Amennuγ n tidett d aseγli n tsertit (système) n udabu amesbatli iressan yef (clanisme) aked (clientélisme) i wakken ad nidir di tlelli, d tugdut di tmurt n Iqbayliyen, maca ayagi ad yeqqqim d targit kan imi wid itfen adabu uγalen deg umkan n umnakcam (colonisateur).
AT WIZGAN (TAMURT) - Ma terzam-d ass-a ɣer Teɣremt n Wizgan ad d-tafem izenqan-is xlan, siwa imwajhen d temwajhin ara d-temlilem. Aṭas n tmettanin i yellan deg tudrin n tama-a. Yal yiwen d acu i d tamentilt (sebba) n tmettant-is. Deg umedya : deg Taddart n At Salah d tilemzit n 32 iseggasen i yemmuten ardeqal n waṭṭan i tesɛa.
Deg useggas n 2002, adabu n tmurt n Lezzayer yukkez (yeɛqel) tamaziγt s wudem unsib, yerra-tt deg tmendawt yerna yefka-yas aẓayer n « tutlayt taγelnawt daγen » (= langue nationale également). Awal-a « daγen » yeskanay-d kra n lemɛun. Tanfalit-a i d-yeqqaren : ula d tamaziγt d taγelnawt, tekkat-d s lemɛun, teqqar-d belli tella tutlayt-nniḍen i tt-yezwaren, i yellan yakan d taγelnawt. Dγa, neḥsa akkit anta. Lemmer nnan-d belli taɛrabt d tutlayt tunsibt n uwanek n Lezzayer, tili d ayen-nniḍen. Maca rnan nnan-d d taγelnawt, dγa aya d tikerkas, acku tutlayt-a d taberranit, d tawerdalit.
Nek d Aqbayli, d isem imenγi, yes-m i tmeslayeγ , yes-m i ttaruγ. Anda telliḍ, anda teddiḍ, ttiliγ s idis-im. Giγ-am azal, tuγaleḍ-iyi-d d tazmert yettṛuzun azaglu, d tirrugza i tekksen takmamt i yimi, d iseγ i ttṛuzun leqyud.
Tidukkla Adrar n Fad n Ayt Smaɛel (Bgayet) theyya-d aseggas-a (2010), seg 25 ar 27 deg meɤres, taẓrigt tis 8 n tfaska n tmedyezt tamaziɤt, tajmilt i Lmulud n at Mɛemmer.
Tafaska-ya tebda aseggas n 2003. Asmi i tebda, tebda s tikkin n 14 n yimedyazen; d imedyazen n tama n Ayt Smaɛel, Weqqas, … S useggas ɤer wayeḍ, tafaska-ya tettaɤ ccan akked wazal ; isem-is yettimɤur, yettwabdar deg yal tama n tmurt n Lezzayer, mačči ala ɤas Tamurt n Yizwawen …