Amenzu n tefsut – Amagger n tefsut

14
388

Di tmurt n Yeqbayliyen amenzu n tefsut yettas-d ass n 28 furar n yal aseggas. yettemgirrid usfugel n umenzu n tefsut si temnaḍt ɣer tayeḍ, maca iswi yiwen: d amagger n tefsut. Uqbel aderyis s kra n wussan, arrac xeddmen amɣar n weqruc. D sfara yettwasnen nezzeh di tmurt n Yeqbayliyen. Tameddit n wass ad nnejmaεen yelmeẓyen, akken ad msefhamen anwa ad yuraren di terbaεt, ad xtiren taddart ara qesḍen.

Mara d-teɣli tallest, ger lmeɣreb d lεica, Yal tabburt di taddart ad bedden fell-as. S tjewwaqt akked ṭṭbel, ad sseḥmun urar! Amɣar ad ideεεu s lxir, wiyaḍ ad qqaren: amin. S wawalen iweznen ata wamek ideεεun:

_ – D irgazen d imehrazen ay axxam lxir, ldim tabburt ad tt-yelli
Rebbi fell-awen s lxir
_ – A ken-ig Rebbi am ixulaf yuɣen
_ – A ken-ig Rebbi am iqermuden wa yedalay wa
_ – A ken-ig Rebbi am tixsi εamer taεrurt telsa taεebbuḍt terwa
_ – A ken-ig Rebbi am tɛeqqayt n ččina, sufella tecbeḥ sdaxel terbeḥ…

Akken alami iffeɣ-d bab n wexxam s tmellalin neɣ s lerzaq nniḍen i ihewen.

Ass n 28 fuṛaṛ assen ad d-kkren yemdanen ɣef zik uqbel tafrara. Tameṭṭut d tin ad inexxlen axxam-is, ad tseggem-it, ad tessizdeg-it… tin yesεan llufan a s-tedlu qeḍran akken ur d-tezzin ara yur-s waṭṭanen… imir ad fɣen yemdanen qecuc meccuc, ad aɣen abrid ɣer yiger. Deg unnar ad mlilen yemɣaren d ttemɣarin, arrac akk d tteḥdayin ad ddun deg urar d taḍsa… ad leqḍen ijeğğigen myal nnul; nutni ad cennun am yefrax ad tazzalen deffir n iferṭeṭṭa… akken alamma d lawan imensi ad zzin s axxam, deg ifassen-nsen timuqqinin n ijeğğigen yessaramen tudert di talwit…Ad zzin i terbuyt n seksu n tafukt (Ameqful). Seksu ifur s iẓuran n uderyis. A t-cebbḥen s tmellalin, ibawen, tabaṭaṭat, lḥemmeẓ, tajilbant; rnu a s-zuzren skker sufella.

Aderyis d ddwa, ttafen ɣur-s Iqbayliyen, issufuɣ-asen leεtab ɣer tafat. Jemεen-d lɣella s waṭas. Ɣer tagara as inin ad ig weḥnin d win i ɣ-d-ittafen yal aseggas deg lehna d lxiṛ.

{{Crif wanuɣi & Arezqi Ayemmel}}

14 COMMENTS

  1. Ulac akk d acu d iyi-iεeğben di ccγel-agi( ddeεwat, lmeγreb d lεica, Rebbi d ddin Rebbi, irgazen imehrazen, neγ tilawin yessizdigen, amzun at cclaγem ṛṛẓen ifassen-nsen).
    Lemmer d tidet yessufuγ wannect-a γer lewqam, tili atta tuγal tmurt n yeqbayliyen d lemxeyyer di Lruppa.
    Ttifxir lemmer ad nbedlet timuγliwin-nneγ, a d-neffeγ si tekwatin-agi idel uγebbar.
    Muḥya iweṣṣa-yaγ ula γef wučči n seksu, yenna-yaγ « eččet ayen-nniḍen, ima ahat ad asen-yekkes wekras i iẓuran n wallaγen-nneγ ».
    Γas ulamma dda Lmulud yenna » netteddu akken nufa, mačči akken nebγa », ass-a yessefk ad yeddu wemdan akken yebγa, mačči akken yufa.

    • Azul fell-ak a Sɛid !
      Nekni nennad kan akken tella mačči akken nra ad tili.
      Ula d nekk riɣ ad tili tmetti-nneɣ nekni s Yiqbayliyen d lemxeyyer ger tmura, maca amek? S wacu? S menhu? Melmi?
      Asteqsi-ayi aneggaru (Melmi) waqila ɣuri tiririt i yessefk ad tili tseḥḥa: Ass mi ar ad n-awi timanit n tmurt n Yiqbayliyen. Neɣ ala ay amedyaz?
      Tanemmirt.

      • Azul ay Arezqi,

        acuγer nra(nebγa) tadsimant(timanit)? Yak iwakken ad nedder d imdanen, ur nettγimi ara deg iḥuccan-agi d aγ-tewwi taεrabt d tneslemt(amin, a Rebbi fek-aγ-d, xdem-aγ terreḍ-aγ, irgazen d ideḥduḥen, tilawin d tiqeddacin, tukksa n tiṭ γef llufan d tmenyik-agi yakk, ddeεwessu d εinssu…atg.)? Ihi ula d tadsimant-agi yessefk ad aγ-tγaḍ, aṭas ara tεebbi ma neğğa kra yellan alamma d ass-nni. Yelha ma nḥebber-as. Yurğa-yaγ aṭas umennuγ yerna ula gar-aneγ simi ara naweḍ γur-s, yelha ma nḥebber fell-as si tura, akken ass-nni a d-nelhu d wayen-nniḍen.
        Tanemmirt ay Arezqi!

  2. Ulac akk d acu d iyi-iεeğben di ccγel-agi( ddeεwat, lmeγreb d lεica, Rebbi d ddin Rebbi, irgazen imehrazen, neγ tilawin yessizdigen, amzun at cclaγem ṛṛẓen ifassen-nsen).
    Lemmer d tidet yessufuγ wannect-a γer lewqam, tili atta tuγal tmurt n yeqbayliyen d lemxeyyer di Lruppa.
    Ttifxir lemmer ad nbedlet timuγliwin-nneγ, a d-neffeγ si tekwatin-agi idel uγebbar.
    Muḥya iweṣṣa-yaγ ula γef wučči n seksu, yenna-yaγ « eččet ayen-nniḍen, ima ahat ad asen-yekkes wekras i iẓuran n wallaγen-nneγ ».
    Γas ulamma dda Lmulud yenna » netteddu akken nufa, mačči akken nebγa », ass-a yessefk ad yeddu wemdan akken yebγa, mačči akken yufa.

    • Azul fell-ak a Sɛid !
      Nekni nennad kan akken tella mačči akken nra ad tili.
      Ula d nekk riɣ ad tili tmetti-nneɣ nekni s Yiqbayliyen d lemxeyyer ger tmura, maca amek? S wacu? S menhu? Melmi?
      Asteqsi-ayi aneggaru (Melmi) waqila ɣuri tiririt i yessefk ad tili tseḥḥa: Ass mi ar ad n-awi timanit n tmurt n Yiqbayliyen. Neɣ ala ay amedyaz?
      Tanemmirt.

      • Azul ay Arezqi,

        acuγer nra(nebγa) tadsimant(timanit)? Yak iwakken ad nedder d imdanen, ur nettγimi ara deg iḥuccan-agi d aγ-tewwi taεrabt d tneslemt(amin, a Rebbi fek-aγ-d, xdem-aγ terreḍ-aγ, irgazen d ideḥduḥen, tilawin d tiqeddacin, tukksa n tiṭ γef llufan d tmenyik-agi yakk, ddeεwessu d εinssu…atg.)? Ihi ula d tadsimant-agi yessefk ad aγ-tγaḍ, aṭas ara tεebbi ma neğğa kra yellan alamma d ass-nni. Yelha ma nḥebber-as. Yurğa-yaγ aṭas umennuγ yerna ula gar-aneγ simi ara naweḍ γur-s, yelha ma nḥebber fell-as si tura, akken ass-nni a d-nelhu d wayen-nniḍen.
        Tanemmirt ay Arezqi!

  3. akken yevghu yilli,ixir ayen yellan wala ayen ulac.teggwurad tura di lewhiat ittawin izamullen aggi nexedem akka tura,ma degha ilaq ad ttuseggmen adettuseggmen,ilaq kra nwayen ar adyilin ama di laewayed negh timeghriwin iswi amenzu d’aseqrev d’usasi n’ tayri ger medden.

  4. Azul fellawen,

    Ghef umenzu n tefsut, Tiddukla « Tajmaât n Jebla » deg Tghiwant n At Ksila – Adekar – Bgayet theyya-d ass n ssebt 27furar yiwet n tmeghra meqqret tesdukkel-d yakw at taddart i lmend n uâiwed lebni n yixxamen iqdimen n Taddart s lmendad usenfar ONG-II.
    Attas inebgiwen i yhedren ussan-d si yal tama. Tameghra tgerrez macci d kra. Deg umenzu n tefsut ixxamen ttheyyin-d Sseksu s UDERYIS, ladgha isem n wass nni yughal ADERYIS deg yimawen n medden.

    http://www.voyageralgerie.com/details_actualites.php?ref=182

    Afud ameqran i Tamurt.info

    Ziran

    • azul, aderyis ttlawin yes-s ajeğiḍ, acku ccfiγ-d asmi lliγ kesseγ tiγeṭen, mi ara tfakk tegrest, yemma tettawi-d iẓuran uderyis tesserkam-iten di teccuyt, tettessew-asen aman-nni i yiγersiwen, iwakken ad yekkes eḍiε deg-sen. Tura dayen uqan imeksawen, mačči am zik, ala seksu i mazal nḥemmel, nekk ḥemmleγ seksu s taga, ma d Muḥend Tferka ẓriγ iḥemmel seksu s tγeddiwt, ayen nniḍen akk ad nerğu ar d-nawi tagrawla,

  5. Azul fellawen,

    Ghef umenzu n tefsut, Tiddukla « Tajmaât n Jebla » deg Tghiwant n At Ksila – Adekar – Bgayet theyya-d ass n ssebt 27furar yiwet n tmeghra meqqret tesdukkel-d yakw at taddart i lmend n uâiwed lebni n yixxamen iqdimen n Taddart s lmendad usenfar ONG-II.
    Attas inebgiwen i yhedren ussan-d si yal tama. Tameghra tgerrez macci d kra. Deg umenzu n tefsut ixxamen ttheyyin-d Sseksu s UDERYIS, ladgha isem n wass nni yughal ADERYIS deg yimawen n medden.

    http://www.voyageralgerie.com/details_actualites.php?ref=182

    Afud ameqran i Tamurt.info

    Ziran

    • azul, aderyis ttlawin yes-s ajeğiḍ, acku ccfiγ-d asmi lliγ kesseγ tiγeṭen, mi ara tfakk tegrest, yemma tettawi-d iẓuran uderyis tesserkam-iten di teccuyt, tettessew-asen aman-nni i yiγersiwen, iwakken ad yekkes eḍiε deg-sen. Tura dayen uqan imeksawen, mačči am zik, ala seksu i mazal nḥemmel, nekk ḥemmleγ seksu s taga, ma d Muḥend Tferka ẓriγ iḥemmel seksu s tγeddiwt, ayen nniḍen akk ad nerğu ar d-nawi tagrawla,

  6. 3 waguren n-tefsut i-djudjggen wussen n-laaibedh, akk arjeren-negh l-hiwen(Ifrakh,Ilfawen, Aruyen, uchanen). Takasult n-ssaksu akk tzagga(Tighmiwin) yabben dhilmarka n-tekarchiwin Buzger, v-nadhem yschuren taabutiss adi- freh attass, ad-yetzu irkuli ughvlen n-dunith, ad-ggen aken ylakk, i-ouaken adisstaafu atass walagihis(Amgrud) , wakvel add-aweden ouessen ounavdu lahrur(Iwraghen, akhater ti-zegzawt yaada lawanis wakvel l-khref ak d-achetwa). Akken t-zrem di itmurt takkwa tizitz d-wazghlel, youar bach vendem idyef idh-siss.

  7. 3 waguren n-tefsut i-djudjggen wussen n-laaibedh, akk arjeren-negh l-hiwen(Ifrakh,Ilfawen, Aruyen, uchanen). Takasult n-ssaksu akk tzagga(Tighmiwin) yabben dhilmarka n-tekarchiwin Buzger, v-nadhem yschuren taabutiss adi- freh attass, ad-yetzu irkuli ughvlen n-dunith, ad-ggen aken ylakk, i-ouaken adisstaafu atass walagihis(Amgrud) , wakvel add-aweden ouessen ounavdu lahrur(Iwraghen, akhater ti-zegzawt yaada lawanis wakvel l-khref ak d-achetwa). Akken t-zrem di itmurt takkwa tizitz d-wazghlel, youar bach vendem idyef idh-siss.

  8. akken yevghu yilli,ixir ayen yellan wala ayen ulac.teggwurad tura di lewhiat ittawin izamullen aggi nexedem akka tura,ma degha ilaq ad ttuseggmen adettuseggmen,ilaq kra nwayen ar adyilin ama di laewayed negh timeghriwin iswi amenzu d’aseqrev d’usasi n’ tayri ger medden.

Comments are closed.