Aya mačči d targit

3
283

Iberdan ččuren d irgazen akked tlawin, ilmeẓyen akked tilmeẓyin. Yiwen ur yettmuqul wayeḍ, yiwen ur yeggar iman-is deg leccɣal n wayeḍ, yal wa di ccɣel-is. Taḍṣa deg yimawen tettfeǧǧiǧ, ccwal acḥal aya i yennejla. Am tudrin am temdinin d talwit akk i ten-yezdin. Zziɣ akkin walaɣ arrac akked tullas timecṭṭaḥ seg uɣerbaz mi i d-fɣen, imawlan sdat n tewwurt n uɣerbaz ttraǧǧun-ten, s lferḥ i mmyagaren, ɣran-d taceqquf n umezgun yura Muḥend U Yeḥya akked isefra n Sliman Ɛazem. Imdanen akk ttmeslayen taqbaylit.

Di berra ulac win ara yakren, ulac ula d ijadarmiyen; imdanen akk ttemqadaren, yal wa yessen talas-is. Mebɛid sliɣ i leɛyaḍ, di tazwara ɣileɣ d amennuɣ, wehmeɣ  » amek akka mazal amennuɣ?! » netta ziɣen d arrac i la ittɛeggiḍen di ssirk mi tturaren. Tiḥuna ldint ṣṣbeḥ meddi; gar izenqan lxeḍra d lfakya ṭṭuqtent yerna aseggas kamel, ssuma-nsen ur ẓẓayt ɣef yiwen. Ur yelli igellil, ur yelli umerkanti, d ilemmasen yakk yimdanen. Tudert tekkes i tament tiẓeṭṭ.

Nekk am umeslub, deg ubrid tedduɣ, cennuɣ tizlatin n Lwennas akked Lewnis. Allen-iw ttakkeɣ-tent tturarent deg wayen akk ttwalint; ilmeẓyen afus deg ufus am yimɣaren. Tilawen ttaḍṣant i yirgazen-nsen akken i la ttaḍṣant i warraw-nsent, arrac imecṭṭaḥ ttazallen gar ifassen-nsen ṭṭfen tijeǧǧigin…

Ɣer tama tayfust, muqleɣ walaɣ imdanen d ihdumen fɣen-d seg unnar n ddabex uḍar, cennun, ttɛeggiḍen, ttaḍṣan, ih, ttaḍṣan. ɣer tama tazelmaḍt, mi zziɣ ɣer-s walaɣ imdanen fɣen-d seg yiwet n tzeqqa walan-d asaru i d-yefɣen ddurt iɛeddan, asaru ɣef Ḥmed Umerri.

Si tikli ɛyan iḍarren-iw, qesdeɣ yiwet n lqahwa, uqbel ad kecmeɣ uɣeɣ-d aɣmis  » Iṭṭij » d netta i wulfeɣ ttaɣeɣt-id yal ass, deg-s ɣriɣ isallen, akked yiḍrisen n tfelsafit i d-uran imusnawen-nneɣ. Ssutreɣ lqahwa, i uxeddam-nni i yi-d-imugren s ucmumeḥ, aya yeḍra-d deg wass n remḍan, ih deg wass n remḍan !

Di temdint akk ulac ula d yiwen n buččamar, imdanen akk zeddiget. Win yumnen s  » Ṛebbi » ur yeqqar i wid ur numin: « Ayɣer? » win ur numin, ur yeqqar daɣen i wiyaḍ : » amek? » yal wa di ccɣel-is, yal wa d yiman-is ɣas akkenni deg yiwet n tmetti i la ttiriren. Ur d-yegri uḥaseb gar-asen. Rǧiɣ kan cwiṭ issawel-d umdakel-iw, yenna-yi-d belli atan ttheyyin ad ruḥen ad ḥewṣen s adrar, din ad sɛeddin azal n ddurt, ma yella ad dduɣ, dɣa ufiɣ d tikti igerzen, nniɣ-as belli qebleɣ, s teqsaɣ-t ma yella zemreɣ ad necdeɣ kra akken n imdukal-nniḍen yenna-d:  » ulac deg-s », nekk si tama-w ssawleɣ i kra akken n temdukkal, nniɣ-asent ma yella tramt ad tḥwṣemt s adrar, Ǧǧerǧer d amḍiq igerzen, qeblent, glant-d imdukkal-nsent, nemyefka ttiɛad sdat n umraḥ Si Muḥ Umḥend.

S axxam mi kecmeɣ xebbreɣ yemma ɣef rwaḥ-iw nekk d imdukal s adrar, tweṣṣa-yi akken ad gluɣ s gma amecṭṭuḥ. Nniɣ-as : »Yerbeḥ, ɣas ttkell fell-i » kecmeɣ ɣer texxamt-iw akken ad steɛfuɣ, ceɛleɣ tilivisyu, ttbeddileɣ si tedwilt ar tayeḍ ma ad d-afeɣ ayen i yi-ɛeǧben, ahat! Tadwilt tamezwarut ufiɣ ḥekkun-d ɣef tedyant yeḍran deg useggas n 63, gar FFS akked Ben Bella. Beddleɣ tadwilt-nniḍen, ufiɣ wwin-d awal ɣef Ureẓqi Lbacir, amek akk yella d argaz, amek yennuɣ mgal aɛdaw n tallit-nni. Akken kan i yi-jɣem yiḍes, sliɣ-d ɣer berra i warrac ttazalen, dduqseɣ-d, si ṭṭaq muqleɣ-d acu akka i d-yeḍran, walaɣ d Mutata i d-ileḥqen ɣer taddart-nneɣ :(« Mutata » win ur t-nessin ara, d yiwen n umdan yessen aṭas n tmucuha, itezzi-d yakk i tudrin, yal taddart ad yeḥbes deg-s, ad asen-d-yawi i warrac timucuha, ad asen-iselmad daɣen tizlatin).

Fɣeɣ-d akken ad ḥeḍreɣ ula d nekk i tmeɣra-nni, lferḥ yettufaraṣ. Ih yettufaraṣ!

Ɣer Ǧǧerǧer mi newweḍ, ufiɣ-n imdukkal-iw akked imdukkal-nsen, sersen lqqec-nsen ɣer tama, ǧǧan-aɣ tama-nniḍen akken deg-s ad nessers leḥwayǧ-nneɣ. Tullas arrac ccerhen, taḍṣa tetturar deg udmawen-nsen. Win ara ten-iwalin ad as-d-yuɣal usirem, d ayen tudert teffukti! Nečča, neswa, neḍṣa, nezha, nurga. Ass yettak-aɣ i wayeḍ s talwit. Adrar yeččur d tiwaculin, yeččur d arrac i d-yusan si tudrin, ula ansi yebɛed usan-d. Walaɣ aglaf n warrac imecṭaḥ, ddan-d d uselmad-nsen akked tselmadt-nsen. Mmalen-asen amek-itt tudert n iɣerṣiwen di teẓgi, akked wazal twennaṭ di tudert.
Nekk iɛǧeb-iyi lḥal d axeṣṣar, mi ttwaliɣ tullas sserḥent i ucebbub-nsent, mi tturarent nutenti akked yimdukkal-nsent. Ur ḥwaǧent ttesriḥ n ibabaten-sent neɣ n tyemmatin-nsent…

Mi akken qqimeɣ wehd-i, yewwi-yi usmekti ɣer wasmi tella Tmurt n Yiqbayliyen s ddaw leɛnaya n Tmurt n Lezzayer. Mmektaɣ-d amek i teẓmek ɣef warrac akked tullas. Mmektaɣ-d asmi yella wawal n tayri d lɛib, asmi ttemḥemmalen yilmeẓyen mebla ma mmeẓren. Ccfiɣ asmi neddaray leɛnaya n ẓẓrubat i d-tsers tmetti gar-aɣ akked tullas. Asmi akken Ḥmed Umerri yiwen ur t-yessin, ala isem-is i sellen, amzun akken di tmacahut i yella. Ccfiɣ asmi akken ur nesɛi ara ula d aɣmis s teqbaylit, asmi akken ur telli tiliẓri, tamkerḍit… Asmi i d-uɣalent tewwura n uɣerbaz ɣer teqbaylit, akken uɣalent tmedlin ɣef umezruy-nneɣ.

Wissen kan kenwi ma yella tecfam asmi nessutur izerfan am tin Ṛebbi? Wissen ma yella temmektam-d asmi akken nnfan Sliman Ɛzem yiwen ur t-id-yuli wawal, asmi nɣan Lwennas deg irebbi n Ǧḥerǧer yiwen ur yemwwawel?

Mmektaɣ-d tallit-nni, tafekka-w teččirriw. Adif seg-i yettkaw. Tura d ayen tuɣal tewwurt ɣef yiḍelli, yid-s yedda leḥzen, ddant ula d ccwami.

Ass-a teǧǧuǧeg tudert-nneɣ, teffukti tmurt-nneɣ. Acḥal i ferḥeɣ mi ara ttwaliɣ iberraniyen ttasen-d d ilulufen i wakken kan ad sɛeddin imuras-nsen deg Tmurt-nneɣ. Zik nreggel si tmurt ɣer Fransa, acḥal d aɣrib i tejɣem Fransa, acḥal d Aqbayli i teskef Fransa, ass-a d irumyen i d-yettasen ɣer idurar-nneɣ. Dɣa asmi akkenni i d-nnejmaɛen yiɣriben i illan di Fransa deg yiwet n ddurt, ccfiɣ d ilulufen i d-yettasen; iberdan, tudrin, izenqan ssurugen deg yimdanen, temlal tasa d way turew. Ur d-tegri tyemmat ara irun ɣef mmi-s mi ara iṛuḥ ɣer lɣerba, ur d-tegri tmeṭṭut ara irun ɣef urgaz-is tečča lɣerba. Tamurt tqad iman-is, tammurt refden-tt warra-is. Tamurt tufrar-d gar tmura.
Ah! Lemmer ad teẓrem acḥal i yecreh wul-iw, asmi i d-nufa abrid i tmurt-nneɣ. Tikkwal qqareɣ-as:“ Lemmer mazal Tamurt n Yiqbayliyen sddaw leɛnya n Tmurt n Lezzayer, tili amek ara nili ass-a? Amek ad aɣ-teḍru? Iban ad yili nenger!” Qrib nemmut ur nefriḥ. Qrib nemmut ur nessin tudert akked tiẓeṭṭ-is. Qrib nemmut, ur neḍṣi taḍṣa i d-yekkan seg wul di Ǧǧerǧer. Qrib nemmut ur nwala ara tutlayt-nneɣ tfeǧǧeǧ. Tasekla-nneɣ tennerna, tecba tid i d-yufraren.Qrib i aɣ-ssnegren wat ṭṭlam di Tmurt-nneɣ. Qrib nemmut d aɛraben! Ah! Nḥulfa ass-a i ubeḥri mi i d-yekcem turin, ɣas ass-a ad nemmet, ad nemmet d iqbayliyen di Tmurt n Yiqbayliyen, mačči kan d tudert-nneɣ i icebḥen ass-a, ula d tamettant tecbeḥ! Yak teẓram amek-itt yir tmettant, kenwi yessnen yir tudert?!

Mi i d-uɣaleɣ seg uxemmem-inu, muqleɣ mebɛid s abrid n ukerruṣ, walaɣ sin yimɣaren teddun s ibiluyen deg ubrid, wwin abrid ɣer Tgejda, nniɣ deg yiman-iw: “ Di tallit-nni yezrin, tamɣart-inna d isɣaren i tettbbibi”

Wissen kan ma yella ad ẓren ilmeẓyen, azal n talwit ideg i llan ass-a, akken neẓra azal n ddel i aɣ-ikerfen iḍelli? Wissen kan ma yella ad d-mmektin, neɣ ur tettun ara ayen iɛaddan ɣef ugdud-nsen, agdud ur d-ilul ara ass-a, ur d-ilul ara kan akka; ilul-d seg wulac, izger-d iberdan n ddel, izger-d iẓekwan, yufrar-d nnig yir ussan. Tilelli n wass-a ur d-tusi ara kan akka. Acḥal n tidi yemmaren fell-as, acḥal n yidim i inneɣlen fell-as. Tamurt-a ass-a tebna ɣef tuǧǧal akked igujilen, tebna ɣef iɛibanen, ɣef wat ccwami, ccwal inṭlen deg ulawen. Ccwami iɣeṛzen deg wul am tfawtin s testent n lbaṭṭel …

Irnaten Murad

3 COMMENTS

  1. Ula d nekk nwi¥ d targit i ttargu¥ mi lli¥ di tlemast n « tamacahut »-agi!!!!. Ar mi sawDa¥ Ar taggara zaymi xaTi, di Tmurt-nni ara d-yerren lhiba-as s wacu i tett-wasen. Ad rGu¥ ahric wis sin. S tezwawt n tasa-w. Azerriw.

  2. Ula d nekk nwi¥ d targit i ttargu¥ mi lli¥ di tlemast n « tamacahut »-agi!!!!. Ar mi sawDa¥ Ar taggara zaymi xaTi, di Tmurt-nni ara d-yerren lhiba-as s wacu i tett-wasen. Ad rGu¥ ahric wis sin. S tezwawt n tasa-w. Azerriw.

  3. Ula d nekk nwi¥ d targit i ttargu¥ mi lli¥ di tlemast n « tamacahut »-agi!!!!. Ar mi sawDa¥ Ar taggara zaymi xaTi, di Tmurt-nni ara d-yerren lhiba-as s wacu i tett-wasen. Ad rGu¥ ahric wis sin. S tezwawt n tasa-w. Azerriw.

Comments are closed.