Ass umezruy (V)

0
436
Tamurt nnegh
Tamurt nnegh

TAMURT – Anida Iqvayliyen ɣur-sen tamusna*. Inna-k yiwen umusnaw afransis deg udlis ines : « Iqvayliyen ẓewren di yal tamsalt*, banen-d nefεan, selḥen. Di tlelli Lzayer, d nutni i d-fernen akken ad ssbedden* tisyar n waman* am akken i ten-ssalayen ar ɣur-sen. D imaṣuten n At Wassif i yebnan asergel* n Assif ad Ham* deg useggas n 1787.

Taddart Tiqesriyin (Tixeraïne) ttaddart n Iqvayliyen deg tlemmast n Sahel (05). Taddart agi xelqentt-id Iqvayliyen i yruḥen ar din i nnfaq n 1871 n Cix Aheddad.
Mačči d yiwet a wen-tt-id-aruɣ dagi akken ad twalim aqvayli ɣur-s tawezut* akken ad drefden acqerri*, akken yebɣu yili ucqerri. Yal udert is deg tudert, dima d aquraε af tudert-is, maca werǧin illa win yewweḍ, yeḥqer fi yesεadda miḥyaf. Tura mi d-kksen tamurt gar iffassen n ufransis, hatan widak akken rran « d atmaten nnsen », ass-a uɣalen fell-asen d icenga.

Amawal
tawinest : phrase
timsirt : cours
tamharsa : colonialisme
sefsan : abolir
tanaḍt : décret
usaεrev : arabisation
timazɣanin : amazighophone
aḥersi : agressif
qessiḥ : outrancier, extrême
tertim : s’assimiler
tijuεal : exactions
imuta : généraux
tiqecwalin is* : (leurs affaires). Awal agi yussa-d seg awal « taqecwalt », tinna deg ggaren tivexsisin, azemmur, atg….
tamusna, tawezut : compétences
tamsalt : affaires, domaines
tisyar n waman : moulin hydraulique.
asergel : barrage
assif n Ham : oued Ham
acqerri : défi
umerkid : qualité
lḥen : accent
Izegzawen : assimilés
lεarc rreḥman : le royaume des cieux.
inezriyen : erreurs
tasnakta : idéologie

Lemεani n ddunnit :
01) Armi i d-kkren iselmaden iqvayliyen si Mas Boulifa i bdan lla sɣaran tutlayt n teqvaylit. Maca, d tizikert i si zwaren akken kan tamharsa* tessers tiqecwalin is*.
02) 1865 à 1877 : durée du décret d’arabisation de la France coloniale en Algérie. D lfayda ines i twala temharsa belli ulac-it armi i tessefsa tanaḍt i desnulfa akken aɣ-tesbeɣ s taεravt d tnesmest.
(03) Imeslayen agi s trumit ad ten-afem deg udlis n feu Mas Md Bessaoud i wumi isemma : « le FFS espoir et trahison ». Illa diɣen wawal nniḍen anda is-yeqqar : « Ma ayaziḍ n Ben Bella icennu s taεravt, nekk winn-iw ad yecnu s tmaziɣt neɣ s teqvaylit ».
04) Ayen i yteddun tutlayt n udrum n Ɛuqba d ddin, acku nnan-ak : « tutlayt taquricit d tagi kan i yfehhem Yillu ». Ernan-as tasnakta taεerrabit. Kra n umussu akken ad yeddu ar zzat, tlaq as tasnakta akken ad yaẓ u ad yeglu s yid-s kra yellan deg ubrid-is am wassif mara d-yeḥmel. Yernu tasnakta sebba n tlalit ines, akken ad tennaɣ mgal actal, tikti, adeg,…
05) walit ayagi deg udlis n Mas Jean Morizot : l’Algérie kabylisée 1962).
06) Si Wali Benaï d imdukal-is nettmenni amkan-nnsen di lεarc rreḥma.*

Anida-t ubrid ay abrid
* Tura yewweḍ-d lawan akken yal aqvayli anda yella ad iqdec i leqrar n tjaddit d tutlayt ines. Erriɣ asen s tamawt, widak yunaden art tmura n verra, ttmeslayen u ttrebbin-d tarwa nnsen deg laεwayed n uverrani. Amedya : Di Fransa, qlilit widak yettmeslayen s teqvaylit. Teg lzayer, yiwet-is, qriv akken llan sawalen s tegnawit. Acimi ? Amek armi i nḥemmel ayla n medden u nettarra deg rrif ayla nneɣ ?
Deg sebbat agi, ad-mekkeneɣ s uḍad : tulawin tiqvayliyin i « yewwet meɣrud ». Yal taqvaylit ara i llemden tutlayt taverranit ad tesswawal i tarwa-s s tefransist ma di Fafa neɣ s tegnawit ma yella di lzayer tamanaɣt. Llant tidak id-iqqaren : « arraw-iw ur ilaq ad sεun lḥen* n teqvaylit ma ulac a ten-ttaqalen d iqvayliyen ignawiyen ». Akken ar teffeɣ deg taddart-is, taqvaylit ad teǧǧ kra yellan din. Ttbeddilent taglimt am tzermin di tefsut, am tata, Tuffɣa-nnsent tecva tin n uverriq.
* « Des langues ont disparu parce que leurs locuteurs ont disparu violemment ou par désespoir ; ce qui revient au même. D’autres ont disparu par oubli ou par haine de soi ».
(walit Abdellah. Bounfour, p 14. Edisud 1994).
Tagara (fin).

Hand Berkouk