Aεraven di lqern VII (III)

0
744
Tameṭṭut tamsedrart n Taɛrabt tasɛuddit (Alain Chenevière)
Tameṭṭut tamsedrart n Taɛrabt tasɛuddit (Alain Chenevière)

(TAMURT) – Σabdella iweṣṣa Muḥemmed akken ad yuɣal d astag*i lεiwaḍ ad yeqqim deg tɣennaḍt* n wazal n sin ileɣman imectaḥ is-tettak Texǧiǧatt yal tikelt ara t-ceggaɛ ar Suriya. Iṣaḥ-it-id d azwal*n twacult-is, ma d ayaw-is teḥḥawel-as lexlas n jernaḍt-is.Yuɣal d ameskar*mačči af lxedma-s, maca af laɛqel d leshala it-izedɣen.

Tessaweḍ tagara-nni tessuter-as akken ad yezweǧ yid-s, acku yaεǧeb-itt xilla. Netta imiren yewweḍ warem d tẓa* deg tudert-is, ma d nettat tettmatal quset* n iseggasen. Maεna ger widak i sen-d-yezzin
meṛṛa, d lwasila neɣ d medden, ulac win yenagḥen*s umeggared*agi n laɛmer, maca ma d baba-s n Texǧiǧatt : Khouaïled, ar ɣur-s tella lemxalfa ger lerbaḥ n trika*n yell-is ak d tin n Muḥemmed.

Zwaǧ-agi d anedruy*ameqqran di tudert-is, fiḥel ma nemmuqel diɣen ttrebga d nehhuwat, d tihuggra*n iman is-yefka Yillu i Texǧiǧatt; s wazuren*i swayes i tbedd ar ɣer-s u tga-as tayett seg inidan* timezwura.

S trika nni si t-terfed, tεawen akken armi yuγal yuli leqder-is ar medden. Ula d arraw n xal-is Σebdella zzin-as-d, labud yewwi-as-ten lḥal, ifka-as-ten lweqt a ten-yerfed ula d netta. Mgagin-as-id, llan ar tama-s; anaten-is* stεarfen seg wergaz imi d win yeddan deg ubrid n tidett ak d ṣṣfa. Sawalen-as: llamin, argaz n ttkal; ar ɣur-s i d-ttnadin mara yili win ara s-yeǧǧen lamana neγ umgared gar medden. Yettas-asen-d d amzenfu*.

Asmi i ɛawden s lebni i Lkaɛva, amur ameqran ihudd-it uḥemmal n waman d-yewten. Qus* seg iderma* iquriciyen ttemqqellaεen af « teẓrutt nni taberkant » * i hudden waman, ttnaɣen anwa ara tt-yerren s amkan-is akken ad yawi iseɣ* d lbaraka.
Muḥemmed yuɣal d amzarfu*, iray fell-asen akken « taẓrutt taberkant » a tt-sersen af ubalṭu*, s yenna imir a tt-refden di qus yid-sen, yal yiwen n yal wedrum. Mttafaqen akken llan, akken d Muḥemmed ara tt-yerren s ufus-is ar umekkan anda tella zik.

Tamɣit n Muḥemmed

Muḥemmed agi di tallit nni, xemsa u tlatin n iseggasen di laɛmer-is; di lqedd d alemmas, i feṣṣel akken ilzem lḥal, ɣur-s tuyat ttihrawanin, idmaren-is gman hrawi-it, aqerruy yeqqur, udem-is d aglayan* iruḥ isbeɣ d axemri ittqerrib ar tebrek; udem-is yezzi-as-id umeqyas n tamart tegma. Acekkuḥ-is d aberkan iṣubb d tilɣac* af tuyat-is.

Isɛa tawenza tewsaɛ, inzer-is d aɣezfan, iruḥ yekna ar yixef. Imi-s meqqer, tuɣmas-is tticebḥanin, mwexxarent gar-asent (neqqar-as : tafazɣa).

Allen ttiberkanin ttirriqent, lecfar zurit, timmwin-is ɣezzifit, ttirqaqin, ṣubbent-d ar ddaw n yeẓri anda i d-ittbin uẓar yettcuffu mara yili yerkeb-it wurrif.

Tasegma-ines dima tennecraḥ ɣas ur yettmuqul ara ar zzat.
Ur yettbadda ara akken ilaq, iruḥ yekna cwiṭ ar zzat af udem; tilḥi-s ttaxfifant, maca lwayet as-tiniḍ d yiwen yettalin tasawent. D amdan i gbedden af yiman-is, yessirid yal tikal deg ass, yecucuf kuɣas* itteg rriḥa i tamart is ak d ucekkuḥ-is.

D netta i tezzgen ull-is. Tiɣimit-is ar tmurt akken ad ixiḍ iceṭṭiḍen d yerkasen-is. Yeshel, d aṣebbar, « yezmer iw uraju »*. Iles-is ḥlaw, werǧin ad yegzem ameslay i yiwen ma yebda-t.

Ma yeṭṭef-it yiwen deg ufus, ur t-id-yessensar ara, ayen yebuɣu yeǧǧi-t, alamma iserreḥ-as winna nniḍen d amenzu. Medden meṛṛa ttqadaren-t ttcekkiren deg-s, lxaṭer-is xfif d amehzul ciṭuḥ; d ayen d-yekkan deg lḥala n ṣeḥḥa-s. Ur yettḥawal ara awal alamma yewwit-id lḥal.

Ur iḥemmel ara, yettriḥ d kra n rriḥat, acku si lebla nni it-yuɣen. Mara yili d amuḍin, ikreh acetet n yeqrar af leḥsab n wayen i d-nna tameṭṭut Σica, tenna: mara yerfu ittɛemmir-iten s uqerruy-is am uzger yekkaten. Si zik ittas-it-id wexrab n tɣezrin* n laɛqel-is, kullaɛmad yettnerni deg-s mi yettumɣur deg laɛmer.

Ittḥussu akken iw-ḥulfu n usenbara*; d aṣemmaḍ deg iḍaren ak d yexf-is am umdan i tuɣ tawla, yeṭṭalab as-d-ernun taduli n tferruca. Imeẓẓuɣen-is ttẓewẓiwen, ddendunen. Allen-is ttɣibent, ttuṣbiḍin, ttruḥent ar zzat, ar deffir.

Udem-is i tmeqwa n tidi ttizuranin, ttecrurunt af udem-is. Iban d alejlej n win yettumelken. Neḥsa belli liḥala am tagi ttin n bab ar usɛali*adrugan*, d tabuhelt* n temɣer anda yettwali iman-is nnig akk n medden i gella.

Amawal:

astag: négociant/.tɣennaḍt: salaire/. azwal: titre/.teḥḥawelas:doubler/. ameskar: facteur/. mraw tẓa: vingt neuf/. quset: quarante./ yenagḥen: choqué/. umeggared: difference/. trika: fortune/. anedruy: événement/. tihuggra: noblesse/. wazuren: énergie/. inidan: épreuves/. anaten-is: compatriotes/. amzenfu: arbitre/. qus: quatre/. iderma: tribut/. teẓrutt taberkant: la pierre noire/. iseɣ: honneur/. amzarfu: juge/. ubalṭu: manteau/. tamɣit: jeunesse/. aglayan: ovale/. tilɣac*: boucles/. kuɣas: souvent/. tɣezrin: crises/. usenbara: accablement/. usɛali: exaltation/. adrugan: mysterieux/. tabuhelt: manie.

*Expression: « Izmer iwraju » (inna Lwennas Matoub) : expression empreintée à L. Matoub dans « Aɣurru » sur les islamistes algériens. Mahomet disait aussi à ces adéptes cette formule :  » Si tu es maillet frappe, si tu es piquet patiente! ».

* Traduit du français d’aprés l’encyclopédie de Lavisse et Rambau sur histoires générale. Muḥemmed : la fondation de l’islamisme. pages 440, 441. De l’an 395 à 1095 (tome I).

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here