Ḥadert ad tettwakellxem !

0
3530
Tira s teqvaylit
Tira s teqvaylit

TAMURT -Ilqal yal tikelt ara d-tili tapublikant (publication) s taɛrabt, ilaq-as dumatu ad tt-ttwakkes, u bab-is ad ittuqeccaɛ deg ugraw-nni. Llan sin yegrawen anda d nekk i d administratur, zemreɣ kan a ken-d-iniɣ ma yettnuḥ* (absence) ula d yiwen n wawal s taɛrabt. Acimi akk-a ? Acku deg igrawen n waɛraben n izayriyen neɣ imuɣrabiyen werǧin qebblen ula d akumuntir s tutlayt n tmaziɣt daxel-nsen. Ihi, asmi imsɛarben d temsɛarbin izayriyen d imuɣrabiyen sumata ara qebblen ad d-npubliyi s tutlayt nneɣ taqvaylit deg igrawen-nsen, ass-n imiren, ula d nekkni a neqbel ayla-nsen.

Yernu ilaq ad tewalim d akken, iɛerbawiyen (arabes) agi n lmeḥna, tutlayt nni akken irran d ayla-nsen, ur tella ara nnsen a qessam

l-lerẓaq* ! Taɛrabt agi i rran nsen yak n wegdud asaɛuddi, n uqaṭari, n Umani, atg,… D wigi i d Aɛraven n tidett. Ihi a tagmatt : « Ayen yellan n medden, ad iqqim kan n medden i lebda n tudert ». Iɛerbawiyen d tɛerbawiyin tameslayt-nsen d tagi i wumi neqqar : « tagnawit (dderǧa) ». Tameslayt-agi-nsen, llemden-tt, ttmeslayen-tt deg ixxamen-kan akked deg ubrid. Ihi, ɣef anect-a is-nsemma : « taɛravt n ubrid ». Taɛrabt-agi-nsen : ur tesɛa isekkileni tira, ur tesɛa ara
idlisen i tɣuri, ur yella kra i ttwarun deg-s !

Nezmer kan a sen-semmi : « tameslayt n wawal aɛrab » (le parlé arabe). Tagara-a bɣan aɣ-id-ɛanden, dɣa bdan ula d idderǧiyen ttarun-d di fcb s isekkilen n tlaṭinit ula d nutni. Yezri wakud, uzzlen waman di tregwa, di talit n Boumediyen, wigi tura akka i tettwali sawalen tagnawit-nsen zzat neɣ mebla lḥecma, reggmen-aɣ-id mara n sawal s taqvaylit nneɣ zzat-sen di tmanaɣt. Ula d iqvayliyen nni yetneṣlen ger imsɛarben d temsɛarbin ddan d waɛraven-agi n lmeḥna, n war aẓar, n war ccetla reggmen-d deg-neɣ. Sawelen s tegnawit-nsen « angliniz » (aqvayli), taqvaylit « tagnizit ». Kra n uqbalyi d Teqvaylit ara yessawalen taqvaylit zzat-sen ad yettwarggem ma inna-d ula d awal s tutlayt-is.

Am akken teẓram kra degwen, degkent, aḍabu azayri n 1962 iɛuned tamurt Fransa llalla-t-sen, i sen-yefkan aḍabu i 1962.
Vɣan aɣ-rren d ibruṭunen, nekni yellan d imaziɣen d tmaziɣin d leqrun uya. Rran Lzayer am akken ugmen-d tiddyulujit n « fafa » ayen i yumi qqaren « ljakubinizm ». Ihi, akk-a nwan aqvayli ad yeknu u ad iqvel akken ad yenger ɣef ddemma n tdukli tajakubinit akken (leḥsab-nsen) ad teddukel tmurt n Lzayer am yiwen. Tikti tiddiyilujit tajakubinit-agi aken teqqar : « ilaq ad ertin (assimiler) imaziɣen d tmaziɣin deg weqvuc n taɛravt d tneslemt (arabo-islamisme) akken ad yili kan yiwen n wegdud aɛrav ineslem ».

Lmaɛna-s, aqvayli ad yefsi deg taɛravt d ddin am teḥjurt n sekkwer. Iswi-nsen : akken ad nenger ! Akken kan wigi i nesɛa di Lzayer ig « beddlen taglimt am izerman di tefsut » aqvayli neɣ amaziɣ sumata ad yefsi deg-sen am ubrur n sekker daxel n waman, « ad nettwarfaɛ am tqeṭṭiṭ deg ubisaṛ ».

* ( Walit ddawa, tawlaft n « ubulddug » Avdelqader Belhadjar d acu i d-yenna i imaziɣen di tallit n Sidi-s Hewari Bumedyen, maken yetḥennec).

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here