« Wa yuɣal d Aɛrav wayed d Arumi »…

0
617
Idir, sser n teqbaylit
Idir, sser n teqbaylit

TAMURT – Xilla deg tarwa n iqbayliyen d imaziɣen sumata n lɣerva, stehzan deg tutlayt-nsen taqbaylit neɣ tamaziɣt. Tawaɣit agi taɛna ula d iqvayliyen i zedɣen ɣer imtɛarbend izayriyen, ugin ad llemden tutlayt n imawlan-nsen, maca mulac a ten-ḥesben d at wedrar mačči d at n tmanaɣt.

Yernu ilaq ad twalim deg twacilin agi, ar tura « msakit », amur ameqran ur d-wwin ara s lexbar d akken hatnad ddan deg wevrid n nnger. Akka kra n temrwin n iseggasen (10), tiwaculin-agi ara d-yeggwrin degsent anagar ismawen n tnekkit-nsen. Ad ṛuḥent akken llant (ur ken, kent aɛniɣ : « Am tqeṭṭiṭ deg wisar ». Kra dinn ur d-yettegray am teḥjurt n sekker di lkas n waman. kra din ur d-sfiqen, acku iwwiten uḥemmal n tiddylujit n taɛrabt-tineslemt n usekka.

Di tmurt n Fransa, d iselmaden d tselmadin ifransisen n uɣerbaz ig
ttweṣṣin akken iɣriben n Tferka n Ugafa akken ad ttmeslayen s
tafransist deg ixxamen qbel tutlayt n tyemmatin-nsen tamaziɣt. Ihi,
amur ameqran neɣ akken llan maḍi, ddan di ssira yagi n wayen iwumi
qqaren :  » tiddylujit n ljakubbinizm » i yessawḍen akken ad snegren
tutlayin n yeɣriben n Tferka di Fransa.

Ma Di Lzayer, d awaɣiw nniḍen, maca am akken teẓram, tamurt n Lzayer
tedda deg ubrid n tsertit n Fransa, neɣ ljakubinizm ula d nettat. Dagi
diɣen d tutlayt n taɛrabt tasɛuddit akked d weltma-s tadderjit neɣ
« tagnawit » n Lzayer ig sengaren tutlayt taqbaylit d tamaziɣt sumata.
Di tmura n Tefriqt Ugafa meṛṛa, ɣef yiwen wudem i deg ddant, am
Lmerruk; Lzayer, Tunes d Libya, ɣef ayen i yaɛnan tamsalt n tnekkit d
tutlayt n tyemmatt n imaziɣen.

Hand Berkouk

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here