Tifranin di Kanada

6
289

Akavar n Stephen Harper, le parti conservateur, iṭṭef adavu mraw iseggassen ayagi. Ivda-tt d aḍersan maca deg udavu yagi aneggaru yuγal iḥkem d agtayan. Anagraw asertan n Kanada d win n tmurt n Llegliz. D anagraw awamni. Akavar illan deg udavu ittass-ed ar umni ad iqavel imazaten n tenmegla γef tsertit d tmasitin ines. Simmal adavu illa γur-es laman n tugett n imazanen ad iqqim γef uqerruy n uwanek. Myal aseggass mi ara d-yaweḍ lawan n umarud ittili-d lvuṭ n laman. Ilaq adavu ad irveḥ tugett n imazanen deg umni mawel ad iγli, ad iṭṭixer. Ad iruḥ uneγlaf amenzu ar uxxam n unevvaḍ amatu, win d-ivedden γef yisem n tgelliḍt Elizabet tis snat, akken ad ivru i umni, syin d tafranin srid. Send lvuṭ γef umarud ikavaren ak stigayen neγ ttnigusyin γef ukavar illan d adavu akken ad ḥellin kra neγ ad sâeddin tiktiwin nsen ma illa ivγa ad ddun yids di lvuṭ. Akka issawaḍen, s udewenni, teddun ar zdat.

Kanada d tamurt illan ddaw tgelduda tabritanit. D tageliḍt Elizabet tis snat i d aqerruy n uwanek. Ikanadyaten, akka am nek, d isujiten, d isentilen ines. Xas tura anecta ak d amazal maca mazal-d ansayen ar assa anida awal d tmuγli n tgelliḍt d unevvaḍ amatu ittmeslayen γef yisem is ittnaḥsav. Dacu kan anevvaḍ amatu d aneγlaf amenzu n Kanada i t isveddayen macci am zik d tagelliḍt.

Di tafranin ihi d akavar ewwin aṭas imukan deg umni ara iḥekmen. Ad issali adavu u d win illan d aqerruy n ukavar i irevḥen i ittuγalen d aneγlaf amenzu. Netta ad ifren ineγlafen ines gar ufrinen n ukavar ines.

Maca ussan agi izrin aneγlaf amezwaru Stephen Harper issenker-ed tafranin. Mgal ines illa Thomas Mulcair n ukavar NPD, d imalayen neγ d izelmaḍen ak d Justin Trudeau, mmi-s n Pierre Elliott Trudeau, illa γef uqerruy n ilellamen. Di Québec illa daγen ukavar ittnaγen γef uzarug n Québec, Bloc québécois, d Gilles Duceppe i t issadawen. Gilles Duceppe illa ijved iman-is seg mi i ixser tafranin tineggura maca seg imiren iruḥ am akken immut ukavar ines. Zik isâa ugar 54 imaztaen maca tagara yagi qqimen-d as kan 4 ufrinen. Dγa d ayagi i γef id-yuγal Gilles, akken ad diḥyu akavar ines, Bloc québécois.

Isentilen illan d imeqranen gar inmeglayen agi d tadamsa d…nniqab. Seg assmi yuder wazal n lpitrul, qemḍent tundar γef tdamsa takanadit imi tettekka nezzeh γef lpitrul n ujdi. Seg assmi iṭṭef adavu Stephen Harper iveddel udem i tdamsa imi issevγes nnig wayen ilaqen ayen ittin ar lpitrul n Alberta. Xas tadamsa nneγ tejjhed u ur tettmlelli ara maca akka asegmi adamsan γur-es tagelt neγ iqqen ar lpitrul macci d kra.

Asentel wis-sin, d-yufraren ar tagara n tafranin d nniqab isneslem imi tusa yiwet n tpakistanit ar tfugla n tiγγermi s uqeccavu γef udem. Anecta ijjâar aγ aṭas. D ayen id-issakin kra Ikanadyaten d akken tamurt ara as tensaren wansayen ines s wid d-wwin Ikanadyaten imaynuten. Maca imi d akavar n Stephen Harper i ḥarcawen γef anecta d netta i isserḍin neγ iprufitin di tegnitt. Diγen netta xas akken illa yudar deg issenqad di tazwara maca tagara yagi d netta i d aqerruy n tmacint. Imi Mulcair d Trudeau ssellawit acemma γef anect-a. Duceppe xas akken ived mgal tixidas n inselmen maca netta di Québec kan i itezzi.

Maca tafranin tikkelt agi vdant si yunyu u lvuṭ ad yili di 19 di tuver. D nutenti ak i d tiγezfanin deg umezruy n tafranin di Kanada. Yerna atan deg unevdu. Diγen netta yiwen ur asen issel akka tura di γuct. Alma d tagara n tuver ara vdun medden ttaran lmendad nsen.

Maca isertiyen n Kanada am wid nniḍen, akken kan iγ snumen ittẓemmiren: myal yiwen iqqar ifaγ ten ak. Nek awen uqmaγ tihin d tagi,  a-wen ssegmaγ ak tilufa, a-wen ksaγ ak iγevlan d wuguren. Akka, simi ara kfunt tafranin ad ttun ak ayen d-nnan, d wayen is ṛṛgmen.

 

6 COMMENTS

  1. Aḥlil ma yella akka i ttarun taqbaylit !! Kra n yidlisen yerzan illugan n tira n teqbaylit :

    – Ilugan n tira n tmaziγt, Talantikit, Bgayet, 2005, 45p.
    – Propositions pour la notation usuelle à base latine du berbère, Atelier « Problèmes en suspens de la notation usuelle à base latine du berbère (24-25 juin 1996) », CRB-INALCO, 1996, 19p.

    Taqbaylit γur-s tira tumrist s ittarun tamedyazt, ungalen, amezgun, atg. Daγ taqbaylit qqaren-tt deg uγerbaz… s tira tumrist. Ad iyi-tessurfeḍ a gma, taqbayit tuklal ad tt-ncebbeḥ.
    Seg wul zeddigen.

  2. Aḥlil ma yella akka i ttarun taqbaylit !! Kra n yidlisen yerzan illugan n tira n teqbaylit :

    – Ilugan n tira n tmaziγt, Talantikit, Bgayet, 2005, 45p.
    – Propositions pour la notation usuelle à base latine du berbère, Atelier « Problèmes en suspens de la notation usuelle à base latine du berbère (24-25 juin 1996) », CRB-INALCO, 1996, 19p.

    Taqbaylit γur-s tira tumrist s ittarun tamedyazt, ungalen, amezgun, atg. Daγ taqbaylit qqaren-tt deg uγerbaz… s tira tumrist. Ad iyi-tessurfeḍ a gma, taqbayit tuklal ad tt-ncebbeḥ.
    Seg wul zeddigen.

  3. Aḥlil ma yella akka i ttarun taqbaylit !! Kra n yidlisen yerzan illugan n tira n teqbaylit :

    – Ilugan n tira n tmaziγt, Talantikit, Bgayet, 2005, 45p.
    – Propositions pour la notation usuelle à base latine du berbère, Atelier « Problèmes en suspens de la notation usuelle à base latine du berbère (24-25 juin 1996) », CRB-INALCO, 1996, 19p.

    Taqbaylit γur-s tira tumrist s ittarun tamedyazt, ungalen, amezgun, atg. Daγ taqbaylit qqaren-tt deg uγerbaz… s tira tumrist. Ad iyi-tessurfeḍ a gma, taqbayit tuklal ad tt-ncebbeḥ.
    Seg wul zeddigen.

  4. Azul, ahat ikavaren akk ttṛeggimen i wakken ad gen kra, maca di tmurt nneγ ṛṛegem neγ qim, d erray akk d wahil udavu i ileḥun.

  5. Azul, ahat ikavaren akk ttṛeggimen i wakken ad gen kra, maca di tmurt nneγ ṛṛegem neγ qim, d erray akk d wahil udavu i ileḥun.

  6. Azul, ahat ikavaren akk ttṛeggimen i wakken ad gen kra, maca di tmurt nneγ ṛṛegem neγ qim, d erray akk d wahil udavu i ileḥun.

Comments are closed.