Ass n umezruy (I)

0
440
Tamurt nnegh
Tamurt nnegh

(TAMURT) – Deg iseggasen nni n 70, kra n yemdanen ur ssineɣ ara ismawen-nsen, heggan-d yiwet n tirit* n uḥetec akken a d-εeggnen belli imaziɣen akked tagrummawit* neɣ ayen iwumi neqqar lberberism* « d imeyi*, d akellex i d-isnulfa tsehrest* akken ad idum ilebda afaruq n ugdud « alzayri ».

Tirit* agi, tejba-d sɣur yiwen umeɣnas aqvur n ukavar PRS* n mas Muḥend Buḍiaf. Am akken ḥsan kra degwen, akavar agi n tsertit yedder armi d tallit nni n tefsut imaziɣen n 1980.

Ayaggi i tegmatt i ylulen si 1980 ar da; akken ad walin d acu yeḍran di lawan deg “d-teɣli temdelt” ɣef kra yellan d aqvayli, d amaziɣ sumata.
Ihi, akavar-agi, llan deg-s lqidar n 80% d Iqvayliyen* (01), ddan, qedcen ɣef ukavar le PRS akken ad yennerni, akken ad yesseɣḍel tajmaεt n Wegraw Imazighen i d-ilulen i tlemmast niseggasen n seddiset*.

Γas akken Mas Md Buḍiaf yella mgal* Iqvayliyen si zik-is (06), maca imeɣnasen-is neɣ “lexwan-is”, ahat wissen ma « ddkewlen-d si merɣud » iten-iblan d lleqrun aya. Nekk ur umineɣ ara faqen-d ar tura !
Akken ad twalim ayagi fell-as d ayen yellan; asmi i d-xelqen lwilayat n tegrawla n Lzayer i 1954, Mas Cheikh Marx Buḍyaf* (02) yugi asemyiger gar tama n taqvaylit n summam akked d tin n Igerger. D Krim Velqacem isen-yugin. Imiren,kecmen ar yexxamen-nsen, maca “izukar” akken i sen-nessawal, irkelli ur qvilen ara tamurt n Iqvayliyen ad tili d yiwet* 03) (walit Md Harbi ak A. Werdan).

Am akken teẓram, afaruq agi seg-sen i d-ibda si zik akken ad aɣ-shezlen amma a ten-neɣleb ar tagara n tegrawla, amma a neṭṭef aḍabu. Nutni theggin yagi iman-nsen, nekkni yewwet-aɣ butellis*.
Widak i yeddan d aqfafen, d ijujiyen* nutni i yerran niqal iman-nnsen “d igrawliwen”

(07), qedcen ɣef tasnakta* n taεravt tineslemt, am tinna akken yessexdem Bumedyen deg ukabar le FLN. Ur yella kra n lxilaf gar-asent (05) i snat agi ! Gar Iqvayliyen i yqedcen ɣef timunent akken ad yeffeɣ ufransis ad yuɣal waεrav d imsewweq fell-aɣ, ur yelli kra i yexxulfen ! Amdan sumata, a lukkan terbiḥeḍ ayul, tili akken neqqar zik : “yiwet n tikelt kan ara tεeddi ɣef uccen”, maca,wigi msakit, yewwiten uḥemmal n tkellax n ucengu aεrav-ineslem d asawen.

Iqvaylien yeddan d tasnakta* yagi timsengert ɣef uqvayli, nnuɣen tiktiwin i izzerraɛ Ugraw ar imanagen nneɣ di leqhawi nneɣ, deg tmanaɣt n ufransis (04). Tmeddiḥen, nehhun-ten (am PRS am PAGS am AAE):
1) “Wigi hatnad kkaten ad erren amehras* ar tmurt n Lzayer !”
2) “Wigi d tarwa n iḥerkiyen, d imtruziyen, maca imawlan-nsen xubbten si tegrawla n 1954”. 3) “Ur sen-muzgutet ara…! Kkaten ad hudden tamurt n Lzayer i bennu uselway nneɣ Bumedyen”

4) “Wigi, « imzzuren » agi yebɣan ad vḍun agdud alzayri i issufeɣen amehras afransis s umelyun d uzgen n idammen n izayriyen, atg,…”.
5) “Wigi ddan imɛallmen, imerkantiyen, at n tedrimt akken ad gen afaruq gar uxeddam aɛrab akked d uxeddam aqvayli (08)”.
6) “Wigi atnad mgal tamurt n Lzayer,acku ur sen-efkan ara imukan, daymi i si d-rewlen ar Fransa akken ad hebblen tamurt s ccwal nsen s tsertit”
Widak nneɣ qqaren: « Ulac afaruqg ar uxeddam aqvayli d umerkanti aqvayli. Ayen i ten-yezdin meṛṛa d tameslayt, idammen, akal, leqrun umezruy akked d taddukli mgal acengu n Rome, aɛrav n ccerq d wiyaḍ kull-wa s yissem-is ». (Yernu ixeddamen ignawiyen ddan d uḍabu aɛrab-ineslem s tmuḥeqrani i d-sseɣlin fell-aɣ tarwa n Bexta, a nessiwel s tegnawit neɣ aneggugem.

Ttweṣṣin-ten diɣen :
a) Llan kra deg icenga yagi gan afaruq gar snat n tmiwa n Iqvayliyen. Ḥadret iman-nnwen fell-asen !
b) Llan widak i yesnulfuyen afaruq gar imravḍen di ddin deg iqvayliyen ifellaḥen. (Ayagi gan-t zik imezwura asmi illa ukabar PPA, MTLD).

Amawal
tirit : texte
PRS : parti de la révolution socialiste/
FLN : front de libération national
AAE : amicale des algériens en Europe
PPA : parti politique algérien
MTLD : mouvement des travailleurs pour les libertés démocratiques.
tagrummawit : nationalisme
tsehrest : colonisation
seddiset : 60
mgal : anti, contre.
imeyi : mythe
vutellis : maladie de la vue. Cécité.
tasnakta : idéologie
ijujiyen : mercenaires
iddukiyen : dockers

Lemɛani n ddunnit
01) Walit kan adlis n Remdane Redjala deg « l’opposition algérienne depuis 1962.
I tefsut n 80 yugi asen Mas Budyaf ad iqvel tutlayt n tamazight ad tili di tmurt-is. D tagi i d sebba n ifsay n usefsay, n usifeg n le PRS deg unnar n tsertit, maca iqeddacen-ines akk d Iqvayliyen. Segimiren xilla deg-sen ukin-d si meɣrud.

02 D wagi i d isemis-yefka Mas Muhend Amazigh Bessaoud deg tallit nni n 70.
03 Mas Budyaf yugi tamurt n Iqvayliyen ad teddukel d yiwet am akken qvell afransis. Yakk d Ǧiniran Bugeau i d tt-iferqen si 1857. Nutni nwan ad tkemmel akken i llebda. Dagi ara twalim belli “izukar”, akken llan bnan-tt af tḥila d tikerkas akken izukar agi ad awin dima tama ufella. Ma d nekkni a neqqim dima ddawa-tsen.

04) Ulac leqhawi n ignawiyen deg Lpari. Ixeddamen iqvayliyen i yɛammren leqhawi d isensiyen n Iqvayliyen, maca “izukar”, ulac neɣ ma llan kra, nutni zedɣen deg lefwayiyat (foyer) . Ula d Iqvayliyen, yal yiwen yezdeɣ gar wattmurt i t-iqerven. Amedya : At Iɣil n Lmizan (Draa), Tadmayt, a ten-tafem deg : Colombe, Bezon, Sartrouville, atg,….At Tala n Wudi (Micli) deg St Denis, Pirrefitte, atg,…

05) Ikabaren FLN d PRS bnan af yiwet n tesnakta : taɛrvt-tineslemt. Ulac amekkan i teqvaylit d wid i tt-yettmeslayt. Iqim-asen-d kan ad ffsin deg lqaleb n lumma tarɛavt d ddin d tutlayt-is.
Akabar FLN yestaɛrriv di tmurt, wagi n Cheikh Marx Budyaf yestaɛrrib imeɣnasen-is neɣ ijujuyen iqvayliyen. Deg uɣmis-nsen iwumi qqaren “Al Djarida”, ẓran acḥal iddukiyen* yettcummun akked d wid yettkeyyifen di Lzayer, maca werǧin rran-d tamawt ar iqvayliyen i yrekkun deg leḥvus imi af teqvaylit i twaḥevsen di Larebɛa Nat Yiraten, deg AtWagennun, atg,….
06) D netta i d-yennan imeslayen agi asmi kan i yessers « azembbil-is »(fesses) afukersi 1992 : “La Kabylie a voté Kabyle”. Les partis qui se fondent sur la religion et la langue doivent disparaitre » (avertissement au FIS et au FFS, RCD. (voir le monde du 19 avril 1992.
(07) Les militants kabyles du PRS se prenaient pour des révolutionnaires, alors qu’ils n’étaient que des mercenaires au service d’une nouvelle colonisation la plus destructrice de tout ce qui a fait nos valeurs berbères qui ont traversées des siècles.
08) Imeslayen agi qqaren-ten-id Iqvayliyen yemmalen s lekmal ar tsertit tazelmaḍt am PRS, Trostkiten d wiyaḍ.) Yal yiwen yekkat ad yessenqes degneɣ akken adrum-is ad yennerni. Ma d nekwni,….

Hand berkouk