Yugi wul-iw ad yamen belli tekfam…

30
234

Snat tuttriwin-ayi tlaq-asent tririt. Taqbaylit-nni tugad ad tt-yenteḍ ubeḥri n tattut, ɣur-s ayagi d ajeǧǧiḍ i izemren ad tt-yessenger.

Taqbaylit-nni tḥulfa i wass-is yewweḍ-d, ɣef ayagi i d-tger tiɣri. Adabu, yuɣ-d talwit s wedrim. Yessaweḍ ad-yaɣ ula d tasusmi n Uqbayli-nni. Adabu azzayri, yerẓa agdud, yessekref-as ifadden. Zun akken aqbayli teffeɣ-it teqbaylit-is, tekfa deg-s tmusni, aqbayli-nni ixeddem ala ayen is-yemmal udabu? D acu i d tifrat-is ihi? Tifrat-is attan ɣer wid nni i wumi nessawal iqemqumen , d nutni ɣef ilaq ad zwiren ad-gren tiɣri. Maca ayen nettwali ass-ayi d ayen nniḍen.

Imeɣnasen-nneɣ wwten nneḥ. Wwten nneḥ ula ɣef ayen iḍerrun di tmurt n iqbayliyen wama tutlayt-nni tura, ur tt-id-yewwi ara umeddaḥ di teqṣit! Imusnawen-nni nneɣ ɣer tagara-agi iwwet iɣisi di tmusni-nnsen?! Ur neẓri d ɛeyyu i ɛyan neɣ d timesliwt ur slin ara ! Wamma ikubar n tsertit ur d-yegri wawal fell-asen, tasusmi-nnsen tugar tasusmi-nni n wedfel. Di tmura nniḍen fkan azal i tnaslit, ma d nukni s iqbayliyen nerra-tt i ucummu n tafukt.

Anda tella-m ay imusnawen, d kunwi i nettraǧu aɣ-d-seknem abrid, ad aɣ-temlem amek ilaq ad neddu! Ur d-igri uraǧu deg wid yessuguten awal, agdud yuḥwaǧ tafat-nwen, agdud yeffud tafat-nwen! Ma yella kunwi tewtem nneḥ, d acu ara d-yini wegdud ? Ma kunwi tessusmem, amek tenwam ad ftin wallaɣen, amek tenwam ad gmunt tiktiwin?Tasusmi-nwen tuɣal d leslaḥ ger ifassen n imesḥaf-nni, d aɛekkaz i wid yebɣan ad ṣefḍen isem n uqbayli, i wid yebɣan ad snegren taqbaylit.

Ma tessusmem kunwi, melt-aɣ anwa ara yemmeslayen? Melt-aɣ anwi ara-y-gen tillas i at ufella? Taqbaylit tegr-d tiɣri, ma ur as-terrim ara, cfu-ken-id amezruy aken-izzem. Laṣel yessawel-d, tiɣri-nwen akked tira-nwen neḥwaǧ-itent ass-agi, ugar n uzekka. Nettraǧu-ken, nettraǧu tafat-nwen, s yis i nezmer ad ner tillas i yiɛdawen n teqbaylit. Anida-ken, s anida truḥem a wid ur nqebbel ddel? Yugi wul-iw ad yamen belli tekfam?

{{Crif Wanuɣi}}

30 COMMENTS

  1. azul.
    atas ur d-nelhi ara d tutlayt-nnsen akked yidles-nnsen.
    amzun akken ur ten-terza ara temsalt. Ceylen kan d wayen nniden.
    Mlemi ara d-akkin wiyigi? d aseqsi n yal ass u yena rran iman-nnsen fehmen am akken tamsalt-agi d aybel n wid yestufan .Tanemmirt-nnwen

    • Azul, ddan akk d ubrid yettawin ar tutlayin nniḍen, acku di 62 adabu yezwar isers tuddsiwin yugin tutlayt nneγ, ur yeğği ula d amḍiq i Uqbayli akken ad yaf iman-is, akk tasertit yebna-tt mgal idles Amaziγ, ihi ala adabu nniḍen d tsertit nniḍen ara γ-id-yerren abrid n tutlayt-nneγ, ass-nni ad neddu deg-s merra.

  2. azul.
    atas ur d-nelhi ara d tutlayt-nnsen akked yidles-nnsen.
    amzun akken ur ten-terza ara temsalt. Ceylen kan d wayen nniden.
    Mlemi ara d-akkin wiyigi? d aseqsi n yal ass u yena rran iman-nnsen fehmen am akken tamsalt-agi d aybel n wid yestufan .Tanemmirt-nnwen

    • Azul, ddan akk d ubrid yettawin ar tutlayin nniḍen, acku di 62 adabu yezwar isers tuddsiwin yugin tutlayt nneγ, ur yeğği ula d amḍiq i Uqbayli akken ad yaf iman-is, akk tasertit yebna-tt mgal idles Amaziγ, ihi ala adabu nniḍen d tsertit nniḍen ara γ-id-yerren abrid n tutlayt-nneγ, ass-nni ad neddu deg-s merra.

  3. azul.
    atas ur d-nelhi ara d tutlayt-nnsen akked yidles-nnsen.
    amzun akken ur ten-terza ara temsalt. Ceylen kan d wayen nniden.
    Mlemi ara d-akkin wiyigi? d aseqsi n yal ass u yena rran iman-nnsen fehmen am akken tamsalt-agi d aybel n wid yestufan .Tanemmirt-nnwen

    • Azul, ddan akk d ubrid yettawin ar tutlayin nniḍen, acku di 62 adabu yezwar isers tuddsiwin yugin tutlayt nneγ, ur yeğği ula d amḍiq i Uqbayli akken ad yaf iman-is, akk tasertit yebna-tt mgal idles Amaziγ, ihi ala adabu nniḍen d tsertit nniḍen ara γ-id-yerren abrid n tutlayt-nneγ, ass-nni ad neddu deg-s merra.

  4. Azul,
    Leqvayel aṭas i yettamnen s tmeslayt iqeddsen « qqaren belli taεravt d awal Ṛebi » ula mi temmuteḍ ad tmenεeḍ iman-ik s yes-s, armi ğğan tin nsen ad tenger, acku ulac win ara ten-id-issakin, tura yella UNAVAḌ yessefk ad neddu deg uvrid-is akk d tektiwin i d-yeqqaren d tutlayt nneγ i d tutlayt iqeddsen γur-s azal ugar n tutlayin nniḍen.

  5. Azul,
    Leqvayel aṭas i yettamnen s tmeslayt iqeddsen « qqaren belli taεravt d awal Ṛebi » ula mi temmuteḍ ad tmenεeḍ iman-ik s yes-s, armi ğğan tin nsen ad tenger, acku ulac win ara ten-id-issakin, tura yella UNAVAḌ yessefk ad neddu deg uvrid-is akk d tektiwin i d-yeqqaren d tutlayt nneγ i d tutlayt iqeddsen γur-s azal ugar n tutlayin nniḍen.

  6. Azul,
    Leqvayel aṭas i yettamnen s tmeslayt iqeddsen « qqaren belli taεravt d awal Ṛebi » ula mi temmuteḍ ad tmenεeḍ iman-ik s yes-s, armi ğğan tin nsen ad tenger, acku ulac win ara ten-id-issakin, tura yella UNAVAḌ yessefk ad neddu deg uvrid-is akk d tektiwin i d-yeqqaren d tutlayt nneγ i d tutlayt iqeddsen γur-s azal ugar n tutlayin nniḍen.

  7. Azul ay iqbayliyen.
    D lawan ad d-telum d wayla-nnwen. Yak taqbaylit d yemmat-nwen. Acimi aka tsehzayem. Telham d wala n medden zun illa wayen i ken-iḍren?………….

    Taqbaylit teḥwağ ad tt-naru ad tt-nɣer… yessefk daɣen ad tt-nemmeslay.. ma ulac d nnger i d taggara-s.

    Ahat kan ihiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii
    Tanemmirt-nnwen s tusda.

  8. Azul ay iqbayliyen.
    D lawan ad d-telum d wayla-nnwen. Yak taqbaylit d yemmat-nwen. Acimi aka tsehzayem. Telham d wala n medden zun illa wayen i ken-iḍren?………….

    Taqbaylit teḥwağ ad tt-naru ad tt-nɣer… yessefk daɣen ad tt-nemmeslay.. ma ulac d nnger i d taggara-s.

    Ahat kan ihiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii
    Tanemmirt-nnwen s tusda.

  9. Azul ay iqbayliyen.
    D lawan ad d-telum d wayla-nnwen. Yak taqbaylit d yemmat-nwen. Acimi aka tsehzayem. Telham d wala n medden zun illa wayen i ken-iḍren?………….

    Taqbaylit teḥwağ ad tt-naru ad tt-nɣer… yessefk daɣen ad tt-nemmeslay.. ma ulac d nnger i d taggara-s.

    Ahat kan ihiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii
    Tanemmirt-nnwen s tusda.

  10. Azul fell-ak ay ameddakel. Tanemmirt ɣef weḍris-agi i d-turid s tmaziɣt. Akken i d- tenniḍ netčča times ɣef meḥyaf iḥuzan tutlayt-nneɣ. Nettaru tikwal s tmaziɣt, lameεna i wakken ad nɣiwel, mi ara yeḥres wakud, tikwal nettaru s tefransist. Tanemmirt imi tesmektiḍ ɣef tira n tutlayt nneɣ.
    Ar tufat

  11. Azul fell-ak ay ameddakel. Tanemmirt ɣef weḍris-agi i d-turid s tmaziɣt. Akken i d- tenniḍ netčča times ɣef meḥyaf iḥuzan tutlayt-nneɣ. Nettaru tikwal s tmaziɣt, lameεna i wakken ad nɣiwel, mi ara yeḥres wakud, tikwal nettaru s tefransist. Tanemmirt imi tesmektiḍ ɣef tira n tutlayt nneɣ.
    Ar tufat

  12. Azul fell-ak ay ameddakel. Tanemmirt ɣef weḍris-agi i d-turid s tmaziɣt. Akken i d- tenniḍ netčča times ɣef meḥyaf iḥuzan tutlayt-nneɣ. Nettaru tikwal s tmaziɣt, lameεna i wakken ad nɣiwel, mi ara yeḥres wakud, tikwal nettaru s tefransist. Tanemmirt imi tesmektiḍ ɣef tira n tutlayt nneɣ.
    Ar tufat

  13. Aggagen d imusnawen iqbayliyen amur ameqran deg-sen kkumten, ffren ttrajun and ara yerr ubehri. Tedra yid-sen am tserdasit n tilas (l’armée des frontieres) di tallit n tegrawla.

    Ma d ttwakksen-d izerfan n wegdud aqbayli ad ssufghen timejjatin (oreilles)ma ulac a ten-in ttfarasen aghrum tam3ict d udabu.

    Yettughad lhal atas ghef waggagen sumata d kra n yimyura uba3da yellan di berra (fransa lalman…), imi macci gher udabu a3rab amhersiw i ixeddmen, ghunzan ad fken afus d lkuraj (un soutien au minimum) i wid yettnaghen ghef tefran-iman (autodetermination). Adgha zran idlisen ttarun ur ttwaghran alama llan-d imeghriyen, imi agherbaz n teqbaylit ur yettili alama newwi-d timmunent, ihi ur ttilin ara imeghriyen. Idlisen-nni ad rkun sdaw n tghebbart.

    Aggagen iqbayliyen defren tikli n waggagen a3raben (isuriyin, i3iraqiyen…), wa yedda d udabu ghef weghrum wayed yeffer yettraju akken ad yettef amkan.
    Akken qqaren:
    imezwra at n nnif
    ttdafaren-id at lhif,
    ineggura ttasen-d s bessif.
    Cukkegh ad ilin deg tama-ya taneggart.

    • Azul, llan waggagen Iqbayliyen γran s Tefransist neγ γran s Taεrabt, maca ur llan ara d imeγnasen, ur ten-yečči wul nsen ar tutlayt n tyemmatt; imi ula d dderya nsen ur sen-tt-selmaden ara, yerna ẓran ilaq d nutni ara yezwiren a d-fken amedya.

  14. Aggagen d imusnawen iqbayliyen amur ameqran deg-sen kkumten, ffren ttrajun and ara yerr ubehri. Tedra yid-sen am tserdasit n tilas (l’armée des frontieres) di tallit n tegrawla.

    Ma d ttwakksen-d izerfan n wegdud aqbayli ad ssufghen timejjatin (oreilles)ma ulac a ten-in ttfarasen aghrum tam3ict d udabu.

    Yettughad lhal atas ghef waggagen sumata d kra n yimyura uba3da yellan di berra (fransa lalman…), imi macci gher udabu a3rab amhersiw i ixeddmen, ghunzan ad fken afus d lkuraj (un soutien au minimum) i wid yettnaghen ghef tefran-iman (autodetermination). Adgha zran idlisen ttarun ur ttwaghran alama llan-d imeghriyen, imi agherbaz n teqbaylit ur yettili alama newwi-d timmunent, ihi ur ttilin ara imeghriyen. Idlisen-nni ad rkun sdaw n tghebbart.

    Aggagen iqbayliyen defren tikli n waggagen a3raben (isuriyin, i3iraqiyen…), wa yedda d udabu ghef weghrum wayed yeffer yettraju akken ad yettef amkan.
    Akken qqaren:
    imezwra at n nnif
    ttdafaren-id at lhif,
    ineggura ttasen-d s bessif.
    Cukkegh ad ilin deg tama-ya taneggart.

    • Azul, llan waggagen Iqbayliyen γran s Tefransist neγ γran s Taεrabt, maca ur llan ara d imeγnasen, ur ten-yečči wul nsen ar tutlayt n tyemmatt; imi ula d dderya nsen ur sen-tt-selmaden ara, yerna ẓran ilaq d nutni ara yezwiren a d-fken amedya.

  15. Aggagen d imusnawen iqbayliyen amur ameqran deg-sen kkumten, ffren ttrajun and ara yerr ubehri. Tedra yid-sen am tserdasit n tilas (l’armée des frontieres) di tallit n tegrawla.

    Ma d ttwakksen-d izerfan n wegdud aqbayli ad ssufghen timejjatin (oreilles)ma ulac a ten-in ttfarasen aghrum tam3ict d udabu.

    Yettughad lhal atas ghef waggagen sumata d kra n yimyura uba3da yellan di berra (fransa lalman…), imi macci gher udabu a3rab amhersiw i ixeddmen, ghunzan ad fken afus d lkuraj (un soutien au minimum) i wid yettnaghen ghef tefran-iman (autodetermination). Adgha zran idlisen ttarun ur ttwaghran alama llan-d imeghriyen, imi agherbaz n teqbaylit ur yettili alama newwi-d timmunent, ihi ur ttilin ara imeghriyen. Idlisen-nni ad rkun sdaw n tghebbart.

    Aggagen iqbayliyen defren tikli n waggagen a3raben (isuriyin, i3iraqiyen…), wa yedda d udabu ghef weghrum wayed yeffer yettraju akken ad yettef amkan.
    Akken qqaren:
    imezwra at n nnif
    ttdafaren-id at lhif,
    ineggura ttasen-d s bessif.
    Cukkegh ad ilin deg tama-ya taneggart.

    • Azul, llan waggagen Iqbayliyen γran s Tefransist neγ γran s Taεrabt, maca ur llan ara d imeγnasen, ur ten-yečči wul nsen ar tutlayt n tyemmatt; imi ula d dderya nsen ur sen-tt-selmaden ara, yerna ẓran ilaq d nutni ara yezwiren a d-fken amedya.

  16. Azul fell-awen s umata.

    Nek d yiwen seg wid yeṭṭafaren aɣmis-agi yal ass u yerna s wul-is.. Maca bɣiɣ ad d-greɣ tamawat ɣef yiwet taluft. imi yekker-iyi-d lḥir u yerna tamsalt-agi tečča-d ul-iw.
    I tura weyyi i d yettarun izen ma yella yehda-ten Rebbi ad qaḍren ilugan n tira abaɛda iskilen n tira. ad baɛden ɣef yeskilen n tefranisist.
    Aṭas i iruḥen d asfel ɣef tutlayt-agi, ḥawala i iɛetben, swejden-d  » {{clavier berère latin}} », yeqqim-d kan ad seg-nneɣ.
    Ma yella s tidet tebɣam tutlayt-nneɣ ad tidir, ma yella s tidett tebɣam ad tesɛum azal di ddunit-agi. arut taqbaylit-nnwen s yeskilen-agi: čḍǧḥɛɣṣṭẓČḌǦḤΣΓ.
    Iɛdawen-nnwen s leɛdez-nnwen i aɣ kkaten. Tanemmirt.

  17. Azul fell-awen s umata.

    Nek d yiwen seg wid yeṭṭafaren aɣmis-agi yal ass u yerna s wul-is.. Maca bɣiɣ ad d-greɣ tamawat ɣef yiwet taluft. imi yekker-iyi-d lḥir u yerna tamsalt-agi tečča-d ul-iw.
    I tura weyyi i d yettarun izen ma yella yehda-ten Rebbi ad qaḍren ilugan n tira abaɛda iskilen n tira. ad baɛden ɣef yeskilen n tefranisist.
    Aṭas i iruḥen d asfel ɣef tutlayt-agi, ḥawala i iɛetben, swejden-d  » {{clavier berère latin}} », yeqqim-d kan ad seg-nneɣ.
    Ma yella s tidet tebɣam tutlayt-nneɣ ad tidir, ma yella s tidett tebɣam ad tesɛum azal di ddunit-agi. arut taqbaylit-nnwen s yeskilen-agi: čḍǧḥɛɣṣṭẓČḌǦḤΣΓ.
    Iɛdawen-nnwen s leɛdez-nnwen i aɣ kkaten. Tanemmirt.

  18. Azul fell-awen s umata.

    Nek d yiwen seg wid yeṭṭafaren aɣmis-agi yal ass u yerna s wul-is.. Maca bɣiɣ ad d-greɣ tamawat ɣef yiwet taluft. imi yekker-iyi-d lḥir u yerna tamsalt-agi tečča-d ul-iw.
    I tura weyyi i d yettarun izen ma yella yehda-ten Rebbi ad qaḍren ilugan n tira abaɛda iskilen n tira. ad baɛden ɣef yeskilen n tefranisist.
    Aṭas i iruḥen d asfel ɣef tutlayt-agi, ḥawala i iɛetben, swejden-d  » {{clavier berère latin}} », yeqqim-d kan ad seg-nneɣ.
    Ma yella s tidet tebɣam tutlayt-nneɣ ad tidir, ma yella s tidett tebɣam ad tesɛum azal di ddunit-agi. arut taqbaylit-nnwen s yeskilen-agi: čḍǧḥɛɣṣṭẓČḌǦḤΣΓ.
    Iɛdawen-nnwen s leɛdez-nnwen i aɣ kkaten. Tanemmirt.

  19. Azul.

    Wid yettnaɣen ɣef tutlayet akked yidles n tmaziɣt mazal ur kfin ara , maca d tufra i yefren imi yeqqul uqelmun s iḍaren. Ddeg wakud ideg neggra taqbaylit tuɣal d lɛar, lɛar yuɣal d taqbaylit.
    Uma mazal lxir ɣer zdat akken i as-yenna Muḥya.
    D acu kan win i teddun ɣef tidet yessawaḍ ɣas s ṭṭul. Ass-a iqbayliyen ḥemlen idrimen alarmi ttun taqbaylit-nnsen. Γer yegduden nniḍen, wid yesɛan idrimen ttaken afus n lemɛawna i wayala-nnsen, ttḥerbiben ɣef ayla-nnsen. Mačči am iqbayliyen ma ad sɛun idrimen tettun ula d yemmat-nnsen

    • mazal the tt arum kan s ta lgha ( la phonetique) ta qvaylit , ta jerumt n mameri t’ughal sacrée ur te tt azz ur te tt ughal ar defir . Seg t’ imawit ar ta lgha . ta gara ta qvaylit am ta 3ravt , ulac win ad tt y’isin-n s t’jerumt s t’idett , yal yiwen ad tt ye tt aru kan aken i-s y sel deg ta dart is , ketc ad t’arud = akked , nek ad arugh = akw yid , wayed wisen amek ……..

  20. Azul.

    Wid yettnaɣen ɣef tutlayet akked yidles n tmaziɣt mazal ur kfin ara , maca d tufra i yefren imi yeqqul uqelmun s iḍaren. Ddeg wakud ideg neggra taqbaylit tuɣal d lɛar, lɛar yuɣal d taqbaylit.
    Uma mazal lxir ɣer zdat akken i as-yenna Muḥya.
    D acu kan win i teddun ɣef tidet yessawaḍ ɣas s ṭṭul. Ass-a iqbayliyen ḥemlen idrimen alarmi ttun taqbaylit-nnsen. Γer yegduden nniḍen, wid yesɛan idrimen ttaken afus n lemɛawna i wayala-nnsen, ttḥerbiben ɣef ayla-nnsen. Mačči am iqbayliyen ma ad sɛun idrimen tettun ula d yemmat-nnsen

    • mazal the tt arum kan s ta lgha ( la phonetique) ta qvaylit , ta jerumt n mameri t’ughal sacrée ur te tt azz ur te tt ughal ar defir . Seg t’ imawit ar ta lgha . ta gara ta qvaylit am ta 3ravt , ulac win ad tt y’isin-n s t’jerumt s t’idett , yal yiwen ad tt ye tt aru kan aken i-s y sel deg ta dart is , ketc ad t’arud = akked , nek ad arugh = akw yid , wayed wisen amek ……..

  21. Azul.

    Wid yettnaɣen ɣef tutlayet akked yidles n tmaziɣt mazal ur kfin ara , maca d tufra i yefren imi yeqqul uqelmun s iḍaren. Ddeg wakud ideg neggra taqbaylit tuɣal d lɛar, lɛar yuɣal d taqbaylit.
    Uma mazal lxir ɣer zdat akken i as-yenna Muḥya.
    D acu kan win i teddun ɣef tidet yessawaḍ ɣas s ṭṭul. Ass-a iqbayliyen ḥemlen idrimen alarmi ttun taqbaylit-nnsen. Γer yegduden nniḍen, wid yesɛan idrimen ttaken afus n lemɛawna i wayala-nnsen, ttḥerbiben ɣef ayla-nnsen. Mačči am iqbayliyen ma ad sɛun idrimen tettun ula d yemmat-nnsen

    • mazal the tt arum kan s ta lgha ( la phonetique) ta qvaylit , ta jerumt n mameri t’ughal sacrée ur te tt azz ur te tt ughal ar defir . Seg t’ imawit ar ta lgha . ta gara ta qvaylit am ta 3ravt , ulac win ad tt y’isin-n s t’jerumt s t’idett , yal yiwen ad tt ye tt aru kan aken i-s y sel deg ta dart is , ketc ad t’arud = akked , nek ad arugh = akw yid , wayed wisen amek ……..

Comments are closed.