Nutni d nekni (IV)

0
775

TAMURT – Aεraven-agi, llemden awal amnukdal* af ufransis. Ula d afransis yenna-d diɣen ula d netta : « tellam d ineggura, d iheccaden ». Ula d Jules Ferry-nni nsen yerna-deg awal yernu deg ugraw aɣelnaw afransis.

Aṭṭas deg iqvayliyen ur d-errin ara ddhen-nsen, amek amusnaw ameqqran am Mis n Uxeldun, mačči sɣaran ayen yura.

Acuɣer ? Acku, d ayen i ysehlen ma terram ddhen-nwen ar taluft agi n tutlayt d lasel di tmurt nnegh.

Ihi, ur selmaden ara deg iɣervazen ayen yura Mis n Uxeldun, acku ur d-yenna ara ayen icebḥen af tarwa taεrabt tagnawit. Ttagi i d sebba armi Ben Badis d wid it-yecban sḥermen tira n umusnaw am wagi di tmazgha.

Seqsit tura aneggaru deg izayriyen d aεrarav-awal, init-as: “ma tesneḍ anwa i d Mis n Uxeldun ? Ak-id-yini: ih, ssnegh, ! Ma terniḍ-as: anwa-t wagi,ma teɣriḍ d acu i yura ? Ak-yini : mdah, ur ɣriɣ ara idlisen-is !

Inna-d deg awalen is Mas n Uxeldun deg ayen yura : « Aεrav anida ara yili, ula d ttaḥcict ur d-meqqi ara, ad tenger.

Aεrab ma yeḥwaǧ ad yessiɣ timest akken ad yessew tagwella-s, ad d-irez tawurt, ad Ihudd ssqef n wexxam”. Inna-d diɣen: “Aεraven am ujrad, ansa i kkan kra din ad yelqu, ad yenger”. Ayagi yenna-t-id af Banu Hilal asmi I d-wwḍen ar tmurt nneɣ.

Segmi i d-yura akk anect-agi Mis n Uxeldun, ikcef-d iman-is belli netta d aεrav i yella (walit idlisen i d-yura)*. Ahat akken a sen-icečč taεeqqact agi n waεraven mi d-yenna diri-t fell-asen. Acku, lukan inna-d belli d amaziɣ i yella, tili ak-inin « Aaah, ijedder-d deg-neɣ, acku mačči d aεrav i yella, maca d amaziɣ.

Maεna, Imtεarben d temtεarbin snulfan-d amezruy i ten-id-ittcekkiren, i ten-yessulin nnig n wiyaḍ illan ur tεarben ara. Ayagi akk, akken ad d-binen, ad d-icrifen sufella n imaziɣen.

Tagi n umezruy n Mis n Uxeldun tuγal-asen d tiẓit deg tyersi: ur tṣubb, ur tuli. Wammag, kra n imnezray* nniḍen am Chales Andre Julien, Eugène Guernier, Gabriel Camps, d wiyaḍ meṛṛa, nnan-d waεraben-agi: “ih, acku wigi d imnezray * n usdurney* bɣan akken ad gen lfiraq gar izayriyen”. Netta yuɣ lḥal, ayagi ttikerkas merra, acku imnezray irumyen, ttarun-d tidett, ur skidiγen ara akka am Aεraven. Illa deg awal neqqar-it si zik nekni s iqavliyen: “yif tidett qerriḥen, wala lekdeb yessefrahen”.

Yernu diɣen, mara yili d irumyen, rennun-d fell-asen lekdubat imt εarben, ttemtεarbin. Ttaran-tt belli d lkerh I kerhen aεrven imi d-nnan belli d Mis n Uxeldun yenna-d tidett ibeggen-d aεrven-agi d yir cetla, laṣel u diɣen anida llan ur tettili ara lbaraka neɣ usnefli*. Ttzuxxun s Abdelqader-nsen, belli: “d argaz i yfehmen, d netta i yennuɣen afransi armi ass-a tlul-d tegrawla n 54.

Amer macci d Lamir Abdelqader agi-nsen tili teqqim Fransa (ar d leqrun (lehsab-nsen)”. Ayagi akk d ttikerkas, acku Lmir Abdelqader, d yiwen yefkan afus, yeddan d urumi u yuɣal d amdakel-n imnekcem afransis* Ur nettu ara belli yessers tabeckidt-is, netta ak d teqvilt-ines deg useggas 1847 mi it-yeɣleb jiniran* Lamoricière.

* histoire des Berbères en quatre tomes
* Walit deg uẓeṭṭa di google.com: L’Emir Abdelkader et le traité de Tafna en 1837).

Amawal :
amnukdal : impérialiste
imnezray : historiens
usdurney: colonialisme
usnefli: développement
jiniran: général Lamoricière

(tagara. fin).

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here