-ɣren imusnawen n umezruy seld 500 iseggasen am yiruglifen n iferεunen.

    aggagen iqbayliyen qqaren-d nekni d « les intelectuels on ne peut pas prendre de positions politiques » ur zran ani belli tagrawla n fransa d tid n umadal merra mačči d ifellaḥen kan i ten-isbedden, aggagen llan d imezwura.

    nekni nettraju icumuren iqbayliyen msakit ad nnaɣen d udabu aεrab aḥrami akken aɣ-d-kksen izerfan aɣ-yettwakren si 62!!!

    tiswiεin qqaren-iyi-d anda tewwed tmanit d gpk?, ttaraɣ-asen : atnan anida i ten-teǧǧam!

    wid aɣ-d-yeqqaren dacu ara nečč dayen susmen tura, axater amussu yefka-yasen timsirin ɣef tdamsa n udabu deg tmurt n iqbayliyen..

Comments are closed.