Cmini : Asekfel n yiwen n usebded alibi n Leqbayel

8
310

Ufan yimezdaɣ n taddart n Sidi Hadj Hassaine, taγiwant n Chemini yiwen n usebded alibi[[Stèle lybique]] yesεan azal d ameqqran deg umezruy n tmurt n Leqbayel d tmazγa s umata.

Asebded-a icuba γer win n Ubizar u d-yettwakeflen di lqern iεeddan, ijerred fell-as umnay yerkeb aεudiw, di tama tazelmaḍt yura s tlibit.

Γef akken d-yenna mass Jean Pierre Laporte, amusnaw di tesnaqburt(archèologie) mi d-yerza γer taddart n Sidi Lhadj Hassaine-Semaoune, anda yella usebded-a; «{Asekfel-amaynut ad d-yefk aṭas n yisallen yerzan amezruy n tmazγa ladγa tamurt n Leqbayel, n tallit iγer ttuγalen yisebdad-a (ger 100 d 300 n iseggasen qbel Sidna Σisa)}».

Imezdaγ n temnaḍt n Chemini d lǧiha nat Weγlis feṛḥen akk s usekfel-a, ladγa imi asebded ḥerrzen-t wid i t-yufan akken ad yeqqim i lebda di tmurt n Leqbayel.

8 COMMENTS

  1. Tha yi tikelt ta mezwarut i tetswasekfel u sebdad n {{ {Umnay a liby} }} deg u samar (negh thama tha lemmast) n t Murt tha Qvaylith.
    I sevdaden zrin tswaskeflend akw s u mata deg thama tha malut n t murt n negh.
    Thugared thaluffth n u’ hraz n u’ gerruj n t murth negh. Deg ayen i aaddan, isekfalen arkeologiyen tsawinten, (am akken th terru di tha llith n França), gher i muziyen n Dzayer d Constantint. Ass a issefk ad n af tsawil i u hraz n u gerruj n t Qvaylith. Melmi ihi ara thesuu th Murth tha Qvaylith a musee deglas ?
    Aygher ur nveddu ara seg ass a ad neg a Katalog a Matha n u’ Gerruj Arkeologi a Qvayli ?

    • Di lqanun n tgemmi azzayri , ires belli tigemmi taghelnawt(n tmurt) ad thader fell-as ddula deg ughlan(tamurt) di yal tama n tmurt. Tamurt n Leqbayel, yelzem ad tehrez tighawsiwin-is, akken ahat ad awint les touristes!!!!

      • Azzul
        Yella u ‘anect a. Maca, deg lqanun azzayri, yura daghen belli lezzayer d ta gduda ta gdudt.
        Ihi yssefk ur n tsakalay ara ghef lezzyer. Ma ulac, athan ad agh y’ awi u a sif.
        thanemirt

  2. Tha yi tikelt ta mezwarut i tetswasekfel u sebdad n {{ {Umnay a liby} }} deg u samar (negh thama tha lemmast) n t Murt tha Qvaylith.
    I sevdaden zrin tswaskeflend akw s u mata deg thama tha malut n t murt n negh.
    Thugared thaluffth n u’ hraz n u’ gerruj n t murth negh. Deg ayen i aaddan, isekfalen arkeologiyen tsawinten, (am akken th terru di tha llith n França), gher i muziyen n Dzayer d Constantint. Ass a issefk ad n af tsawil i u hraz n u gerruj n t Qvaylith. Melmi ihi ara thesuu th Murth tha Qvaylith a musee deglas ?
    Aygher ur nveddu ara seg ass a ad neg a Katalog a Matha n u’ Gerruj Arkeologi a Qvayli ?

    • Di lqanun n tgemmi azzayri , ires belli tigemmi taghelnawt(n tmurt) ad thader fell-as ddula deg ughlan(tamurt) di yal tama n tmurt. Tamurt n Leqbayel, yelzem ad tehrez tighawsiwin-is, akken ahat ad awint les touristes!!!!

      • Azzul
        Yella u ‘anect a. Maca, deg lqanun azzayri, yura daghen belli lezzayer d ta gduda ta gdudt.
        Ihi yssefk ur n tsakalay ara ghef lezzyer. Ma ulac, athan ad agh y’ awi u a sif.
        thanemirt

  3. ssaramegh d akken igerrujen n tmurt n leqbayel ad qqimen di tmurt n leqbayel, imi tamurt n yiqbayliyen tuklal ad te3u les musés ines; ad nesnerni ahric-a n umerreh di tegduda nnegh.

  4. ssaramegh d akken igerrujen n tmurt n leqbayel ad qqimen di tmurt n leqbayel, imi tamurt n yiqbayliyen tuklal ad te3u les musés ines; ad nesnerni ahric-a n umerreh di tegduda nnegh.

Comments are closed.